• Moskva 2016

    Moskva 2016 – Röda Torget, Kreml, Vasilijkatedralen, trafikstockning, världens snabbaste flygplats och mycket mycket mer

    DSC_0331
    Resor tar alltid längre tid än man först tror. ”Två timmars flygresa till Moskva, det är ju inte så farligt” tänker man. Sen ska man ta sig till flygplatsen, checka in, gå igenom säkerhetskontrollen och när man sen landar ska man greja en massa också. Plötsligt är den här tvåtimmarsflygningen en åttatimmarsresa istället. Men det har ändå gått rätt smidigt får jag säga. Vi tog oss till Arlanda utan problem gjorde oss sen redo för att boarda flyget.

    DSC_0337
    Ryssland får mig annars att tänka på Ukraina. Vi var där för några år sedan och landet var rätt grått, oväntat men framför allt fyrkantigt. Om någonting skulle ske på ett visst vis skedde det alltid på så vis. Samma sak med Aeroflot, det ryska flygbolaget vi flög med till Moskva. Ska bagageincheckningen öppna 10:50 så öppnar bagageincheckningen 10:50:00. Det spelar ingen roll att fyra personer i personalen var på plats 20 minuter tidigare, rätt ska vara rätt.

    Annat noterbart på Arlanda: under väntan i avgångshallen plockar en, mest troligt rysk, man som står framför oss plötsligt upp ett ett stort glas, fyller det med nån slags sprit och sänker halva glaset på ungefär sex sekunder. Efter tre minuter sänker han resten. Det var här nånstans jag började inse att den här resan faktiskt skulle bli av.

    DSC_0339
    På flyget fick jag sen en riktig babushka bredvid mig. Hon gormade lite på ryska, rakt ut i luften utan nån specifik mottagare, innan avfärd och jag tror det var ett försök att socialisera med en av stolsgrannarna.
    Än skojigare blev det när planet lyfte och det visade dig att hennes stol inte hade någon spärr bakåt vilket ledde till att hon flög bakåt i sätet med en jäkla fart. Sen satt hon där och försökte hålla sig upprätt genom att hålla fast i allt hon fick tag i (tack och lov inte mig). Det såg ut som om hon åkte i hyoerfart på nåt rymdskepp ungefär, grovt bakåtlutad och med alldeles för många G-krafter för att hon skulle klara av att parera dom.

    Flygvärdinnorna hade annars en betydligt proprare klädsel än Ryanairs diton, inte helt oväntat men ändå schysst. Fick tyvärr ingen bild på en av värdinnorna, att spionfotografera folk på flyg är lite meckigt.

    DSC_0344
    Vi blev sen serverade en liten kyckling- och soltorkade tomater-macka under flygturen som av Marlene fick betyget ”man skulle kunna slå ihjäl någon med den här, jag sparar den som självförsvarsvapen för taxiresan in till stan”. Tre av fem osynkade kalinkadansare i betyg på mackan alltså. Men mackan smakade ungefär som jag inbillar mig att en trästock med kycklingfilé placerad ovanpå smakar att äta. Massivt fast ändå det goda från kycklingen liksom.

    Flyget till Moskva visade sig vara halvfullt, och jag vet inte om det inverkade eller ej men den 2 timmar och 25 minuter flygresan kortades ner på riktigt optimistvis och tog bara 70% av tiden. Antingen var det vikten från dom saknade passagerarna som gjorde det, eller så hade dom hällt i antingen motorerna eller piloterna en massa vodka. Men snabbt gick det, och det skulle visa sig att ryssarna nog mår bra av lite vodka i blodomloppet.

    Väl framme dominerade Moskva sen stort med imponerade 9 plusgrader! Jo, n-i-o plusgrader. Vem hade kunnat tro det? Passkontrollen tog fyra minuter då det var noll personer i kö och 5 passkontroller öppna samtidigt. Magiskt! Bagaget väntade sen på rullbandet när vi kom ut. En kvart senare var vi igenom flygplatsen.

    DSC_0349
    Det tog oss sen 1 minut att hitta en officiell taxi och hela det här ryska maskineriet dominerade stort. Allt liksom bara funkar. Det må vara lite rostigt, kantstött, grått eller fyrkantigt ibland men allt funkar klockrent. Det här var inte alls vad jag föreställde mig…

    Sen fastnade vi i bilköerna… Men radion bjöd på dom nyaste ryska popdängorna vilket gjorde att även detta på något vis kändes helt okej. Och tro det eller ej, men Moskva kändes faktiskt bättre att anlända i än självaste Rom i Italien gjorde. Sjukt. Staden kändes typ helt okej, inte alls så nedgången som man hade förväntat dig. Hela den här ”ångest och misär”-känslan var inte ens nära att infinna sig. Lite besviken kände jag mig faktiskt, det här var ju mer som att åka taxi in till ett vintrigt Paris än som att åka till Ryssland.

