New York är fantastiskt!

Tisdagar är tourdagar, i alla fall i New York, och eftersom vi nu är i New York och det är tisdag så körde vi såklart en tour idag. Många tour i en mening där men är man extatisk så är man.
Uppstigning klockan halv nio följdes av frukost och sen incheckning på bussen där snubben som kontrollerade biljetterna garvade åt mig när jag minsann ville visa att jag var jag och att vi minsann bokat biljetter. ”Oh, you have a reservation with Viator” sa han, frågade hur många vi var och skickade ombord oss på en av bussarna helt utan att veta vilka vi var.

Direkt vi klev ombord på bussen noterade vi inte mindre än tre stycken Wunderbaumar i taket på bussen och kände oss direkt som hemma samtidigt som jag minsann saknade våran blåa Fårrd en aning.

Första stoppet på touren var Strawberry Fields, en del av Central Park mitt i New York. Stället byggdes av Yoko Ono, John Lennons fru, till minne av herr Lennon och hans kamp för världsfred.

På bilden här ser ni lägenheten som ligger rakt över vägen från Strawberry Fields där fröken Ono för tillfället bor. Priset på en vanlig tvårummare i området? 10 miljoner dollar. Hyran efter det? 20 000 dollar per månad…

Nästa stopp på resan var Rockefeller Center, 259 meter skyskrapa som mest verkar vara hög och inte är känd för någonting alls…

Nästa stopp på touren var Flatiron Building som är känt för sin trekantiga form och… ja, sin trekantiga form. Rätt ball byggnad faktiskt eftersom den inte alls ”passar in” bland dom andra fyrkantiga standardskyskraporna och ser riktigt originell ut.

Åt andra hållet från Flatiron Building så låg sen Empire State Building, 449 meter skyskrapa som är känt från bland annat filmen King Kong samt ungefär 100 andra biorullar. Byggnaden var världens högsta byggnad i 41 år tills World Trade Center byggdes, men när WTC sänktes av herr Bin Laden så återtog Empire State Building i alla fall platsen som New Yorks högsta byggnad.
Den har dock en bit upp till världens högsta byggnad, Burj Khalifa, som återfinns i Dubai. Den är nästan dubbelt så hög som Empire State Building med sina 828 meter. Det är helt ofattbart högt…

Efter att ha ledsnat på våran guide som lät precis som Fran

i The Nanny så fick vi för fjärde gången kliva ur tourbussen, men den här gången i över en timme för att åka lite båt längs Manhattans kust och kika lite höga byggnader med mera.

Ball Brooklyn Bridge med passande USA-flagga i toppen.

Men jäklar i mig vad ballt det var att åka längs kusten och kika ut över den fantastiska stadsbilden som New York, specifikt Manhattan, erbjuder. Vädret var strålande sol, vinden blåste lite sådär lagom och T-shirtbrännan ökade ytterliggare något steg.

Magnifika byggnader fanns det gott om.

Två av New Yorks magnifikaste snubbar kikade sen även dom fram en kort stund.

Två eleganta snubbar till trots, New Yorks största attraktion är och kommer alltid att förbli världens största dam. Mika sjöng ju ”Big girls, you are beautiful” i sin låt med samma titel och jag är verkligen villig att hålla med i det här fallet. Jag är djupt förälskad och vill gifta mig med henne trots att hennes BMI ligger tre gånger över maxgränsen för fetma. Väger man 225 000 kilo blir det ju så att säga bara mer att älska.

Fröken Frihet var så vacker att jag höll på att smälla av. 46 meter oxiderad koppar som stod där i all sin elegans och bara lyste. Ord kan inte beskriva vårat möte och det var kärlek redan vid första ögonkastet.

Frihetsgudinnan, vill du gifta dig med mig?

