Irland: Upptäcktsvandringen

Jag somnade kring 20:00 igår (lokal tid, vi går en timme efter er i Sverige). När jag vaknade idag så var klockan ungefär 10:30, men jag låg och segade några timmar i sängen. Klockan 13:00 tog jag en dusch och klädde på mig, sen traskade jag ut i det irländska höstvädret. Skapligt chockad man blev när solen faktiskt lyste

Jag hade i alla fall bestämt mig för att leta reda på vart jag skulle vara imorgon – IBMs kontor i Blanchardstown. Eftersom jag bor lite utanför centrum har jag inte så långt till kontoret. Enligt lite rotande på Google Maps så fick jag fram att det skulle vara ungefär 6 kilometer enkel väg. Eftersom jag samtidigt ville se lite av området bestämde jag mig för att promenera dit – något jag absolut inte ångrar såhär i efterhand. Mina ljumskar resonerar dock lite annorlunda.

Det första landmärket jag lade märke till under min resa mot IBMs kontor var Aquazone. Jag såg att jag skulle gå förbi ett ställe som hette National Aquatic Centre och jag tänkte eventuellt kika in där när jag gick förbi, men när jag såg skylten till Aquazone blev jag kär: ”Europas största äventyrsbad” eller nåt liknande stod det. Nu syns det inte så jäkla bra på bilden, men stället var STORT, jäkligt stort. Mer information om stället kommer nog om jag orkar traska förbi där igen nåndag

Annars blev jag chockad över hur tomt det var på den stora gatan jag gick efter. Ju mer jag närmade mig stället som enligt Google Maps var IBMs kontor desto tommare blev gatorna. Efter ungefär 30 minuters promenerande kom jag fram till ett litet bås där det satt en vakt. ”Det känns som att jag är på rätt väg, men jag kanske ska fråga vakten vart IBMs kontor ligger. Han har säkert grym koll över området”.
Men tji fick jag. ”Ligger inte IBMs kontor här nånstans?” frågade jag lite snällt på min, än så länge, halvknackiga engelska. ”Jag tror den ligger lååångt bort ditåt nånstans” svarade han.

Vafan… han ska vara vakt över området och vet inte ens vad som finns innanför bommarna? Känns som en bra vakt det där
Nu var jag ändå såpass säker på vart jag skulle att jag inte riktigt brydde mig i vad vakten sa, utan jag traskade vidare in på området. Och vilket område det var sen…

Den första skylten jag såg tillhörde Creative. Dom som gör högtalare, mp3-spelare och sånt. Deras Europakontor låg tydligen i samma område som IBMs kontor.

Sen såg jag Symantecs kontor också (dom som gör Norton). Lite kul att man suttit på Helpdesk i Borlänge och hänvisat folk till Symantec när dom haft problem med sitt Norton Internet Security. Undrar om det var hit numret gick i så fall? Numret var i alla fall 08-457 34 00 (om jag minns rätt).

Sen hade PayPal och Xerox sina kontor i området också. Helt sjukt hur många stora företag som samsades i det här området

Annars måste jag säga att hela det här området var fruktansvärt fräscht. Gatorna var rena, byggnaderna såg nybyggda ut allihopa och det var modernt med fönster och plåt överallt. Creatives kontor

var ett bra exempel, även om det inte syns så bra på bilden.

Efter att ha fascinerats av området och alla häftiga byggnader snubblade jag plötsligt över IBM-skylten. Speciellt fräsch var den inte och texten hade börjat släppa från skylten, men den pekade i alla fall åt vilket håll jag skulle gå. Nu var jag inte speciellt vilsen, och jag visste att byggnaden skulle ligga precis ner efter vägen, men skyltar är ju alltid bra att ha i nödfall

Nånting som dock oroade mig var det faktum att det stod 15 gravstenar på IBMs gräsmatta Stackars S. V. som tydligen inte skött sig på jobbet och därför begravts levande på IBMs tomt. Jag har bestämt mig – sådär ska mitt Irlandsäventyr inte sluta

Dom verkar ju vara riktigt trevliga på IBM annars Jag som hade förväntat mig en skylt med ”Trespassers will be shot” fick bara se en oskyldig ”Om du kliver in här utan tillstånd kommer du åtalas”-skylt. Eftersom det inte fanns en enda människa i området var jag ändå fräck nog att kliva närmare för att kika lite
Lägg gärna märke till det ENORMA vattentornet till vänster på bilden. Det syns verkligen inte på bilden hur stort det var, men om vi ska göra en jämförelse så kan vi ta scenen i Independence Day

där rymdskeppet flyger in över staden – typ så stort var vattentornet.

”Luften är fri, luften är fri!.Jag gör inte intrång om jag står på gatan och knäpper kort”

Sen tog jag mig i kragen och bröt mot lagen – jag gjorde intrång på deras parkering genom att helt enkelt gå in där. Jag fick ett perfekt läge och kunde således knäppa ett vackert kort på IBM-skylten Här kan ni notera skuggan nere till höger – det är vakten som smög upp bakom mig och satte handfängsel på mig innan jag ens hann säga ”Haha, jag gör intrång – och ni gör ingenting åt det!”.