    Taxiresan in till stan kostade 2800 rubel, dela det på 10 så får du priset i svenska kronor.
    Bensinen kostade 35 rubel per liter, 3,5 kr per liter. Det ni!

    Sen kom vi fram till hotellet. Vi hade bokat ett femstjärnigt hotell mitt i stan. Ska man fylla 30 ska man göra det med bravur! Vi möttes där direkt av en engelskt klädd elegant äldre herre som tog emot våra väskor. Sen hjälpte han oss in till en piccolo som glatt tog hand om dessa, vi checkade in och fick sen träffa vår butler som skulle hjälpa oss med allt vi behövde framöver.
    Han visade oss till vårt rum, informerad om att det finns gratis stryk-service för kläder på hotellet, att dom putsar våra skor gratis och att butlern kan hjälpa oss med gud vet vad. Om jag skulle behöva hjälp på toaletten när jag är klar skulle han antagligen hjälpa mig med det. Mot en viss dricks såklart, regeln verkar vara 20-100 rubel i dricks ungefär. 2-10 kronor. Han fick 100 rubel och tackade sen för sig.

    P1020654
    Men rummet, herre gud. 35 kvadrat stort och det vackraste hotellrummet jag någonsin bott på. Drygt 1700 kronor per natt kostade det oss och det är så jävla värt det.

    P1020651
    Det går inte att förklara i bild hur stort rummet är, eller hur elegant det är, men vi har en egen skrivbordshörna.

    P1020659
    Vi har en egen lounge-hörna på rummet.

    P1020660
    Så här ser sovrumsdelen (vi har alltså flera olika zoner, så stort är rummet!!!) ut, men det är svårt att ge en hänvisning om hur stort rummet är med en bild. Djupet försvinner tyvärr.

    Men skit i rummet, Moskva är mer än ett magiskt hotellrum! Vi begav oss snabbt ut för att börja… ja, leta tunnelbanestationer att besöka. Moskva har nämligen en av världens vackraste tunnelbanor vilket så klart behövde undersökas. Vi köpte ett tunnelbanekort med 20 resor på, för 65 kronor (3 kronor per enkelresa, släng er i väggen SL!), och begav oss sen ner i tunnelbanan.

    DSC_0356
    Väl nere möttes vi av detta, så vi begav oss snabbt upp ur tunnelbanan igen.

    P1020667
    Vi bestämde oss för att tunnelbanan nog kunde vänta, så vi promenerade dom dryga 8 minuterna bort till Röda Torget istället. På vägen gick vi förbi det här stället, ett väldans stort shoppingcentrum mitt i stan som har alla lyxbutikerna du kan drömma om. Men då Marlenes budget fortfarande baseras på CSNs välvillighet och min budget är mer fokuserad på vodka och balla sovjet-souvenirer, så skippade vi att gå in där.

    P1020668
    Röda Torget var väl helt okej, kanske lite väl mycket torg bara. Det var liksom ett tomt torg, helt utan någonting annat än turister/besökare på. Kunde ha levererat lite mer kanske, men…

    P1020684
    Vasilijkatedralen var så vacker så att man ville smälla av. Och den gör sig så sjukligt bra på bild. Kolla liksom! Vilket mästerverk, sex av fem Sergei Fedorov i betyg!

    P1020687
    Obligatorisk sel… grou… selfie med världens bästa groupie.

    P1020692
    Sen begav vi oss på nytt ner i dom livliga transport-labyrinterna. Och det visade sig vara betydligt svårare än man först trott. Det här med kyrilliska alfabetet var någonting man uppmärksammats på, men inte påverkats av, tidigare. Men nu fick man en fet Vladimit Putin-örfil rakt i magen. Man fattade ju ingenting… Hur ska man kunna hitta ett ställe om man inte kan läsa språket? Vi hade engelska namn på alla stationerna på våra kartor i mobilen, ryssarna skiter så klart i det och har skrivit alla skyltar på sitt eget språk. Tillslut lyckades vi dock lista ut hur systemet fungerar och nu är det ändå rätt lätt att ta sig fram.

