Skutskär

Fortsättning på Skutskär, del 1: Snacka om att välja fel match

Det var alltså dags för invigningen av Imrell och Kaustis Helt Egna Olympiska Spel För Oss Som Inte Riktigt Platsar I Dom Riktiga Olympiska Spelen. P.g.a. dålig biljettförsäljning så hade vi inte råd med vare sig sångare till nationalsången, invigninsceremoni eller medaljer. Detta stoppade dock oss inte.

IoKHEOSFOSIRPIDR-OS var uppdelat i tre deltävlingar:
[#]Minigolf
[#]Tennis
[#]Långgolf

Det var tänkt att minigolfdelen skulle avklaras på onsdagen, tennisen på torsdagen och långgolfen på fredagen. Efter invigningen (som aldrig blev av) så var det då dags för minigolfen. Nu är det viktigt att jag poängterar att Imrell hade både hemmaplan och stor vana av att använda Skutskärs minigolfklubbor. Där har dom nämligen såntdär gummi på bladet på klubban så att det blir inte den där metalliska träffen när man slår.
Gummi på klubban när man utövar svettiga aktiviteter är ju aldrig roligt

Jag började första hålet och inledde med en mycket imponerande hole-in-två. Jonas ville inte vara sämre, så han gjorde samma sak. På bilden ovan ser vi honom stajla på det fjärde hålet.
Jag hade dock inte uppfattat det här med reglerna innan tävlingen började. Enligt IoKHEOSFOSIRPIDR-OS-reglerna så vinner den spelaren som har MINST antal slag, detta hade jag ingen aning om. Alltså fortsatte jag min jakt efter den perfekta 126-slags-ronden (7 slag på varje bana).
Jag hade lite otur, och lyckades faktiskt slå 5 spikar (hole-in-ones), men annars kämpade jag på rätt bra.
Jonas däremot, han hade fuskläst reglerna! Han hade alltså full koll på att man skulle ha så FÅ slag som möjligt. Jag dansade runt och psykade honom efter varje hole-in-sju och det verkade fungera grymt bra – han satte ju alla bollar på typ 2-4 slag

Imrell tränar spjutkastning med minigolfklubban (den grenen var dock inte med i IoKHEOSFOSIRPIDR-OS) samtidigt som bollen träffar det översta hindret för sjätte gången i rad :i

Efter att ha gått dom 18 hålen på 49 slag och precis hållit undan för Jonas 46 slag var segern ett faktum. Vid prisutdelningen (som anordnades på ett helt tomt Skutskärs IP) hörde jag speakern (jag själv) ropa ut:
Och vinnaren av IoKHEOSFOSIRPIDR-OS första deltävling – minigolf ääääääääääär…”
Samtidigt som speakern (jag) uttalade ”Joooooonas Imreeeeell” tog jag jätteskuttet upp på förstaplatsen för att kunna mottaga (den inbillade) publikens jubel. Snabbt insåg jag vad som hänt, och fiaskot var fullbordat.

”Vad är det som händer!? Jag vann ju!” tänkte jag. Efter en överklagan hos domarna (jag och Imrell) som röstades ner med röstningsresultatet 2-0 så fick jag helt enkelt krypa till korset och erkänna mig besegrad.

Ställningen efter den fösta grenen: 1-0 till Imrell.

Efter denna förödmjukade upplevelse flydde jag helt sonika till USA. Jag ville bara fly från allt och smälta skammen i lugn och ro. Jag hann inte mer än in i landet förrän jag får höra ”Hej, vad vill du ha för pizza då?”…

”Va i hela… Pratar dom svenska i USA!?” tänkte jag. Fan va härligt. Då slipper jag krångla med mina swenglishkunskaper!
Sen började jag fundera vad han menade med det där? Vadå pizza? Borde man inte få visa passet och sånt först? Så jag frågade helt enkelt denna amerikan varför USA har blivit så slappa vid gränskontrollerna.
Snubben jag pratade med tittade konstigt på mig och svarade, med typisk Gävle-dialekt

