Taco… paj?

Här gjorde man iordning världens matlådekalas igår. Sex matlådor varav tre med tacoköttfärs och tre med tacosallad/ost/creme fraische/tacosås som tillsammans kan kombineras till en makalös tacomatlåda.
Anledningen till att jag kör två separata matlådor för en lunch är såklart för att salladen inte blir någon höjdare om den värms 2 minuter i micron.

Menjag gick i alla fall och lade mig igår och vaknade sen imorse upp fantastiskt taco-laddad. Går ut i köket, tar en tacoköttfärs-låda och packar ner den i påsen. Tog även upp en salladslåda och kollade lite snabbt att det var rätt låda. Fick syn på nåt som liknade tacosalladschremefraischeochtacosåsröra och kände att det nog måste vara rätt. Men av någon anledning så var jag inte riktigt säker på om det var rätt låda så jag passade på att lukta på innehållet också.

Det luktade… ingenting. Perfekt, då måste det vara rätt låda” tänkte jag helt jävla oförklarligt och slängde ner lådan tillsammans med min camouflerade Cola Zero-flaska i matlådepåsen från Dunnes för att sen traska ut till bussen.

Vi spolar fram några timmar, förbi nästan fyra timmars hårt slit på jobbet, och hamnar i matsalen på IBM. En mycket förväntansfull ung man vid namn Kausti kastar in sin tacoköttfärs i micron, hämtar en bricka och bestick, sen går han bort och hämtar den värmda köttfärsen och sätter sig vid ett bord.
Likt en sexåring på julafton så sliter han upp alla lådorna ur påsen och öppnar tacosallads-lådan…

Men det var ingen tacosalladmedcremefraischeochtacosås däri. Kausti hade istället lyckats få med sig den enda lådan i kylskåpet som innehöll appelpaj. Närmare ett kilo äppelpaj för att vara exakt

Fiaskot var totalt. Situationen räddades dock upp hyfsat okej genom att jag köpte mig en tallrik sallad i matsalen och blandade med tacoköttfärsen, men en stark känsla av besvikelse hänger dock kvar över den här dagen…

Nu ska jag skriva klart andra delen av irländska innebandymästerskapen bara för det. Jävla skitmatlåda… ”