    P1020696
    Tunnelbanan ja, den håller typ samma kvalitet som dom äldsta tunnelbanetågen i Stockholm. Dock kommer det tåg hela tiden, man behöver aldrig vänta. Som sagt, saker och ting må vara lite gråa och fyrkantiga men jäklar vad effektivt allt verkar.
    Ett minus till färdmedlet dock: ljudnivån på perrongerna är horribel. Tunnelbanan låter så jävla högt, DET ÄR SÅ HÖGT ATT MAN FÅR HÖRSELSKADOR BARA AV ATT TÄNKA PÅ DET!!! Men det är å andra sidan billigt, 3 kronor per resa. Värt det!

    P1020702
    Jag har planerat den här resan ganska stenhårt. Vi är bara här en kort stund och jag vill se så mycket som möjligt. Problemet är bara att vi idag avverkat typ 60% av allt vi ska se under helgen. Inte okej. Men den första restaurangen vi hade bokat var Chemodan, en rysk restaurang med sibiriskt kök. Jag gillade stället, starkt, och då det är blini-veckan i Ryssland (jo, det är sant) var vi så klart tvungna att prova just det till förrätt.

    Hur det smakade? Fantastiskt. Det är egentligen boveteplättar som fylls med lite allt möjligt, vi valde lax som fyllning, och det smakar ungefär som perfekta, lite småsöta, pannkakor fyllda med gudomlig lax. Kausti och Marlene gillar, mycket bra!

    P1020703
    Stället är annars inrett enligt, vad jag förstått det, typisk sovjetisk stil Det var svårt att fota stället då det kändes rätt exklusivt samtidigt som det satt folk överallt, men kan bäst beskrivas som en blandning mellan mormors gamla vardagsrum stimässigt kombinerat med ett mellanstadiediskos magiska atmosfär kombinerat med vodkasupande affärsmän samtidigt som deras band spelade gamla ryska låtar. Charmigt som in i bomben och så klart säkert alldeles megaturistigt. Men jag köper saken rakt av.

    DSC_0366
    Stället hade t.o.m. gamla sovjetiska viner kvar också. Men jävlar vad dyrt, 2500-6500 kronor per flaska eller 170 kronor för 5 cl av den billigaste sorten. Inte värt så det skippades.

    P1020709
    Men dock föll jag lite för den här temagrejen. Dom hade sibirisk björn på menyn och jag var tvungen att prova. Om det nu faktiskt var sibirisk björn eller ej som jag åt vette tusan, jag får lita på det som står i menyn, men det smakade ungefär som viltaktig köttfärslimpa med en lingonsås. Mycket gott och tummen upp även här. Kombinerat med rödvinet dom serverade så smakade rätten mycket bra och jag kan inte annat än ställa mig upp och applådera.

    Den ryska veteölen lämnade dock lite att önska, den var knappt godkänd. Men å andra sidan smakar all veteöl prutt.

    P1020712
    När jag planerade resan fick jag veta att det finns blåbärsvodka att köpa i Ryssland, så jag var tvungen att prova det. En shot kostade typ 30 spänn och den smakade verkligen likör. Ingen spritsmak alls, bara blåbär.

    Maten slutade på totalt 550 spänn för två personer, då med en dubbel förrätt att dela på, två huvudrätter, en öl, ett glas vin, två flaskor vatten och en blåbärsvodkashot. Prisvärt? Oh yes!

    Slutligen begav vi oss till Eliseevskiy Supermarket, en matvarubutik i Moskva som dels har öppet dygnet runt men som även det skulle ha en schysst sovjetaktig inredning.

    P1020718
    Jag låter bilden tala för sig själva. Eller nej, det gör jag inte. Det här var så sjukt ballt! Och det var en matvarubutik!!! Superlativen har tagit slut för längesen, men Moskva är magiskt!

    Jag åkte på riktigt till Moskva för att jag förväntade mig att allt skulle vara grått, elände, misär och jag förväntade mig kulturkrockar, elaka människor, dålig husmanskost och en massa annat konstigt. Jag gillar att uppleva nya saker och att få prova saker som jag aldrig kunnat tänka mig annars. Men Moskva överraskar något enormt. Moskva är magnifikt. Seriöst, det är otroligt.

    Jag lämnar er med några ord från idag: ”Moskva är fan 4.5, nej 5 av 5 i betyg. Jag åker hellre tillbaka hit än till London”. Dom här orden kommer dock inte från mig som man kan tro, utan från Marlene. Och hon är nykter. bra är Moskva.