”Öh, USA? Du är på American Take Away nu…”

Var det därför taxiresan gick så fort? ”Vart ska du” frågade ju chaffuören – jag svarade ”Till Amerika”. Blev nog en miss i kommunikationen där helt enkelt. Inte undra på att resan endast kostade 125 spänn Dessutom tyckte jag att det var något med Frihetsgudinnan som inte riktigt stämde…

Jag hade inte haft ett enda rätt under dagen hittills. Jag hade nyligen förlorat minigolfen och nu åkt till en pizzeria istället för utomlands. Grejt. Lika bra att tröstäta helt enkelt. ”Ge mig en El Taco då” viskade jag med gråten i halsen.

Imrell hade vid det här laget blivit informerad om vart jag höll hus. Alltså var han inte sen med att leta upp mig för att kunna fortsätta trakassera mig för IoKHEOSFOSIRPIDR-OS-tabben. Han beställde en pizza han med, och vi avnjöt dessa i tysthet framför Wimbledontennisen som visades på den ljudlösa TVn därinne.

Sedan begav vi oss till Imrell en sväng. Vi stannade där och vilade upp oss inför morgondagens tennisspelande.
Jag hade ju tidigare satt 19 spänn på en 28-oddsare (med en massa matcher) och hittills såg allt bra ut. Jag hade bland annat spelat på nåt med Major League Baseboll som jag hade noll koll på. Eftersom 5 av 7 matcher hittills var rätt så var spänningen olidlig inför nattens uppgörelse.

Än värre var dock det faktum att en av matcherna jag satt pengar på hade avbrutits! Seppi mot Gik… Gicq… Gikuecuke… seriöst, hur fan kan man heta sådär?
Vid ställningen 2-1 i set till Seppi (som jag spelat som vinnare) och 5-5 i fjärde så avbröts matchen. Katastrof! Alltså fick jag glatt vänta på ett kupongavgörande tills morgondagen.

Vi gick och lade oss, och jag låg vaken tills MLB-matchen nästan var slut. Eftersom jag inte visste vad jag spelat på så var det svårt att avgöra hur det gick, men mitt lag ledde i alla fall med 2-1 efter 8:e inningen (heter det inte så?). Jag somnade lite sådär lagomt nöjd – oddsen för att matchen skulle gå in verkade hoppfulla.

Morgonen efter vaknar jag och tittar kupongen. 7-1 slutade matchen, men jag vet än idag inte alls vad det egentligen var jag spelade på. Kupongen var lite mer en såndär ”Men jag tar några matcher, sätter en liten slant, och håller tummarna”-kupong.

Sen började tennisen igen. Seppi servade. Och tappade sitt game. Helvete! Spricker kupongen på sista matchen så gräver jag ner mig. Fjärde set tog slut på 7 minuter och såklart vanns det av fel spelare – den äcklige fransmannen med det tokfula efternamnet. Lyckligtvis lyckas CP-Seppi vinna sista set med 6-4 vilket gav mig 543 kronor tillbaka på en satsad tjuga. Tack för det.

Efter lite firande (rostade mackor) så var det dags för deltävling 2 i IoKHEOSFOSIRPIDR-OS, nämligen tennis.

I denna deltävling deltog fyra tävlande istället för två, mest för att dom hade någonting jag och Imrell saknade: bollar (öppet mål för diverse ”Haha! Jonas och Kausti har inga bollar”-skämt). Följande deltagare var anmälda till tennisen:

Namn: Jonas ”Döende-svanen-serven” Imrell
Styrkor: Äger ett eget tennisracket och har spelat mycket Virtua Tennis på Playstationet
Svagheter: Typ allt som har med tennis utanför TV-spelsvärlden att göra. Servar som en 12-årig tjej
Övrig information: Har fördel av hemmaplan även i denna gren. Var dessutom kass på att agera nätspringare när han inte spelade match.

