Film

  • Betyg,  Film,  Filmrecension,  Sällskapsspel,  Tennis

    TP – TennisPlan

    2009-07-12 /

    Sådär ja. Nu börjar antalet kommentarer öka igen. Jag förväntar mig att ni håller snittet på 7 kommentarer per inlägg från och med nu :P


    En bild på den otroligt välvårdade planen där Wimbledon på grus spelades

    Annars har dagen spenderats på tennisplanen. Det var dags för Wimbledon på grus när jag och lillebrors kompis Svensson spelade dubbelmatch mot lillebror och Jake. Vi (jag och Svensson alltså) började skakigt och tappade ganska snabbt till 1-4 i game. Efter en stark upphämtning (till 4-4) så föll vi knappt med 6-4 – mestadels pga mina hemska servar.

    Nu var det ju så att jag och Svensson egentligen mest värmde upp under första set. Andra set vanns ganska komfortabelt med (jag tror det var) 6-4. Alltså var spänningen hög inför sista set. Den var så hög att vi faktiskt fick publik en bit in i setet. Hela tre personer hade hört om att ATP-touren hade kommit till Borlänges industriområde. Det, eller så ville dom helt enkelt ha planen efter oss – sanningen är relativ beroende på vem man frågar.
    Tredje set inleddes annars ganska jämnt och vi följdes åt till 2-2. Sen är dom kommande 6 gamen suddiga för mig. Jag var så sjukt inne i matchen att jag helt enkelt förträngde ställningen. Trots denna fokusering lyckades jag knappt få in ett enda lyckat slag :@


    Lillebror är vansinnig efter förlusten

    Jag och Svensson lyckades i alla fall jag serva hem vinsten i sista set – setsiffrorna skrevs till 7-5. Glädjen var total, och jag tror aldrig jag hört lillebror vara så tyst :i Skönt att visa vart skåpet ska stå (och tack Svensson för att du vann 98% av alla våra poäng [?])


    Senare så var jag och lillebror på bio och såg Brüno. En film som handlar om en österrikisk man vid namn (kan ni gissa?)…. Brüno!
    Han leder en TV-show i Österrike, men får sparken efter att ha tabbat sig lite. Så han bestämmer sig för att bli kändis i USA.
    Filmen i sig innehöll lite för många… öh… inzoomade mansdelar och för mycket manlig kärlek för min smak, men filmen i sig hade väl några roliga scener. Dock kändes den lite väl överdriven – jag tycker ju Wall-E är på gränsen och Brüno är faktiskt ännu värre :n
    Betyg på Brüno: [!][!][!2][!/][!/]


    Sen trodde jag att jag skulle få åka hem och sova – det tyckte dock inte lillebror. Han ville att vi skulle åka hem till hans fruntimmer och spela sällskapsspel. Jag har ju fortfarande kvar mina toffeltendenser sen jag hade fruntimmer så jag var vågade helt enkelt inte säga nej.

    Lillebror och hans tant tyckte förövrigt att det var jättekul att sitta och bråka hela tiden. Dom spenderade väl 5-10 minuter med att leka ”Sisten”. Båda ville ha det sista slaget på den andra (jo, dom slogs faktiskt :i). Undrar vem som vann tillslut? (Nu hoppas jag lillebror eller hans fruntimmer läser det här och börjar dryga sig igen :i)


    Spelets enklaste fråga. Såklart var svaret nej :i

    Vi spelade TP – (nu måste jag Googla stavningen…) Trivial Pursuit. Såklart fegade alla ur och ville att vi skulle spela med barnfrågorna. Det är ju inte så kul för mig som nästan är smartast i Sverige. Alltså blev det tokdominering från min sida. Fråga efter fråga ställdes, och jag svarade rätt på i stort sett alla. Efter att ha spelat ut alla fullständigt hamnade jag på en meriterande näst sista-plats [?] Tur att fröken Linda var med så att jag… öh… hade någon som hamnade under mig… :f

