Sverige: Julafton!

Min Julafton började redan klockan 00:00 på ett flygplan nånstans mellan London och Nyköping. Klockan 00:15 klev jag av planet, och började fira jul på flygplatsen i två timmar innan min käre bror hämtade upp mig i morsans skrutt-Audi.
På hemvägen såg vi väl ungefär 10-15 rådjur/älgar/andra ätbara djur på vägen. Helt sjukt vad mycket vilt som kommer ut på vägen om man kör såpass långtsamt som lillebror gjorde. Lillebror ville nämligen ligga 20 kilometer under hastighetsgränsen hela vägen hem och detta ledde till att alla djur som stod i diket hann springa upp på vägen och ställa sig ivägen.

Jag fick ta över ratten ungefär halvvägs hem, och efter det såg vi inte ett enda djur… Förklaringen ligger i att man måste köra ifrån djuren så att dom INTE hinner se bilen och kliva upp mitt i vägen bara för att jävlas. Snittar man 240 km/h så har dom inte en chans
Efter att ha varit vaken i 26 timmar i sträck (undantaget en timmes sovande på flyget) så kraschade jag rätt hårt i säng direkt när jag kom hem vid 06:30-tiden…

Klockan 14:30 vaknade jag, helt jävla förstörd, av att lillebror och hans fruntimmer kom ner och väckte mig. Jetlaggad av 3 timmars flyging, är det verkligen möjligt?
Jag försökte få tag i någonting att kasta på ungjävlarna, men inte ens en sko fanns i min närhet, så det sket sig. Efter att jag mumlat ”Jag äääär vaaaaken” 23 gånger trodde dom dock på mig och gick upp igen.

Lite senare klev jag upp ur sängen, hoppade in i duschen och blev blöt. Sen efter duschen och påklädningen blev det Kalle Anka på TVn. Rätt coolt att jag tog 1 enda kort på TVn och att det blev en såpass mitt i prick-bild som den där ”Home sweet home” var det verkligen som gällde när man satt där i den skitsköna soffan och kollade på Kalle samtidigt som julgranslukten förförde mitt luktsinne

Lillebror vägrade Kalle och spelade istället Counter Strike. Ord kan inte beskriva hur besviken jag kände mig när detta uppdagades. Jag har hela mitt liv försökt vara en god förebild för Kaustinen den yngre, sen spårar han ur såhär jäkla mycket… Jag tror fortfarande att han tappades både en och två gånger i golvet när han var liten

Julafton spenderades i år med släkten i Säter. Småungarna plus lillebror (okej då, småungarna) roade sig med att imponera med hur vuxna dom blivit. Vi diskuterade giftemål, skolan, Sean Banan

och jag beklagade mig över hur dagens ungdom har blivit.
När jag var ung var Iprenmannen det coolaste som fanns, idag skrattar ungarna åt humorsketcher där en utlänning röker hasch…Nu är jag inte precis en kille som bryr mig speciellt mycket, men ”det var bättre förr”

Efter klagandet var det äntligen dags för julmaten. Jag knäppte snabbt kort på den och försökte, snäll som jag är, skicka ett julmat-MMS till stackarna som satt och jobbade i Irland. Men tyvärr så är Comviq dumma i huvudet, så det gick inte att skicka MMSet dit. Att skicka till lillebror, som satt bredvid mig, gick dock utmärkt. Dumma Comviq!
Men maten smakade i alla fall precis lika gott som jag hade hoppats Julmust + julmat = succé!

Betyg på årets julmat: 5

Kusin Eva roade sig under kvällen med att filma allt som hände. För att inte påverka personen som filmades bestämde hon sig för att anta en så neutral min som möjligt – det blev den klassiska ”Ima gonna kill you with my camera”-minen. Den funkade rätt bra
Annars kan vi notera att hon inte riktigt lärt sig använda kameran ännu. Alla ropade ”Tomten står i fönstret bakom dig!!” och hon försökte verkligen förstå sig på hur man skulle vrida kameran för att den skulle filma bakom henne, men det spelade ingen roll om man så höll kameran upp och ner – den filmade ju bara åt fel håll hela tiden.
Efter viss tillrättavisning och en förklaring om hur man håller i en kamera och vänder sig om samtidigt (simultanförmågan hos fruntimmer är ju sådär :i) så löste sig

dock problemet

Sen dök plötsligt tomten upp En fantastiskt överviktig sak som helt klart led ganska mycket av att ha besökt en sisådär 3 miljarder hus innan han kom till oss – alla bjuder ju tomten på gröt, och det är ju fult att lämna mat på tallriken. Stackars tomten.
Han var faktiskt så pass mätt att han åt godis med ögat Hur han gjorde förstår jag inte, men godisen åkte in genom ögat och försvann sen spårlöst…

Någonstans under middagen misstänker jag att jag blev drogad/ilurad alkohol. för helt plötsligt hade tomten blivit två tomtar Hur det gick till kan jag baskemig inte förklara, men en sak är klar, i år var det någonting konstigt med tomten…

Busted! Eller vad säger ni om det här? Tomten SNODDE kusin Monicas plånbok innan han stack… Vilka jäkla fasoner Undrar om tomten kanske hade fått i sig lite för mycket julöl eller nåt?