Namn: Michael ”Vilken servruta var det nu igen?” Kaustinen
Styrkor: Vattenpausexpert, stabila stoppbollar, hyfsad serve, löpstark
Svagheter: Tennisreglerna, smashar, baslinjeslag, returer med mera
Övrig information: Är expert på att skrika/prata med sig själv/låta när han spelar. Vissa likheter med John McEnroe finns där.
Var också grym som bollkalle när han inte spelade match.

Namn: Dima ”Jag har övat in ett speciellt träffa-ramen-så-blir-det-en-stoppboll-slag som är omöjligt att genomskåda” Bilan (på bilden)
Styrkor: Ramträffarna, baslinjeslagen, löpsteget, coolt förnamn
Svagheter: Finns inga
Övrig information: Skulle säkert spöa Roger Federer i tennis om han bara ville. Dima heter egentligen inte Bilan i efternamn, men eftersom jag inte kan tyda hans autograf kan jag inte ge er hans rätta namn. Hans specialslag ”ramträffen” var ruskigt svårt att stoppa. Han gjorde samma sak säkert 4-5 gånger, med perfekt resultat varje gång, så jag undrar om det inte var en inövad variant?

Namn: Tommy ”Jag har en grym förstaserve men jag slår den jämt i nät” Lindén
Styrkor: Förstaserven, gör få misstag
Svagheter: Förstaserven, humöret, domarinsatsen/hawk-eye
Övrig information: Sätter ungefär 1% av sina förstaservar, men när han väl sätter dom är dom livsfarliga. Dömde (enligt mig helt felaktigt) in en boll till Imrells fördel i våran match. Detta efter en lång granskning av nedslagsmärket som var precis utanför linjen.
Killen på bilden är inte alls Tommy, men eftersom jag inte hittade nån bild på herr Lindén så får han helt enkelt representeras av en kille som spelar i samma innebandyklubb som Tommy tidigare spelat i. Jäklar vad jag Googlar bra

Reglerna när det gällde IoKHEOSFOSIRPIDR-OS var enkla, den som placerar sig bäst av mig och Imrell vinner grenen. Nu ville det sig dock så illa att jag och Imrell möttes i första matchen
Efter en skandalös domarinsats (Tommy agerade hawk-eye och gransade nerslagsmärket helt fel) så krossades dock Imrell av mitt bländande spel. 3-1 i game skrevs siffrorna till, och den här gången skulle man ha flest poäng också (sketna minigolf)!

Ställningen efter den andra grenen: 1-1

Skriver klart inlägget imorgon (idag) när jag vaknar sen…”

Hämtade en dyngrak lillebror och hans fruntimmer på stan för typ en timme sedan. Tog svängen förbi McDonalds och sen släppte jag av en Big Mac och kompani, ett McDonaldsglas, en lillebror och ett fruntimmer i Simsville (där hon bor). Nu sitter jag här och försöker kämpa ihop ett blogginlägg. Skrivkrampen är mördande just nu

Vi tar en sammanfattning av Skutskärsvistelsen:

Borlänge var, som jag tidigare nämnt, fullsmockat med påverkade ungdomar. Jag tog ett kort på alla dessa människor, och såklart lyckades jag fånga EN person på bilden… Dessutom går hon med en barnvagn, alltså är hon nog inte ens en festivalbesökare. Epic fail med andra ord.

Skutskär luktade lika illa nu som förra gången. Jag glömde ta med mig klänypan också, så när lukten väl kom in i bilen första gången höll jag på att kräkas. Fy fan vad det luktade. Att någon kan bo i en stad där det luktar sådär är för mig en gåta. Imrell är lite av en hjälte som står ut.

