USA i backspegeln

Tre månader har jag varit hemma nu. Tre otroligt snabba månader har gått sen dess att jag lämnade Miamis fantastiska badvatten för att lända i Dublins gråkalla verklighet igen. Verkligheten är kass i jämförelse med USA, så är det bara. Visst finns det saker här som är bättre än The Staterna, men som land är USA precis allt det som hela Europa inte är.

Ska man försöka sig på en jämförelse så känns bilar som en bra sak att plocka fram. Är det något som satte sig i bakhuvudet när vi var i USA så var det att bilarna är heeeeelt annorlunda over there”. Stadsjeepar var standarden, växthuseffekten rockar och störst är bäst var det som gällde. Inga halvmesyrer där inte.
Så för att på något sätt försöka förklara hur extremt USA var när det gäller i stort sett allt från landmärken till människor så kan man säga att om Sverige som land är en trygg och säker Volvo är USA en bufflig, småskrytig och överdriven Ford Mustang

. Det är så svårt att förklara i ord utan att göra det här inlägget till en bok, men det är den bästa förklaringen jag kan ge. Åk dit, upplev landet och ni kommer förstå vad jag menar. USA är extremt i många avseende, men landet är magiskt.

Det här landet erbjuder precis allt. Det jag minns bäst i det avseendet var hur vi mitt på dagen kastade snöboll på varandra i Yosemites nationalpark för att sen, åtta timmars bilåkning senare, sitta skrattande i bilen samtidigt som vi vevade ner rutorna för att känna på den 30-gradiga nattvärmen i Death Valleys öken.

Men ja, anledningen till att jag skriver det här är för att jag tänkte publicera en sammanfattning av resan. Det sket sig ju ganska rejält och det här inlägget slutade i en massa babbel, så jag får ta det i nästa inlägg helt enkelt. Stay tuned, ännu ett statistikporrsinlägg är på väg!”