Eller så är det min egna skugga som visar hur fantastiskt soligt och skönt det var ute. Annars hade jag ett till såntdär Happy moment när jag gick runt där på området. Solen lyste, vinden blåste i ryggen och allt kändes sådär störtskönt. Jag gick där och försökte förstå att jag faktiskt trampade runt i ett soligt Dublin och tittade på kontorsbyggnader utan att känna en kotte i stan. Det kändes riktigt jäkla fritt att kunna göra vad jag ville utan att någon brydde sig. Det här kommer nog bli riktigt bra tillslut

Sen fortsatte jag förundras över alla fräscha byggnaderna som fanns. Det syns inte på bilden hur stilren byggnaden faktiskt är.
Efter att ha gått igenom området beslutade jag mig för att trampa ut därifrån och gå en annan väg tillbaka till Tolka House där jag bor. Innan jag smet ut såg jag att det satt en vakt vid utgången i ett litet vaktbås så jag frågade även honom om han visste om det fanns något IBM-kontor därinne. Han svarade lite överraskande ”No”. Sämre vakter får man nog leta länge efter
Anledningen till att jag frågade var för att det inte stod någonting om support på skylten som satt på IBM-byggnaden. Men efter lite efterforskningar här på Tolka House så kan jag konfirmera att det är rätt byggnad

Den här skylten såg jag innanför staketet på nåt ställe när jag gick utanför området. Om jag är på skämthumör och folket på IBM har humor ska jag fan ställa den där framför ingången på kontoret sen. Kanske att man skulle byta ut ”works” till ”workers” också?

Efter att ha traskat runt ungefär 25 minuter utan att ha minsta lilla koll på vart jag befann mig insåg jag att jag nog var lite smått vilse. Eller, jag hade egentligen inget speciellt mål så därför kunde jag inte heller vara vilse på riktigt, men jag hade i alla fall noll koll på vart jag befann mig. Är man vilse ser stället man befinner sig på ut såhär

.
Mitt lokalsinne hade i alla fall koll på åt vilket håll jag borde gå åt för att kunna hitta tillbaka till Tolka House, så därför började jag gå ditåt.

Efter ungefär 15 minuters promenad hamnade jag nästan exakt utanför Aquazone igen. Stolt över att mitt lokalsinne fungerade så bra bestämde jag mig för att trampa till köpcentret som jag besökte igår för att införskaffa ett mobilnummer. Skapligt coolt att även Ebay har ett kontor här i närheten. För en ung man som bott i Borlänge känns det nästan overkligt att se alla dessa storföretag överallt

Klockan var nu ungefär 16:27 och jag började fundera lite över vad jag egentligen ätit under dagen… Efter att jag borstade tänderna hittade jag en Snickers från gårdagens flygtur, så den fungerade som frukost. Sen dess hade jag ätit… ingenting Jag hade varit så imponerad över Dublin och alla storföretag att jag inte ens känt att jag var hungrig.
Det skumma var att jag inte sett ETT enda matställe under min 2,5 timmes vandring Kontorsbyggnader i massor, men inte en enda pizzeria/hamburgerbar. Därför tog jag på nytt sikte på KFC. Men eftersom jag lärt mig hur viktigt det är att variera kosten så gick jag förbi KFC i hopp om att hitta någonting annat. 37 sekunder senare såg jag en skylt där det stor ”Apache Pizza”. Det lät vettigt, så jag gick in där.

Det är lite skillnad på pizzerior i Sverige och Irland. I Sverige har typ alla pizzerior stolar, bord och menyer. Sen har dom ALLTID en stilig meny som sitter ovanför disken så att man lätt kan se vad man har att välja på.
Det har dom INTE i Irland. Dom hade klistrat upp en vanlig meny på väggen med hjälp av tejp. Där fick man titta vad man skulle ha. Jag beställde en… nu måste jag tjuvkika på menyn jag tog med mig därifrån
Pizzan hette ”Buffalo” och bestod av pepperoni(korv), skinka, kyckling och bacon. ”What size do you want” frågade damen i kassan. Man kunde välja på personal, small, medium och large. ”Personal svarade jag” utan att tänka efter speciellt länge. ”And one coke please”. Det blev 6 euro, ett helt okej pris för en pizza och en cola om ni frågar mig.

Sen kikade jag lite på väggen och såg hur stor en personal-pizza egentligen var. Då började jag skratta inombords samtidigt som jag insåg att damen i kassan måste trott att jag var dum i huvudet
Nåja, jag fick min pizza och min cola, sen tog jag med mig en meny och gick hemåt (jo, jag har redan börjat kalla stället jag bor på för hemma). Med mig tog jag också en adress som stod på fönstret till pizzerian – www.just-eat.ie. Aldrig mer kommer jag behöva gå 1,5 kilometer enkel väg för att hämta min pizza Dessutom kör dom ut gratis också

Man vet att en pizza är liten när man stoppar ner den i en plastpåse och den nästan försvinner Den var verkligen jätteliten, strax under 20 cm i diameter. Jag öppnade kartongen och fick syn på en pytteliten minipizza

.
Den smakade dock riktigt gott och tjockleken var ungefär mitt emellan en vanlig svensk pizza och en American Take Away-pizza. Påläggen smakade dock mycket gott

Betyg på Apaches Buffalopizza: 4