Stockholmslivets första nära döden-upplevelse

Här händer det grejer! Jobbet har börjat bli vardag och allt rullar på som det ska, men med det släpper hela den här spänningen över ett nytt en aning och man blir lite smått seg i skallen. Då var det tydligen nån nån skojare som tyckte att det vore en bra grej att skrämma lite liv i mig på vägen hem…

Sagt och gjort så traskade jag hem med mina hörlurar i öronen när ett ljud som jag aldrig tidigare skådat mötte min kropp. Det var inte ett sånt där vanligt ljud som hörs över musiken i hörlurarna, utan snarare ett ljud som först och och främst påminde mig om slutscenen i filmen Independence Day där fyllot flyger sitt flygplan rakt upp i utomjordingarnas rymdskepp och skeppet sen kraschar ner i marken. Typ ett sånt ljud. Som det skulle låta om ett rymdskepp i samma storlek som halva Afrika störtar och exploderar. Ungefär så.
Då räcker det inte med ett BOOOOM” i öronen utan hela din kropp skakar likt en kontorsmänniska som inte fått kaffe på hela dagen samtidigt som marken under dig vibrerar på ett sätt som får dig att tro att den skulle kunna falla ner under dig precis när som helst.

Här nånstans kommer då nästa grej: kort sammanfattat måste jag tvätta imorgon.

Jag kunde inte för mitt liv begripa vad som hände och dom första millisekunderna gick från ”VADIHELVETE!?” till ”Independence Day-skeppet kraschar!!!” till ”Men skärp dig nu, det är nog bara ryssarna som invaderar oss” innan jag slutligen fattade vad som hände: dom håller på att bygga en ny tunnelbanestation en bit från jobbet, och jag stod inte mer än 200 meter därifrån när dom sprängde sina salvor.
Helt overkligt vilka ljud vi människor kan framkalla och jag kan inte för mitt liv förstå hur byggnaderna där ovanför fortfarande kan stå kvar.

Nu ska jag försöka tvätta ur mina kalsonger såpass att dom blir tillräckligt rena för att kunna vändas ut och in till imorgon.”