Dessutom petade han näsan samtidigt som han delade ut paketen! Jag är både chockad och kränkt av tomtens uppträdande, kanske blir det till att anmäla självaste tomtefar imorgon?

Yngsta damen Elin utklassade annars mig nåt fruktansvärt i antal paket. Ställningen blev ungefär: Kausti 3 – Elin 28 Jag fick först stryk av henne i sten/sax/påse för en månad sedan och nu detta... Vad kommer härnäst?

Efter att ha deppat över ännu en förlust kom Lars-Göran på en kul lek vi män kunde leka: Kameraduell. Den går ut på att man ställer sig med ryggen emot varandra, sen börjar man gå iväg åt varsitt håll. När sen någon ropar ”Knäpp honom!” så vänder man sig om, och den som knäpper kort på den andra först vinner… Som ni ser var jag så snabb att Gustafs ansikte (till vänster) inte ens fastnade på kortet. Då är man snabb

Kusin Monica gillade rampljuset, mor Carina försökte med den klassiska ”Om jag inte ser kameran så fastnar jag inte på kort”-taktiken samtidigt som Åke var så inne i sin Teknikmagasinetkatalog att han nog inte ens märkte att jag knäppte kortet…

… kusin Elin var precis lika söt som vanligt och…

… fröken Monica plockade fel godis ur Aladinasken. Istället för trippelnöten fick hon körsbärslikören. Sådär reagerar man då

På tal om att småungarna börjat bli stora: Elin är nu 11 år gammal och hade önskat sig en bok i juklapp… Bara det är en smärre skräll, och jag känner att jag misslyckats lite som kusin här. Böcker är av ondo och bör undvikas till varje pris – dom är dryga att läsa och dessutom finns alla bra böcker som film. Då är ju boken ihoptryck från 40 timmars läsning till 2 timmars film, sen slipper man bläddra blad själv också.
Men hon hade på något vis fått igenom sin önskelista till tomten och satt nu där med en bok på 200-300 sidor. Som om inte det vore nog var boken på engelska

Småbarnen växer upp så fort idag

Kusinbarnet Dennis var nöjd med sitt guldblåa skägg, mor Carina var livrädd för kameran

Kusin Gustaf fick en Playstation 3-dosa i julklapp, och han fick uppleva den idiotiska förpackningen dessa levereras i. Det är helt sjukt hur väl packeterade dosorna är, och man måste verkligen förinta hela förpackningen för att få ut dosan. Plasten är ungefär 3 centimeter tjock, den sitter skitnära dosan (så minsta lilla felklipp resulterar i en repig dosa) och det finns ingen ”öppnas här”-etikett någonstans.
Buu för Playstation 3 dosornas förpackningar!

Hur glad blir man om man får ett Wii i julklapp? Hur avundsjuk blev en viss Kausti? Ett svar får ni på bilden, det andra kan ni nog gissa

Avundsjukan nådde nya höjder inne på Gustafs rum där alla hans Legofakroster uppenbarade sig. Hans bokhylla såg ut som en scen ur valfri Star Warsfilm där både TIE Fighters och X-wingar medverkade. Tänk om man haft sånadär Legosaker när man var ung? Nä, en annan fick nöja sig med blåa, röda och gröna klossar som kunde kombineras i det oändliga – ändå var det asroligt

Efter mycket tjatande på lilldamen Elin och diverse löften om att städa hela hennes rum dom kommande två åren så gick hon tillslut med på att köra igång sitt Wii. Golf stod först på tapeten, och jag kan säga som såhär: Jag kommer definitivt att kolla om Wiiet vi har i våran lägenhet i Irland fungerar. Jävlar i mig vad kul det är att spela Wii Sports-golfen!!!
Vem som vann? Det gjorde Elin, som mycket passande kom fram till slutsatsen ”Jag vann! Jag fick ju flest poäng!”. En mycket smart dam (vem kunde tro att såna fanns? :n) som kommer gå långt i livet

Efter att jag visat mitt rockstjärneförlusthumör och kastat ut Elins TV genom fönstret så fick vi avsluta kvällen med en bilresa på 30 minuter hem till Borlänge igen. Trevligt med jul och släkten, även om man ibland är glad att det bara sker en gång per år