  • Moskva 2016

    Moskva 2016 – Visumansökan

    russiavisaapplication

    Nu har vi då slutligen lyckas få tag i alla papper som behövs. Försäkringsbrevet fixar man genom att kontakta sitt försäkringsbolag och förklara att man ska resa till Ryssland. Dom skickar ut pappret någon dag senare. Inbjudan från hotellet var lite knepigare, man fick kontakta hotellet som skickade ut en blankett som man fyllde i och skickade in. Sen skickade dom tillbaka den inbjudan som man måste ha för ansökan, och den innehåller två delar. Den första sidan, confirmation-delen, är på ryska och rätt svår sätta sig in i om man inte pratar ryska. Den andra sidan, vouchern, är på engelska och lite lättare att ta till sig.

    Utöver det behöver du som sagt ett nytaget passfoto samt ett pass som är giltigt i 6 månader efter ankomst till Ryssland.

    För att sen faktiskt ansöka om visumet går du in på https://visa.kdmid.ru och fyller i alla information som dom efterfrågar där. Det mesta är rätt enkelt, men jag fastnade lite på några fält så jag tänkte att vi går igenom dom:

    Reference number: Det är hotellets (nationella?) referensnummer. Enklaste sättet att hitta det är att leta efter bokstäverna MBT eller MVT följt av ett sexsiffrigt nummer i något av dom papper du får från hotellet. OBS! Om numret börjar med en eller flera nollor så ska även dessa fyllas i.

    Confirmation number: Det är voucher-numret som du hittar på den andra sidan i din inbjudan från hotellet.

    Försäkringsinformationen: Här fyller du i försäkringsbolagets fullständiga namn följt av ditt fulla försäkringsnummer som du hittar på pappret du beställt från försäkringsbolaget.

    Jag har lagt med en bild i inlägget ovan hur mina papper såg ut (minus lite överstruken personlig information) samt hur jag hittade numren och matade in dom i dom olika rutorna för att eventuellt underlätta lite. Det är inte så enkelt som det ser ut vid en första anblick, speciellt när ena delen av inbjudan är skriven på ryska. Men med lite googlande och kämpande brukar man kunna lösa det mest, så även detta.

    ifs-russia
    Efter det måste man då boka en tid hos ryska visumcentralen i Stockholm. Observera att det är visumcentralen, och inte ambassaden, man ska boka tid hos.

    Vi bokade våran tid och kom dit i god tid, men det var ingen i kö då. Det hela gick förvånansvärt snabbt och smärtfritt, speciellt eftersom jag förväntade mig en katastrof i stil med när jag ansökte om mitt visum till Indien för några år sedan. Men Ryssland dominerade stort här och allt gick hur smidigt som helst. Kvinnan som tog emot ansökan var hur trevlig som helst och fördomen om att ryssar är otrevliga och hemska fick sig en rejäl törn. Fortsätter det så här kommer resan bli en baggis!

    Vi fick ett datum 7 dagar efter inlämnandet då vi kunde hämta ut passet sen. Dock var det dyrt att skicka in ansökan, dyrt som fasiken faktiskt. För oss två och det utan någon extrasnabb handläggningstid eller liknande så kostade visumen totalt 1330 spänn. Den summan, 1330 kronor, är nästan lika mycket som en t.o.r.-flygbiljett till Moskva kostade. Hutlöst! Förstår inte riktigt hur dom tänker heller, det här lär ju avskräcka några som funderar på att åka till landet och där lär dom ju förlora pengar i längden på att ha den här avgiften. Turister på besök bränner ju en jäkla massa kosing, och det i sin tur ger inkomster till staten. Varför då kräva alla ansökanden på 650 spänn vid själva ansökan? Oklart.

    Intressant att notera annars är att jag lyckades med bedriften att slänga våra försäkringspapper kvällen innan vi skulle ansöka om visumet. Vi letade som tokar efter papperen men hittade dom verkligen inte. Men slutligen, bland potatisskal och annat elände i papperskorgen så hittade vi dom. Tack och lov var dom bara lite småfuktiga och en torkning under natten på ett element i lägenheten löste det problemet. Men ett tips från coachen: kasta in era viktiga papper för visumansökan i papperskorgen. Det är inte bra vare sig för pappret eller för hjärtet.

    visum-ryssland
    Men sen, en vecka efter att ansökan lämnades in så fick vi slutligen våra visum inklistrade i passen. Visumen hade inte fotot vi lämnade in inklistrat heller, men det verkar vara standard om man googlar runt lite. Ovärt att vi behövde slösa 80 spänn på att ta bilderna när dom inte ens tänkt använda dom…

    Men nu peppar vi, på torsdag smäller det! Москва здесь мы приходим!