Stockholmsvardag

Stockholms-stekandet rullar vidare. Jobbstarten har börjat bättre än jag någonsin kunnat önska och idag var det dags för det första kundmötet för egen del. Jag, Sebbe och Orkun var iväg och träffade en ekonomiansvarige på ett av dom större resesajterna i Sverige för att diskutera lite integreringsfrågor. Personligen sade jag inte ett ord, jag kan ju liksom inte speciellt mycket, men jag fick lära mig både en och tre intressanta saker bara genom att sitta där och lyssna.
Intressant är annars att jag knappt är nervös nuförtiden heller. Inte inför första arbetsdagen i söndags, inte när jag träffade alla första gången och inte heller idag på första mötet. Allt bara rullar på av sig självt känns det som. Skönt att man blivit lite vuxnare nu än för några år sedan.

Har fått alla mina kontorsgrejer nu också. Datorn, en väldans elegant Dell E6420, med tillhörande dockningsstation och en extern skärm som kör otroligt välbehövliga 1920 x 1080 i upplösning. Inget mer 1280 x 1024 som IBM kör med Är personligen annars mest nöjd med den vita PayPal-pennan som står i pennstället av någon anledning. Tycker den är fruktansvärt snygg. Skumt, men så är det…

Har även börjat dominera på kontoret redan. Fixar lösningar på kundernas frågor kring övergångar mellan test-konton och live-miljöer, frågor om hur man går tillväga via APIn för att sätta upp återkommande betalningar och lite annat smått och gott.
Blev inbjuden att följa med på ett möte i Norge den 30:e november med en av dom större kunderna i Norden, och i det här tempot så lär det inte vara några problem alls.

Jobbet må gå bra, men allt är minsann inte helt perfekt. Kan säga att jag är överlägset sämst på kontoret på fotbollsspelandet och jag skäms nästan lite när jag får spela i lag med nån stackare. Senast igår lyckades jag och Orkun förlora med 10-2, 10-0 mot Dan och Jussi. Skrämmande dåligt, och jag personligen skulle beskriva mina bordsfotbolls-skills som Ett San Marino där spelarna fått sina fotbollsskor snodda och därför spelar i simfenor” ungefär. Så dålig är jag…

Tur då att vi har gratiskylen med Coca Cola i. Det är fritt fram att tröstdricka 23 burkar när man blivit förnedrad vid fotbollsbordet om det gör saker och ting bättre. Nu gör det tyvärr ingenting bättre, så jag dricker bara en 3-4 stycken och sen sätter jag mig på toaletten och gråter en skvätt istället. Det brukar hjälpa.

Igår hade vi PayPals gratismassör på plats också. Hon avrättade mig totalt när hon hittade en superstel muskel i ryggen en bit under mitt nackspärr som hon av nån anledning tyckte det var jätteroligt att punkt-trycka stenhårt på. Men nackspärren har i alla fall blivit bättre nu, och i stort sett släppt helt. Har knappt känt av den idag, så jag antar att hennes sadistfasoner funkade. Tack för det! ”