    Annars kan det rapporteras att min axel värker sen tennisen. Otroligt tråkigt att man ska drabbas av skador mitt under ATP-touren :< Jag får kontakta mina sponsorer och säga att jag kanske inte kan medverka under resten av säsongen.

    läs mer
  • Betyg,  Film,  Filmrecension,  Kameradump

    Dalecarliakiosken /Helvetet

    2009-07-07 /


    Det var ju tänkt att jag skulle försöka blogga lite under gårdagen. Sitta 14,5 timmar i en kiosk – hur jobbigt kan det vara lixom?
    Inte var det heller speciellt jobbigt dom första 7 timmarna. INGEN checkade in, och vi gjorde typ ingenting. Jag roade mig med att knäppa kort på tomma klassrum [?]


    Lillebrors datorn följde i alla fall med mig. Det var ju skönt att det fanns internet i VARJE rum FÖRUTOM det som vi satt i :< Jä*mummel*la skitskola.

    Vi hade en TV i alla fall! En TV med dom otrolligt intressanta kanalerna SVT1, SVT2 och Barnkanalen. Fy tusan vad mycket skit det visas på TV nuförtiden… Vi kollade bland annat på Kajsas Ko (eller vad det hette). Ett barnprogram om en tjej som hette Kajsa. Hon ägde en helt egen kossa [?] Jag förstår verkligen varför vi betalar TV-avgift…


    Jag hittade följande citat på en av väggarna därinne i skolan… Seriöst kan detta nog vara det sämsta citatet jag läst någonsin:

    ”Jag tycker om att titta på himlen”

    Alltså… va!? Undrar hur hög personen som sa det där var… Undrar hur hög personen som satte upp det där citatet på väggen var :n Knarkande lärare! Ring Aftonbladet!


    En Piranha flower! Sjukt häftigt (för er som inte vet det så är en Piranha flower en såndär blomma som kommer upp ur rören i Super Mario-spelen).


    Kolla coolingen :i Lillebror var uppsatt på en av väggarna därinne också. Han fanns med på klasskortet under ”Vinnare av Klackiaden”. Heja lillebror! :D


    Kom ihåg till nästa år: Skaffa en cool sparkcykel som man kan åka runt på därinne. Satan vad jobbigt det var att gå dom där 100 metrarna för att hämta kaffefilter, kaffemått och en massa annat krafs.


    Efter ett tag fick vi nåt vettigt att göra! Vi skulle aktivera alla 12 brandvarnarna som skulle sättas upp i klassrummen. Såklart var man tvungen att testa alla också. ”PIIIIIP, PIIIIIP, PIIIIIP” skrek dom där äckliga sakerna såfort man tröck lite på knappen. Jag som hade enorm huvudvärk var ju överlycklig över att ha fått den där uppgiften >=(


    Efter kämpandet med brandvarnarna var det dags för filmtajm. Datorn kopplades till våran hypermoderna TV, och debutfilmen blev….

    Indiana Jones and the last Crusade! Den filmen är gjord 1989, men det märker man knappast när man ser den. Effekterna var ju riktigt bra gjorda och båtjakten var ruggigt cool :D
    Roligaste scenen: Indiana Jones är precis fångad av några dummingar. Han har dock inte en viss sak med sig, en sak dummingarna vill ha, utan den har han gett till sin kompis Brody. Dummingarna säger typ: ”Då letar vi reda på honom”.
    Indiana svarar med: ”The hell you will. Hes got a two day head start on you, which is more than he needs. Brodys got friends in every town and village from here to the Sudan, he speaks a dozen languages, knows every local custom, hell blend in, disappear, youll never see him again.”
    Sekunden senare byter dom scen för att visa hur Brody egentligen ser ut, och jag garvade som en barnunge :i
    Ska inte avslöja för mycket (för er som inte sett den) dock :P

    Betyg på Indiana Jones-filmen: [!][!][!][!2][!/]


    Efter Indiana Jones var det dags för en psykad, läskig, häftig, intressant och väldigt spännande film: Knowing. Den handlar om ett papper med siffror, en skitläbbig flicka utan naglar, ett brinnande flygplan, en svartklädd man som snor böcker, en Nicolas Cage och hade ett okänt slut. Vi var nämligen tvungna att börja ta emot folk när slutet av filmen närmade sig.
    Dock jobbade Axel över 1,5 timme bara för att kunna se klart filmen – det borde väl betyda att den är rätt bra?

