Jobseventyr i pølsens land

Up och nicka, sockerdricka! Det var ungefär vad som gällde imorse. Efter att ha gått och lagt mig strax efter Björnes Magasin borde ha slutat igår så blev jag sen väckt kring 01-tiden inatt av tanten jag bor med. Detta eftersom att hon tyckte det var superviktigt att titta på olika tapeter på sin surfplatta tillsammans med nån random snubbe samtidigt som dom vilt diskuterade olika tapetmönster och andra världsproblem med en ljudvolym som skulle få valfri konsertarangör att behöva böta hundratusentals kronor.
Trots denna katastrofstart på dagen så var jag illa tvungen att släpa mig upp ur sängen 05:20 för att göra mig i ordning för dagens arbetsdag.

En förbetald taxi tog mig till Arlanda där jag mötte upp min enda danska kollega Sami samt sliskhögen nummer ett, Jussi. Båda två är dock riktigt trevliga skall tilläggas, och hela dagen idag var riktigt lärorik.

Karatedäckade sen på flygplanet, och efter att ha landat insåg jag att det här faktiskt är första gången jag får chansen att skriva ett blogginlägg efter att ha varit i Danmark. Jag har varit där förut, men då åkte vi bara båt över till Köpenhamn och sen tillbaka igen, så det räknas egentligen inte. Kul inlägg, Hej bloggen. Idag åkte jag båt till Danmark. Sen åkte jag hem igen. Allt på 45 minuter. Hejdå”

Blev lite smått ”star struck” när vi stod utanför flygplatsen och hela FC Steaua Bucure?ts fotbollslag gick förbi. Inte världens bästa lag kanske, men dom spelade trots allt Europa League-match mot Köpenhamn igår. Och sorgligt nog är det här nog det närmsta jag någonsin kommer att bli fotbollsproffs…

Efter detta deprimerande konstaterande tog vi oss till Radisson hotell för årets första möte. Av det kan vi dra lärdomen att danska är helt jävla omöjligt att förstå, att jag fortfarande inte kan dricka kaffe och att vatten gör mig kissnödig.

Efter det körde vi lunch med kunden, och på väg förbi Tivoli så kunde jag inte låta bli att leka japansk turist och fota lite. Eftersom jag även fick lön just här så kan jag nu notera ”Professionell fotograf” bland mina tidigare erfarenheter i CVt. Smørrebrød till lunch får förövrigt fyra av fem bulldegar i betyg.

Möte nummer två var med en väldans proper snubbe som jobbade som superkunnig systemansvarig på ett av Danmarks större mediaföretag. Blev ruskigt imponerad av killen, och jag måste säga att jag redan har fått träffa en hel del fruktansvärt smarta kunder fastän jag bara varit på PayPal i drygt en månad. Har jag tur får jag träffa en av skaparna av Spotify, en av dom kunnigaste Facebook-utvecklarna i världen samt en till snubbe som gjort nåt löjligt stort i januari också.

Man känner sig lagom outvecklad när man träffar såna snubbar som drivit upp 78 företag, sålt dom till storföretag för en ziljon kronor för att sen starta sitt 79:e företag i jakt på att konkurrera ut sitt nyligen sålda företag… Entreprenörer är inte bara ett svårt ord att stava, det är en titel som för mig känns oerhört svårt att uppnå.

Efter det var det promenad bort till ett kafé vid namn Europa 1989 där vi träffade nästa snubbe. En riskkapitalist som nu siktar på att investera i en bransch som jag ser ett tydligt mönster inom – vi har haft möten med 3-4 kunder nu senaste veckorna som alla går in på det här området. Det är ett av två områden som verkar vara ”det senaste” inom IT och webbutveckling och jag håller absolut med dom som satsar. Spännande, men jag vet inte riktigt vad mitt PayPal-kontrakt säger om att jag nämner detaljer på bloggen så jag låter bli det.

Flygresan hem är ett töcken utav snö utanför fönstret samt nackont av att jag somnade i flygstolen, så av den minns jag inte mycket. Däremot roade jag mig med att åka SL hem från flygplatsen istället för att expensa… oh, här har vi en ny grej jag måste nämna!
Ordet ”expensa” kommer från… jag har ingen aning om varifrån, men det betyder helt enkelt att låta arbetsgivaren ersätta dig för att ha betalat för nåt som behövs inom arbetet. Vuxenlivets svar på ”mamma betalar” typ. Sjukt smidigt, och tacksamt när vi måste skynda mellan olika möten. PayPal betalar taxin och vi fixar affärerna som tack.

Men i alla fall expensade jag inte bussbiljetten, för futtiga 99 kronor, från flygplatsen till T-centralen utan jag roade mig med att ta en SL-buss hem istället. Big mistake.
Efter att ha varit helt vilsen, satt mig på fel buss, gått av den igen och sen kollat SL-appen fick jag dock äntligen bocka av en sak på ”To do in Stockholm”-listan jag längtat så länge efter: åka pendeltåg. Har det på listan mest för att kunna länka pendeltågslåten nummer ett

. Allt löser sig tillslut, t.o.m. problemen som uppstår av mitt katastrofala lokalsinne…

Saker kvar att göra i Danmark:
– Äta en rød pølse
– Dricka en Carlsberg i landet
– Upprepa ”hule dule” 28 gånger och se om danskarna förstår vad jag menar”