Berlin. Staden som vunnit så många svenskars hjärtan har även vunnit mitt. Tredje gången jag är här nu och jag vet inte ens riktigt hur det gått till att det redan blivit tre gånger på fem år. Men men, jag är här nu och ingen bryr sig i personliga mysterier så vi tar en sammanfattning av dagen.

Piiiip. Klockan är 06:00 och alarmet går. Öööööööörn, och plötsligt är vi på Arlanda. Swoooooooooosh och vi landar i Berlin.

Resan gick väl så bra som den nånsin kan göra. Jag sov som vanligt 98% av tiden och kände mig lika pigg som en paralyserad kamel när jag klev av planet. Allt var som vanligt och jag känner mig ännu äldre nu än senast jag var ute och flög.
Hotellet ligger fyra minuters gångväg från Alexanderplatz och rummet var fräscht och vad man förväntade sig.

Utsikten däremot dominerade stort med en felfri utsikt över TV-tornet! Rummet var nästan exakt som på bilden på hotels.com

och bara det är väl en skräll i sig.

Vi bor ju några minuter från Alexanderplatz, men på dom få minuterna så hinner man dock gå förbi en gammal kär kompis från Irland. Där kallas hon Pennys, i resten av Europa går hon under namnet Primark. En klädbutik med snorbilliga kläder (skjortor för 8 euro, tröjor för 10!) som kanske inte håller Hugo Boss-kvalitet men för priset så är det som ser snyggt ut ett riktigt kap. Och det finns en hel del schyssta grejer där.

Eller vad sägs om dom här pommes- och hamburgarkalsongerna? Tre par för 8 euro! Fanns dock tyvärr inte i min storlek, annars hade jag lätt köpt 8 par.
Det fanns även en massa sjukt roliga jultröjor i olika former, bland annat en med jultomtens renar på och inbyggda blinkande lampor. Och onepieces i form av Stålmannen, Captain America, Batman och en banan (!). Det ryckte kraftigt i köptarmen, men då jetlaggen gjorde sig påmind så blev det inget av det. Däremot en övertröja och två skjortor, ett par värmesockor (jag fryser jämt om fötterna!) och några julklappar.

Efter Primark tog vi sen sikte på Dolores, ett amerikanskmexikanskt ställe som serverade burritos. Recensionerna på Tripadvisor var lysande, maten likaså.

Marlene var dock inte lika lysande när hon djupt koncentrerad försökte lista ut vilken av colaflaskorna som hade minst läsk kvar i sig

Sen blev det lite annan julshopping, och jag blev duktigt imponerad av den här Red Bull-inspirerade snöbacken som hade byggts upp på Potsdamer Platz. Tydligen nåt jippo för den nya Pingvinerna från Madagascar-filmerna”-filmen. Kul idé var det i alla fall. Något som även trehundrafemtiosjutusen andra människor tyckte. Trehundrafemtiosjutusen människor som även tyckte det var kul att köa till aktiviteten.

Marlene var inte lika sugen och släpade därför en gråtande Kausti bort från backen och in i närmsta shoppingcentrum istället. Buu för Marlene!

På vägen in fick vi syn på ”helfriterad fisk i macka”-mackan, något som för stunden fick mig att sluta gråta och bli helt hänförd av hur konstigt det såg ut. Ett kort senare fortsatte jag storgråtandet.

Dom hade däremot en massa roliga saker som såldes i stånden ute på julmarknaden vid Potsdamer Platz. Här ser ni potatisformade marsipanklumpar som passande nog hette just Marzipankartoffel. Varför just i form av en potatis kan man fråga sig, men samtidigt var den ju gjord av marsipan så då finns det inte längre någon anledning att ifrågasätta varför. Allt blir bättre av marsipan! Ska prova marsipanpotatispotatismos nångång, det måste ju vara awesome!

Dom sålde även schneeballen. Verkade vara nån slags bakverk och visade sen sig när jag googlade att den är gjord av mjöl, ägg, smör, socker, grädde och plommonsnaps. Wtf?

Konstigheterna fortsatte sen med chokladgodis i form av allt möjligt. Vad sägs om en nyckelformad chokladgodis? En chokladbit formad som en skiftnyckel? Hästsko? En bil? Eller som på bilden en fucking kamera! Seriöst, jag kan inte ens rita en streckgubbe och folk skapar chokladgodiskameror. Vad gör jag med mitt liv egentligen?…

Coola leksaker är alltid roligt! Jag minns att jag ångrade så hårt att jag inte köpte ett Angry Birds-brädspel när jag var i Asien. Nu hittade jag ett Angry Birds Starwars-spel idag. Och jag köpte inte det heller. Prutt också. Kommer ångra mig. Jag vet det. Buuu för Kausti.

Har annars märkt att den tyska strukturen som man alltid trott funnits där verkar börja krackelera. Första tecknet på detta har funnits rakt framför mig men utan att jag kunnat sätta fingret på det tidigare. Övergångsställenas gröna gubbar är alldeles för snabba på att slå om till rött, och dom gör det även utan förvarning. Man hinner nästan aldrig över hela vägbanan innan gubben slår om till rött, och färgen går på en millisekund från grönt till rött också. Så man riskerar ju att dö i den här stan om man är lite äldre och går med rullator. Något jag mest troligt kommer göra om 5 år om min kropp fortsätter vara såhär stel…

Inte okej nåt av dom!

Tonårskausti gillade starkt den übertöntiga tyska vodkaflaskan som fanns att köpa i matvarubutiken i ett av shoppingcentrumen. Hur ballt är inte FUCKOFF Vodka med sloganen ”provocerar tyskar sen 2012”? Inte alls? Inte alls…

Tyskar alltså. Om FUCKOFF-vodkan var ball (jaja, den var inte ball. Okeeeeej jag fattar) så… alltså… vad ska man säga? Ketchup-chips!? Jag är mållös. Vad kommer härnäst? Chokladsås med Kalles kaviar?

Den här butiken var annars rätt ball. Den hette 3D Your Body och såg ut som nån slags futuristisk bioupplevelse innan jag insåg vad det var: en butik där man kan 3D-skriva ut figurer av sig själv! 3D-skriva. Kan man säga så? Tredeskriva? Trede-skriva? Oklart.

Själva upplägget och konceptet som butiken hade var rätt fräscht och kändes väldigt ”framtid”, och figurerna var inte så illa pinkade faktiskt. Mitt ego var lite småsuget på att få en till klon av mig själv i figurform, men problemet är att det är så jäkla dyrt idag. Vem lägger 500 spänn för en 7 cm hög figur, eller 3000 spänn för en 25 cm sådan?
Däremot kan jag tänka mig att när priserna gått ner så kan det vara en kul grej att ha. Fotoautomater där man kan skriva ut sig själv, Marlene kom på att t.ex. skolfotograferna skulle kunna sälja klassfoton i 3D osv.

Det finns många möjligheter, men vi är inte där riktigt än.

Hehe. Hehehe. Ehehehehehehehe.

Kvällen avslutades i den nya övertröjan jag köpte på sOliver (jo, det heter sOliver) samt skjortan från Primark och jag måste säga att herre gud vilken stilig snubbe som står där. Damen bredvid roade sig med att försöka få sitt hår att stå upp med hjälp av hårblåsen och jag känner att livet bra gärna får fortsätta rulla på såhär. För jag trivs så sjukt bra med allt just nu, och än bättre lär det bli efter nyår!

”