Härmed utser vi idag… eller, det blir nog igår… till världshistoriens sämsta dag någonsin! Livet suger ibland, och att åka genom Hedemora igår sög som fan. Med betoning på som fan.
Men det kommer en morgondag också. Den blir nog bättre. Men orka deppa ändå. Orka bli bänkad under innebandymatchen. Mitt ego tar skada av sånt. Det gillas inte.

Jag deppade med Bond (… James Bond) istället. Quantum of Solace var kass. Men det var skönt att bara kolla film för en gångs skull. Brorsan och alla kollade Batman, men han känns ändå inte lika cool som Bond, så därför föredrog jag herren som i alla fall har ett efternamn. Men Bond är inte vad han en gång var. Förut var Bondfilmerna fyllda med 1,5 timmes coolhet. Nu är filmerna istället 1,5 timmes väntande på eftertexterna. Bond, bli den du en gång var.

Jag får be om ursäkt för mitt beteende när jag kom hem också. Jag trodde inte det skulle vara nån hemma, och jag ville bara deppa ifred. Sorry om jag kanske inte betedde mig hundraprocentigt.

Annars sög matchen idag. Vi förlorade med 13-7 och var inte ens nära. Jag fick värma bänken i 1,5 period och var måttligt nöjd med det. Men det finns ju dom som har det värre Imorgon är det träning, då är det bara att hoppa upp på hästen igen.
Men coach Hellman har fel. Jag ska spöa honom i poängligan oavsett hur lite speltid jag får. ”And then I\'m gonna rub it in his face”.

… eh… Med ”it” menas vinsten i poängligan alltså. Inte någonting annat perverst

Note to self: Byt till vinterdäck imorgon, annars får du skäll av magister Stam.