Galapagos 2016,  Sydamerika 2016

Sydamerika 2016, Galapagosöarna – Sjölejongullepluttar och snorklande med enorma vattenleguaner

DropboxChooserAPI_P1040880
Nattens båtfärd varade i drygt 11 timmar och för första gången på resan kan jag säga att jag sov bra. Uppstigningen skedde som vanligt vid 06:20 och målet för dagen var ”leguan-ön” Fernandina. Fabian lovade att vi skulle få se hundratals vattenleguaner och diverse fåglar innan vi klev iland…

DropboxChooserAPI_P1040886
Och nog fick vi se vad han lovade. Herre gud vad många vattenleguaner det låg på stenarna där… Det var värre än valfri augusti-dag på Gekås i Ullared och likt det stället bestod vattenleguanerna till stor del av överviktiga och orörliga individer med alldeles för många barn.

DropboxChooserAPI_P1040900
Utsikten som dom här tjockisarna lagt beslag på är dock avsevärt mycket bättre än vad Gekås kan erbjuda. Å andra sidan har Gekås säkert fototapeter man kan köpa så kanske kan vi säga att Gekås och Galapagos-öarna drar jämnt ändå?

Kanske inte…

På tal om någonting helt annat. Ni vet när man var liten och brukade gömma saker som man sen lät kompisar leta reda på? Då brukade man använda sig av ”fågel, fisk eller mittemellan” för att förklara var sakerna låg nånstans. Men har ni någonsin tänkt på vilket djur mittemellan är? Nej, ni har nog aldrig tänkt på det, men som tur är slipper ni grubbla över den här frågan då jag alldeles strax levererar svaret på silverfat åt er.

DropboxChooserAPI_fagel-fisk-eller-mittemellan
Det här är nämligen mittemellan. Det är en fågel som tidigare kunnat flyga, men som nu anpassat sig till Galapagos ekosystem och endast jagar mat under vattnet. Så den är ingen fågel då den inte kan flyga, och den är ingen fisk eftersom den ser ut som en fågel. Därför är det bevisat att den här varelsen är mittemellan.

På bilden står fågeln och torkar sina ”avklippta” vingar då den precis kommit upp ur vattnet. Hur gulligt är inte det?

DropboxChooserAPI_P1040918
Under vårt utforskande av ön sprang vi även på det här gänget med sjölejon, och jag måste säga att sjölejon-ungar gör det sötaste ljudet någonsin när dom tjatar på sin mamma.

DropboxChooserAPI_P1040921
Även den andra sidan av djurlivet, djurdöden, gjorde sig påmind på ön. Den här leguanen dog i alla fall dramatiskt nog för att kunna bli fotograferat av ett antal turister innan föruttnelsen helt gjort sitt. Noterbart är att vattenleguanerna simmar i, och äter mat med, så mycket salt att dom inte luktar när dom ruttnar eftersom förruttnelsen går så långsamt.

DropboxChooserAPI_P1040946
Lavakaktusar var även någonting som vi fann här, vet inte riktigt varför jag tar med det på bild men jag lade in den i inlägget och orkar inte ta bort den. Så… tada! En lavakaktus.

Förmiddagens snorklingspass bestod av jakten på det sista djuret vi ville snorkla med, Gekås-Ulla och dom andra vattenleguanerna som vi tidigare såg på stranden.

DropboxChooserAPI_simma-med-vattenleguan-1
Och nog fick vi göra även detta. Det är som sagt helt knäppt hur avtrubbad man blir av det här stället. ”Simma med ett till asballt exotiskt djur? Jaja, jag måste ändå checka av det på min bucket-list”.

DropboxChooserAPI_djurlivet-snorkling-i-en-bild
Men om man ska förklara snorklingen på Galapagos med en bild så är det kanske den här. Här ser ni en vattenleguan och två vattensköldpaddor i samma bild. Så sjukt mycket liv är det i vattnet här.

DropboxChooserAPI_simma-med-fagel
Vi hade även turen att få simma med mittemellan precis i slutet av snorkelturen. Den där lilla rackaren var dock helt galet snabb och dök såpass långt ner i vattnet att man inte kunde se honom härja runt, men jag fick ändå en några sekunders film med honom.

DropboxChooserAPI_gummibat-floreana
Vi återvände sen kort till Floreana en snabbis för lunch innan vi tog sikte på dagens nästa utflyktsmål.

DropboxChooserAPI_P1040960
Nämligen ön Isabela igen, den här gången den västra kusten av ön. Här visade det sig vara ungefär 45 grader varmt i solen, noll skugga och drygt 45 minuters promenad enkel väg till utsiktspunkten vi skulle besöka. Jag var måttligt nöjd när vi inte fick se någonting alls under dom första 30 minuterna kan jag säga…

DropboxChooserAPI_P1040965
Men sen fick vi i alla fall se lite färg. En saltvattensjö som tydligen hade en abnormt hög salthalt. Vacker var den i alla fall.

DropboxChooserAPI_P1040967
Två färgglada megaturister framför en mycket färgglad sjö.

När vi sen väl kom upp till utsiktspunkten på ön så blev jag helt tagen. Utsikten däruppe var sinnessjuk, men på ett enormt sätt som inte går att fånga på bild. Personligen var det en av höjdpunkterna naturmässigt att få se den där utsikten, men den gör sig absolut inte ens i närheten av acceptabel på bild.

DropboxChooserAPI_P1040973
Så här såg det i alla fall ut, men som sagt gör inte bilden utsikten rättvisa för fem öre. Men det kändes som att stå och titta tillbaka i tiden, tillbaka till juraperioden och jag stod där och väntade att det skulle komma ett gäng dinosaurier gåendes långt bort på vidderna som vi skådade ut över.

För er som undrar: nej, det kom aldrig några dinosaurier.

DropboxChooserAPI_P1040979
Kul sidonotis är annars att en irländare klev på båten igår. Han har varit ute i Sydamerika och rest i två månader och är fortfarande kritvit. Förutom där han bränt sig, där är han illröd. Men noll solbränna på två månaders resande är imponerande må jag säga. Sen spelar han självklart rugby också. Stereotypt värre.

Nu ligger vi på båten, jag och Marlene då, inte jag och irländaren, i väntan på att åka runt ön Isabella och den här nattens båtresa ska tydligen bli den värsta hittills i och med att vi åker mot strömmen. Redan nu, vid 17-tiden, känner jag att det guppar rätt eländigt mycket och vi ska åka i typ 12 timmar framöver så det här kan nog bli en spännande natt…



Betygsätt inlägget:
[Total: 1 Average: 5]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *