Tågluff: Berlin – Der TV-stadt

Dag nummer zwei i Berlin började med en elegant hotellfrukost. Den här resan är inte tänkt att bli en typisk tågluff med sovande på tågstationer hostels, snarare är den lite mer elegant” som Jaker skulle sagt. Hotell vid varje stopp (förutom tre natt-tåg) gör att priset sticker iväg lite mer än en ”normal” tågluff.

Nåja, hotellfrukosten var mycket bra och Kausti var nöjd. Speciellt nöjd var han med chokladmüslin som serverades tillsammans med en fantastisk yoghurt.

Betyg på chokladmüslin: 5

Sämst på frukostbordet var dock den hemska tyska grejen med sylt i. ”Kexet” runt smakade ungefär som natvardens bröd i Stora Skedvi kyrka och sylten smakade rent utsagt förj-vligt.

Betyg på tysk snuskgrejsfrukost som smakade bajs: 0

Efter hotellet traskade vi ut för att kika Olympiastadion i Berlin. Jaker är en tokigt fotbollsfan så han ville absolut gå en tour på Herta Berlins hemmaarena. Jag hade ju varken en egen vilja eller nåt bättre för mig, så jag hängde på. Dock behövde väskorna först lämnas av på Berlins centralstation eftersom hotellet krävde utcheckning före klockan 12:00.

Cool byggnad utanför hotellet

På vägen till centralstationen tog vi vägen förbi det tyska regeringshuset (om jag minns rätt). En rätt cool byggnad med en fantastiskt lång kö till ingången. Vi blev mäkta imponerade av kön och tyckte att det räckte med att den var så lång som den ändå var och gav upp drömmarna om att få hälsa på Andrea Markel som antagligen satt därinne nånstans.

Väskorna dumpades i väskinlämningen på centralstationen och vi begav oss till Berlin svar på Colosseum – Olympiastadion.

Jag kände mig mäktigt stor när jag stor framför dom minimala pelarna som visade vägen till ingången till stadion.
Innan vi traskade in tog Jaker initiativet och traskade in i biljettshoppen för att fixa biljetter. ”Two tickets to the tour” kväkte han fram med en engelska som fick valfri 4-åring att framstå som ett språkgeni. Damen i kassan svarade att touren endast gick på tyska idag…
Jaker tittade snabbt på mig, jag nickade, och Jaker svarade ”We still want them”.

Vi var lite tidiga på plats, så vi roade oss med att knäppa lite kort på arenan under tiden vi väntade i den bitande kylan.
Både jag och Jaker var överens om att Olympiastadion var fantastiskt tråkig att titta på. Den var sådär typiskt tyskt betongig med gråa stolar och perfekt planering. Inga designelement eller någonting, bara betong. Ordning och reda – precis som tyskarna vill ha det och precis tvärt emot hur en normal människa med stil vill ha det.

Sen började touren. Guiden frågade två gånger innan touren började ”Är det nån här som inte kan tyska”. Jag och Jaker körde en typiskt svensk grej och höll oss tysta i bakgrunden så att ingen skulle märka nåt. Sen började testet…

en och en halv timme traskade tysken runt och babblade tyska utan att jag och Jaker förstod någonting. Jag tror jag snappade upp ungefär 12 ord på den här tiden. Då var det ord som teater, fussball och Hitler ungefär.
Han guidade oss runt arenan och berättade massa intressant information som ingen av oss förstod ett dyft av samtidigt som han glänste med sin mustasch.
Stundtals drog han några skämt som tydligen var roliga också, så jag och Jaker såg, rutinerade som vi är, ut som att vi tyckte det var jätteroligt vi också. Ett antal forcerade skratt trycktes fram under touren, alla när publiken som stod runtikring oss (och förstod vad han sade) skrattade.

