Irland: Pizza Hut!

Vad är det som händer? Vi hade tänkt köra TGI Fridays (tänk stora dyra köttbitar med brocolli och pommes) idag. ”Det är söndag och klockan är 17, aldrig att vi behöver boka bord” var resonemanget som fördes under promenaden dit. Jo tjenare.
Det visade sig att det visst är mors dag här på Irland idag. Det betyder att ALLA restauranger förutom Burger King är fullsmockade. Vi frågade i alla fall en servitör inne på TGIs om det fanns nåt bord ledigt för 6 personer och fick svaret ”You will have to wait at least 40 minutes”.
Nej tack tänkte vi och tog sikte på Dantes pizzeria där bredvid. Vi kikade in, såg 200 000 personer därinne och gav upp innan vi ens försökt.

Efter att ha diskuterat KFC, Subway, McDonalds, Burger King och Eddies i en halv evighet tog vi tillslut sikte på Pizza Hut. Damerna i sällskapet var på fnisshumör och hade fnittrat konstant från det att vi gick hemifrån, någonting dom sen skulle fortsätta med under resten av kvällen

Men först presenterar vi dagens hjälte: Den lilla killen med ballongen! Han satt bredvid oss när vi väntade på ett bord inne på Pizza Hut och han var fantastisk. Hans mamma lyfte upp honom på soffan bredvid Isen och ungen började direkt stolla sig. Han pratade, hoppade runt och skulle sen bjuda Isen på kexpinnen han hade fått av sin mamma. Isen tackade vänligt nej och lillkillen såg helt förstörd ut

Väl inne vid bordet beställdes sen pizzorna. Servitören var helt klart n00b och gjorde bort sig både en och tre gånger genom att ta emot beställningar som sen fick ändras p.g.a. att dom inte serverade vissa av sakerna i menyn. Alla andra klagade, på ett typiskt svensk vis, på killen när han gått iväg. Jag höll mig lugn och tänkte på hur det var för mig att ta samtal för första gången här på IBM. Alla är vi nybörjare nångång och då vill man inte höra att man är värdelös när man gör så gott man kan.
Damerna beställde in en flaska vin och jag fick direkt sushiflashbacks. ”Det här kommer bli outhärdligt” var min första tanke.

Fnittrandet övergick till pratade som i sin tur övergick till ”Allsång på Pizza Hut” med klassiker såsom Pojkarna som busar med Björn Rosenström och Magnus Ugglas 4 sekunder. Vi nyktra skämdes en aning samtidigt som damerna var missnöjda med sin pizza.
Här ovanför ser vi en av damerna i gänget klaga hos n00bservitören eftersom hon var missnöjd med pepperonikorven på pizzan. Dom var tydligen för brända. Något jag iofs håller med om, men jag led samtidigt lite med servitören. Maken till jobbigare kunder under instegsperioden får man leta efter
En massa fnitter, enormt mycket prat, mer fnitter, en rodnande Murre och en vinflaska senare gav vi tillslut upp och gick hem.

Murre var lagomt nöjd med kvällen…

Nu ligger jag i soffan med skavsår i öronen och njuter över att ha musik i öronen istället Visst var kvällen trevlig, men… det var lite mycket där ett tag…

Pizzan jag åt ser ni överst i inlägget. En Super Supreme med italiensk botten. 25 euro för pizzan plus läsken känns som ett kap. Eller inte. Men pizzan smakade helt gudomligt, så helt åt skogen var det inte.

Betyg på pizzan: 3