Goddag yxskaft

Jag hade 5 missade samtal på min telefon när jag slutade jobbet. Orkade inte ta reda på vem numret tillhörde, men jag var samtidigt lite nyfiken, så jag skickade ett SMS där jag förklarade att jag inte visste vem numret tillhörde, men att det var fritt fram att ringa om dom ville något.

Så nu ringde det för 5 minuter sedan. Jag svarade, och frågade lite smidigt ”Vem är du som terroriserar mig hela tiden?” med en liten skämtsam ton. Svaret jag fick var ”Du svarar ju aldrig!”.

Jag kände direkt igen rösten. Det var Mike från korpfotbollen, han är ”lagledare” för ett korplag jag brukar lira fotboll med. ”Jasså, är det du!” fortsatte jag.
Jag förväntade mig att han skulle förklara att dom hade ont om folk och behövde en målvakt till kvällens fotbollsmatch, men så blev det inte riktigt…

Mike började snacka innebandy. Han undrade vart jag skulle spela nånstans nästa år. Jag förklarade att jag inte har någon aning just nu, men att det antagligen inte blir i IBF Borlänge i alla fall. Här någonstans började jag inse att det inte alls var Mike jag pratade med…

Samtalet fortsatte, och det talades om värvningar av Stam och Roos (mina gamla innebandylagkamrater). Vidare så nämnde personen i telefonen att jag var välkommen att komma upp och träna med dom om jag var sugen.

Jag hängde såklart med i samtalet i hopp om att få reda på vem denna snubbe var. Direkt inne på MSN slänger jag iväg en fråga till Stam som är online. Halvt desperata fiskeförsök i stil med ”Vem fan pratar jag med? Vilka ska du spela innebandy med i år? Nån därifrån som ringer mig just nu”.

Inget svar…

När samtalet med mr X hade avslutats hade jag halvt accepterat att ”komma upp” och träna med dom.
Frågan är bara… vem fan var det som ringde, vilket lag snackade han om och hur slutar den här soppan?

To be continued…