Tågluffarryggsäck

Idag var det dags för en liten rundtur inne i Dublins centralare delar. Målet med rundturen var att dels finna en ryggsäck och dels finna en kamera till Eurotrippen som går av stapeln om mindre än tre veckor. Jag har en tendens att alltid vara ute i sista sekunden när det gäller allt (försenad till jobbet för första gången i fredags t.ex!) så därför bestämde jag mig för att så inte skulle bli fallet den här gången. Ryggäcken och kameran är ju två av dom viktigare sakerna som behövs under tågluffen, så att sätta sig på flyget mot Sverige utan dessa vore ju ingen höjdare.

Efter att ha väntat på bussen i vad som kändes som en halv evighet (väntade väl 40 minuter eller nåt – heja Dublins bussar!) så klev jag slutligen ur bussen inne i centrum kring 14-tiden. Väl där hade Flashback tipsat mig om att det skulle finnas några ryggsäcksbutiker nere på Henry Street, så jag begav mig dit.
Intressant information lite såhär på sidan är det faktum att jag nu lärt mig namnet plus placeringen på f-y-r-a gator inne i centrum. Jag kan nu navigera mig fram mellan O'connell, Henry, Talbot och Parnell Street. Hur grym är inte jag?
Innan jag kom fram till ryggsäcksbutiken fick jag dock syn på en sportaffär jag inte minns namnet på. Skylten var blå i alla fall. Där inne hittade jag dom här, i mitt tycke, riktigt schysst skorna. Jaker toksågade dom dock nyss på MSN, så jag vågar inte nämna priset…

Efter att ha dreglat över skorna i 7 intensiva sekunder fortsatte vandringen mot, och letandet efter, ryggsäcksaffären. Jag smet på vägen in på en butik i nåt varuhus och fick tag i två schyssta t-shirts som nog också dom kommer få följa med på resan. En grön och en blå, bilder kommer kanske sen.

Men efter lite letande så hittade jag tillslut en butik där dom verkade sälja ryggsäckar. Jag traskade in och fick hjälp av en trevlig tjej därinne. Jag förklarade att jag behövde en ryggsäck för tågluffen och hon föreslog en Highlander för skitsumman 29 euro.

Jag är inte precis världens dummaste person och jag känner väl till den förväntade kvalitetsskillnaden mellan en 29 euros ryggsäck och en för 150 euro. Att en ryggsäck för 29 euro ska hålla ihop under en månads aktivt tågluffande är, för att uttrycka det milt, fruktansvärt osannolikt.
Men jag kände lite på ryggsäcken och den kändes faktiskt helt okej. Nu ska det tilläggas att jag inte ens har så mycket som luktat på en riktigt dyr och högpresterande reseryggsäck, men den här Highlanderbudgetryggsäcken kändes i alla fall okej. Och med tanke på att jag bara kommer använda den till att släpa mina saker mellan olika hotellrum så kanske jag inte behöver en ultrahögpresterande väska som kommer springandes med badbyxorna om du bara ropar på den.

Kanske är det som med sängar, mat och en massa annat? Sover man bara i en vanlig säng så vet man inte hur obekväm sängen faktiskt är förrän man sovit i en supermegalyxig säng några nätter. Att göra övergången från lyxsäng till vanlig säng är hemskt, att däremot gå andra vägen är inte speciellt farligt.
Om jag ger fan i att känna på någon jättelyxig ryggsäck kanske jag klarar mig med denna?

Såhär ser ryggsäcken i alla fall ut. Den verkar klara av att svälja mitt täcke utan att klaga i alla fall Ryggsäcken är inte speciellt exklusiv men den funkar, samtidigt som att den är riktigt skön att bära runt på ryggen också.
Som sagt förstår jag att det mest troliga scenariot är att ryggsäcken brakar ihop totalt någonstans mitt under resan. Gärna när vi har jättebråttom och och precis ska med dagens enda tåg, som vi på grund av min väska missar vilket leder till att Jaker börjar grina och klaga. Men när ryggsäcken då brakar ihop kommer jag i så fall att köpa mig en ny riktig en som garanterat klarar 25 års resande. Det finns väl säkert ryggsäcksbutiker på andra ställen än här i Dublin Då har jag i så fall ändå bara förlorat” 30 euro. Knappast en livsavgörande summa.
Men om nu min otroligt coola Highlanderryggsäck faktiskt klarar av hela resan har jag istället sparat in en hyfsad slant på det. Skulle jag nu råka springa på en riktigt schysst ryggsäck här i Dublin kommer jag kanske köpa den då, men annars ger vi Highlanderväskan en chans. I nödfall finns det ju alltid silvertejp

”