Irland: Sushi

Idag var det äntligen dags! Tredje gången gillt och allt vad dom säger. Jag skulle äntligen ta mig över den där ”Men usch, sushi är ju rå fisk som smakar slemmigt och blä”-kullen. Några nya fräscha vuxenpoäng skulle inkasseras och jag skulle äntligen lära mig att tycka om sushi på riktigt.
Jag begav mig hem till n00ben och Cathrine för en trevlig hemkörningsmiddag beståendes av denna japanska delikatess. Väl där ringdes sushirestaurangen för att beställa maten. Chocken var fruktansvärd när dom meddelade att dom inte levererar maten till Corduff där n00ben bor. ”The driver doesnt dare to drop the food of there”. Stället är ju inte precis känt för att vara toksäkert, men det roliga var att dom kunde tänka sig att leverera maten till Waterville som ligger 150 meter bort.
Vi vägrade dock detta av principskäl (eller varför fan vi nu nekade att gå dom där 200 metrarna för att hämta maten [?]) och bestämda oss istället för att promenera hela vägen till restaurangen istället…

35 minuters powerwalk senare anlände vi till restaurang #/&#¤% eller vad den nu hette och jag njöt faktiskt av promenaden påväg dit. Damerna pladdrade på som bara den (dom är ju tjejer [?]) samtidigt som jag tyst och lugnt uppskattade mörkret i kombination med den lagoma kylan som permanent har lagt sig över Dublin. Inne där beställdes 7 bitars sushi till mig samtidigt som damerna delade på två tallrikar fisk och en flaska vin.

20 minuter senare (tar det så mycket som 20 minuter att rulla ihop lite rå fisk? ._o) dök våran mat upp och jag måste säga att min tallrik såg fantastiskt god ut. Mitt sug efter sushi som funnits där i snart en månad skulle snart försvinna, jag skulle njuta av den delikata fisken och jag skulle äntligen få inkassera dom ack så viktiga vuxenpoängen!

Efter att ha fäktats med laxsushibiten som låg där på tallriken i två minuter samtidigt som flickorna skrattade åt mig samtidigt som jag undvek mördarblickarna från den livsfarliga sushivakten borta vid köket fick jag äntligen i mig den första biten.
Den smakade… slemmigt och lite hett. Vuxenpoängen lyste fortfarande med sin frånvaro och värre skulle det bli.

Face it: sushi är fanimej inte gott. Sushi smakar okej, men att äta skiten påminner om att äta hunddregel, såntdär slem mörtar har på kroppen eller att äta snor. Det är en sån vidrig konsistens att jag insett min begränsning: Jag kommer inte kunna lära mig tycka om skiten – det går bara inte.

Nej, tacka vet jag Apaches pizzor. Där snackar vi delikatesser