Innan jag äntligen fick tummen ur och stack hit till Dublin så hade jag tänkt spela ihop dom 35 000 kronorna jag behöver till Eurotripresan genom att lira poker. Utöver det tänkte jag leva lite småsnålt på dom pengarna som skulle komma in genom diverse extrajobbande. Men nu när jag istället flyttat till Irland så blir det inte så många pokertimmar per dag. Sen har jag ju fastnat i World of Warcraftträsket också, något som drar ner antalet timmar ännu mer
Men jag gör någonting här som jag inte gjorde i Borlänge – jag jobbar på riktigt och tjänar pengar den vägen. Jag slipper spela poker 2-3 timmar per dag bara för att kunna äta McDonalds när jag vill

Här nånstans dök tankar upp kring att öppna min sedan länge stängda pokerdagbok på pokerforum och verkligen ge pokern en riktig chans. Har man jobb så är det inte hela världen att förlora 1000 kronor på en kväll dom dagarna det går dåligt. Det sved ju ganska jättemycket när man bodde hemma, betalade 4 500 kronor per månad och var tvungen att dra in en viss summa varje månad.

Nu har jag pengar så jag klarar mig (och mer därtill), dessutom satte jag in 998 kronor på pokerkontot i början av december. Dom pengarna lär nog räcka för att sätta fart på dagboken om jag verkligen bestämmer mig för att göra det här.
Det skulle vara kul att se hur pass ”duktig” man egentligen är när det kommer till pokern. Jag har ju gjort några kronor på dom låga nivåerna jag spelat på, men samtidigt har jag aldrig vågat kliva upp i nivå för att kunna förbättra mitt spel och bli ännu bättre (och i längden förhoppningsvis kunna tjäna lite större summor).

Tummen ur för andra gången i mitt liv tro? Dublinflytten är det bästa jag gjort och jag ångrar den inte en sekund. Kanske blir det samma sak med detta? Eller så skiter det sig totalt, men då har jag i alla fall vågat!

Btw så borde jag få tummen ur ytterligare en gång. Att det ska vara så svårt egentligen? Men jag lever fortfarande kvar lite i mitt gamla motto: ”Om du aldrig försöker kan du inte misslyckas”.
Det är dags för skärpning version 2.0 snart. Saker och ting är inte så farliga som man inbillar sig. Det är bara den där vägen från tanke till handling som är så sjukt jäkla läskig…

Jag är fortfarande en jäkla fegis. Inte bra. Fokus och skärpning från och med nu! Jag tänker inte sumpa bort 23 år till av mitt liv bara för att det är enklare att låta bli istället för att verkligen försöka…