Jag åkte till Imrell på tisdagen så att vi skulle kunna se Sverige – Serbien på TV. Vad jag inte tänkte på var att han hade match samma dag – Imrell tränar nämligen ett damlag i fotboll. Gefle IFs division 3-lag för att vara exakt. Och nu ville det sig så illa att dom hade match EXAKT samtidigt som Sverige spelade mot Serbien. Vi kan ta en kort sammanfattning av dom båda matcherna så ni kan fundera på vilken ni helst hade sett:

Gelfe – Hofors
1:a minuten: Domaren blåser igång matchen
3:e minuten: (Matchens höjdpunkt) Domaren beordrar Hofors att byta tröjor eftersom deras vita tröjor är på tok för lika Gefles ljusblåa tröjor. Utsikten är underbar i 45 sekunder.
45:e minuten: Domaren blåser för halvtid. Jag gäspar.
45:e minuten: (efter pausen) Domaren blåser igång andra halvlek
52:a minuten: Någon som kan liknas vid ett skott på mål avlossas. Bollen studsar 5 meter utanför. Jag halvsover.
89:e minuten: Gefle får skottläge 2 meter från mål. Med en strumprullare gör dom 1-0. Lagets tränare är överlycklig, och hans glädjeskutt hade nog tagit honom över 2,5 meter om det varit höjdhopp. Publiken hade säkert varit överlycklig om det funnits nån
92:a minuten: Domaren blåser av matchen. Gefle vinner med 1-0.

Sverige – Serbien
1:a minuten: Domaren blåser igång matchen
8:e minuten: Marcus Berg gör 1-0 till Sverige. Malmö New Stadion exploderar.
14:e minuten: Sverige får straff
15:e minuten: Marcus Berg slår in straffen – 2-0 till Sverige. Cirka 18 000 personer firar som galningar.
21:a minuten: Marcus Berg (vem annars? :P) blir brutalt nertacklad av en serb. Hela världen ser att det är rött kort, men domaren lyckas ta upp fel kort och bara ge sopan gult. Publiken är vansinnig på serben.
26:e minuten: Serbien gör 2-1 efter en hörna. Publiken är knäpptyst.
29:e minuten: Toivonen får ett friläge på grund av att gräsmattan fäller en serb. Som tur är har Toivonen inte klippt tånaglarna på morgonen och han får en tå på bollen precis före målvakten. 3-1 till Sverige! Jag sitter fortfarande och kollar på Gefles damer och lyssnar på en radio som någon har med sig :<
45:e minuten: Domaren blåser av första halvlek. Aftonbladets reporter sammanfattar halvleken såhär: ”Det är nog den bästa halvleken jag någonsin sett ett svenskt landslag göra”. Jag läser detta via min mobil och gråter en skvätt inombords över att jag missat en galet bra halvlek
45:e minuten: Domaren blåser igång andra halvlek. En serb blir utvisad efter typ 45 sekunder då han får sitt andra gula kort.
69:e minuten: En till serb blir utvisad efter en hårt dömd utvisning. Domaren tycker att serben armbågstacklar svensken, serberna håller inte med.
93:e minuten: Matchen är slut, Sverige är i semifinal! Publiken hyllar spelarna och alla är glada.

Efter matchen åkte vi hem till Imrell igen. Tilläggas kan att vi hade två av spelarna i baksätet. Den ena hette Bella och var 17 år. Den andra hette Elin och var enligt hon själv 16 år, men jag tror snarare hon var 12 Hon skulle i alla fall åka till USA i augusti (tror jag) för att plugga och spela fotboll i Florida Lite väl fuskigt tycker jag…
Bilden ovanför föreställer en Imrell som skriker i falsett ”DÖDA DEN DÖDA DEN DÖDA DEN!!!!!” eftersom hans mamma jagar en megageting ute på balkongen. Jag skrattade som en tok när jag såg vilken kärring Imrell är

När jag och Imrell umgås så gör vi alltid en sak: Vi sätter lite pengar på diverse matcher. Jag satsade totalt 60 kronor på några olika matcher, varav 19 kronor på en 28-oddsare med ett gäng matcher jag hade noll koll på

Efter detta var det dags för veckans stora mål: IoKHEOSFOSIRPIDR-OS (Imrell och Kaustis Helt Egna Olympiska Spel För Oss Som Inte Riktigt Platsar I Dom Riktiga Olympiska Spelen)

Fortsättning följer…