    Betyg på dom första 3/4-delarna av filmen Knowing: [!][!][!][!][!/]


    Sedan avslutade vi film-marathonet med filmen med att se Da Vinci koden. Jag pallade inte allt tjafsande i filmen, men när det väl hände nåt var det ju rätt spännande. Dock var det för mycket onödiga saker som var med kändes det som. Jag höll på att somna nånstans mitt i.
    Coolast i filmen var annars ”slå mig själv”-galningen som såg ut som en typisk finne. Krit-vit med blont hår. Sen köttade han sönder sina egna lår också. Tokig sak.

    Betyg på Da Vinci koden: [!][!][!2][!/][!/]


    Populärast på skolan var nog den här snubben. Snacket gick typ såhär:

    Ledare: ”Vad kostar kaffet?”
    Vi: ”Det är gratis”
    Ledare: ”OMGOMGOMG!! W00T!?!?! Gratis!?!?! Borlänge äger!”

    Sen upprepades det där ungefär 27 gånger på en timme. Alla ledare var helt förskräckta över att vi bjöd på kaffe. Det verkade som att det var årets händelse i fotbolls-Sverige. Jag hörde att det snackades om att Sven Göran Eriksson skulle dyka upp bara pga. kaffet också [?]


    Till salu! Godis i mängder, chips, en kyl fylld med dricka och en massa annat. Skapligt sugen man blev…


    Drygast under dagen var annars norrmännen. Små 13-åriga skitungar som verkligen var tydligt påverkade av att ha pratat norska hela livet.
    Det bästa dom visste var att stå och prata med oss i kiosken. Vi fattade inte ett skit av vad dom sa, men dom tyckte det var jättekul att prata med oss i alla fall. ”Hva er navnet på kvitteringen for de svenske?” var en fråga som ställdes. Efter 10 minuters pusslande med bokstäver kom vi fram till att dom undrade vad kvitto hette på svenska.

    Sen var cirkusen igång. Dom tyckte det var skitroligt att ”kvitto” heter kvitto. Dom kutade runt och ropade ”kvitto!” till alla som var i närheten, sen kom dom tillbaka till kiosken och fortsatte säga ”kvitto” följt av ett asgarv. Vi i kiosken fattade ingenting…

    Förra året hade vi ett finskt lag på en av skolorna vi hade. Då var det en kille där som BARA köpte Calippo (glassen ni vet). Han kom ner med 20 minuters mellanrum, tittade på oss, nämnde ”Calippo”, betalade och gick. Sen upprepade han detta ungefär 210 gånger under veckan. I år var det kexchoklad som gällde.
    Det verkar som att norrmän ENDAST äter kexchoklad. Dom körde nämligen en liknande stil som finnen gjorde förra året. Första norrmannen i kön utropade ”En Kex!”, sen slängde han fram en tia. Sen kom nästa snubbe i kön och gjorde exakt samma sak. Vi sålde verkligen fruktansvärt många Kexchoklad, norrmännen är helt galna i denna svenska delikatess :i

    Halvtimmen mellan 20:00 och 20:30 var den längsta halvtimmen i mitt liv. Jag var fruktansvärt trött, trakasserad av en massa grötpratande småpojkar, rummet var 38 grader varmt och vi fick inte ta en endaste godis från kiosken utan att betala för dom… Den där kiosken var nog helvetet…

    Klockan 21:30 var mitt pass i alla fall slut. Jag halvsov hela vägen hem, och väl hemma däckade jag på typ 3 sekunder.

    PS. Det enda positiva som Norge någonsin skapat:

    läs mer