Nöjd kis med sin blivande kvinna på vad som i framtiden nog kan komma att bli ett officiellt amerikanskt vykort. Kan köpas för 12,99 dollar på www.jagtrorpåalltjagläserochklickarpåvilkenlänksomhelstutanatttänkamigför.nu

Tyvärr så var vi tvungna att skiljas åt, men någon gång i framtiden kommer vi ses igen. Manhattan ropade och vi var tvungna att åter bege oss in mot land för att åter slussas in i, vad Jaker kallade, ”fängelsebussen”.

Manhattan är dock hur ballt som helst och jag skulle kunna åka den där båten fram och tillbaka tvåtusenfemhundramiljoner gånger utan att tröttna på att se byggnaderna som kikade fram längs kusten där.

Bussen tog oss sen bort till Wall Street, men då jag var helt dödens megadöd så orkade jag inte ta in någon information alls från våran gnälliga guide.

Lite samma sak gällde Ground Zero, fem och en halv timme i en lite för varm buss med en gnällpratande guide tog på krafterna såpass hårt att man inte orkade lyssna på allt som sades. Men ändå kändes det ganska hemskt när man fick höra att 3 000 personer dog i terrordådet där, varav 300 av dessa var brandmän som försökte rädda dom döende. Tummen upp för hjältarna i gult! Spindelkisen kan slänga sig i väggen, amerikanska brandmän är dom riktiga superhjältarna!

På bilden ser ni Tower 1 som håller på att byggas upp igen. När det är klart ska det bli USAs högsta byggnad igen.

Den sista delen av touren var annars något fruktansvärt sövande vilket min käre lillebror här elegant visar med sin sjuka sovställning. Det enda intressanta vi noterade under den sista halvtimmen var att dom hade ett hangarfartyg i New York som är öppet för allmänheten. Nu är jag såpass rutinerad att jag redan ”been there, done that” men… Det fanns någonting ännu häftigare där som jag måste se imorgon – en ubåt!!! Jag, Kapten Kaustinen, ska imorgon kliva ombord på en ubåt för första (och enda) gången i karriären! Peppaaaa!!!!

Times Square var annars riktigt ballt. LCD-skyltar med reklam överallt. Intressant att veta är att det är krav på att minst 38% av byggnaden ska vara täckt av reklam för att man ska få vara kvar på stället. Vette fasiken hur man kom fram till 38% dock…

Toys R Us leksaksbutik som har ett pariserhjul därinne besöktes även den under dagen.

Där fanns bland annat min dam i Lego Men, det fanns även någonting superballt...

… en ENORM T-Rex som rörde på sig och grejade. Riiiiktigt ball (för en Jurassic Park-dåre) och förvånansvärt verklighetstrogen för att vara i en leksaksbutik.

Kvällsutflykten avslutades sen med ett besök på Harry Potter The Exhibition som var en utställning om allt Harry Potter-grejs man kan tänka sig. Väl därinne lärde jag mig två… nej tre, saker:
1. Harry Potter-nördar är fanatiska och skrämmande sektliknande
2. Musiken i Harry Potter-filmerna är sjukt underskattad. När man fick runt där och läste om sakerna så höjde musiken stället något enormt.
3. Lillebror är en hyperstor Harry Potter-nörd…

Jag har inte sett lillebror såhär glad sen… jag vet inte när. Tror aldrig jag sett honom såhär lycklig någonsin faktiskt, han var precis på gränsen till att bli tårögd där han skuttade runt och tittade på Harrys, Dumbledores och alla dom andra karaktärernas attiraljer. Det verkligen lyste i hans ögon och det kändes helt sjukt kul att se honom sådär glad.

Men Harry Potter liksom… Aja, whatever makes you happy bro

Annars kan jag rapportera att ”The city that never sleeps” kanske aldrig sover, men att ”All the japaner in the city sover when dom want to”. Jag och Tatta letade sushi från klockan 21:30 till 22:50 och hittade t-o-l-v ställen inom gångavstånd från hotelllet – inget hade öppet. Vissa av dom stängde så tidigt som 19:00!!! Horribelt. Dock stör det inte speciellt mycket och New York är fortfarande grymt!
”