Efter touren blev det lunch. Jag hade lovat mig själv att äta någonting typiskt för varje land under resan, så därför var det idag dags för ”typiskt tyskt käk”-måltiden. Jaker beställde in currywurst und bratkartoffeln och kunde efter måltiden utbrista att det nog var den godaste korven han ätit. Jag var lite avis…

Jag beställde in bockwurst und bratkartoffeln samtidigt som jag tog en apelsinläsk till det. Apelsinläsken visade sig vara öl blandat med apelsinsaft (!?) och den smakade sisådär. Bockwursten smakade lika tråkigt som den såg ut… Det var en massa pommes frites där och se en korv. Ingen sås och ingenting mer. Hur roligt är det lixom? :_

Efter detta blev det en egen liten tour för mig och Jaker runt arenan där vi bland annat tog kort på stället där den olympiska elden tänts under dom två OS som Berlin anordnat.

Annat vi gjort under dagen som är värt att nämnas är när vi besökte Sony Center som finns här i stan. Där lokaliserade vi den omtalade 3D-TVn som gissningsvis skulle finnas där.
Det som är på bilden är dock inte 3D-TVn, utan en mycket trevlig retro-TV som tillverkades nångång på 70-talet. Mycket vacker om ni frågar mig.

Sen såg vi den plötsligt… Som en uppenbarelse kom den till oss och spänningen i rummet steg nåt enormt. Dom otroligt fräsiga glasögonen bara låg där och väntade på oss och jag kände hur barnet inom mig snabbt kröp fram…

Två fräcka män i fräsiga glasögon – Men in Black

Vi tog på oss glasögonen och trädde in i en värld som skiljde sig ganska långt ifrån Avatar i 3D som gick på bion i Dubin tidigare i år. 3D på TVn var lite mer som… ett akvarium ungefär. Vi fick sen en isbjörn som simmade i vattnet och man kunde lixom se 3D-effekten utan att bli överdrivet fascinerad. Sen visade dom plötsligt lite bättre bilder på Killzone 2 från Playstation 3 och framförallt fotboll på TVn. Det är såklart omöjligt att ta kort på bilderna med kameran eftersom det krävs speciella glasögon och två ögon för att se bilden som visades, men jag måste säga att jag blev positivt överraskad av 3D-TVn ändå. Det var stundtals lite rörigt och svårt att fokusera på det man skulle, vilket i sin tur ledde till att man såg dubbelt, men överlag var 3D-HD-TVn riktigt ball.
Säljstart i juli för det nätta priset av 34 000 kr. Kanske lite i överkant, men nog skulle jag kunna tänka mig att skaffa en när dom gått ner i pris och tekniken förbättrats lite

Betyg på 3D-TVn: 4

Efter denna spektakulära upplevelse hade vi 8 timmars Berlintid kvar, men ingenting kvar att göra. Vi bestämde oss därför att ta tunnelbanan mot ett randomhåll och kika efter ett café. Efter att ha tagit sikte på Oranienburg och totalt missat alla caféer i hela Berlin så hamnade vi på en restaurang vid namn Oranium.

Två König Ludwig Hell beställdes in och dom smakade helt okej. En 45-minuters samtalande om lite allt möjligt så var ölen slut och Jaker tog initiativ till att beställa in en till. Jag tänkte vara lite rebellisk och istället beställa in en vit öl blandad med Red Bull…

Till alla er som någonsin tänker beställa in en König Ludwig Weissbier blandad med Red Bull när ni är i Tyskland: Låt för fan bli det. Den smakade helvete, bajs och vedervärdigt och kan nog vara bland det värsta jag druckit – fastän den innehöll Red Bull.

Nu sitter jag på McDonalds på Berlins tågcentral och väntar på att natt-tåget ska komma in. Klockan 00:29 rullar det in på perrongen för att hämta upp två unga män som siktar på Amsterdam.
Imorgon har vi siktet inställt på ett Amsterdam och en gammal skolkompis som tydligen bor där. Martin, om du läser detta, ring mig ASAP imorgon vid 10-tiden så att vi får ditt nummer. Lite svårt att kontakta dig utan numret ju

Avslutningsvis får vi nog sammanfatta Berlin som das TV-stadt. Dom har ett TV-torn och dom har en 3D-TV och det är nog mest vad vi kommer komma ihåg härifrån. Sen är det alltid svårt att vara först ut också i sånahär tävlingar, så betyget kanske justeras efterhand.

Betyg på Berlin: 3”