Den är gråbrun, den har blivit kallad ful av halva Irlands svenska befolkning bara idag, den har en skärm som gör att min Vaios skärm känns dassig, den levererades i världshistoriens snyggaste låda och den klarar av ALLT. Är det en fågel? Är det ett flygplan? Nej, det är min nya mobiltelefon!

Som ni kanske förstår så har jag inte brytt mig i att varesig äta, duscha eller gå på toaletten alls idag. Jag har laddat hem applikationer (nytt hate/love-ord), jag har provat söka på Google, jag har fascinerats av streckkoder, jag har blivit sjösjuk på grund av telefonen och jag har t.o.m. luktat på den (jo, den luktade gott). Många är nog nyfikna av vad jag tycker om den hittills så jag tänkte ta en liten genomgång av vad jag tycker om telefonen här och nu:

Först och främst vill jag berätta någonting för er som inte riktigt är insatta och kanske letar efter en iPhone: Nexus One är ingen iPhone. Det visste jag när jag köpte den och det är någonting som ni som eventuellt köper telefonen bör veta om.
Jag köpte telefonen på grund av en anledning (som sen visade sig blir två, tre, fyra, fem anledningar): Android. Ett öppet operativsystem som har enorm potential och där du kan ställa in egentligen allt du vill själv. Jag gillar idén och jag tror stenhårt på den, även om Android aldrig kommer bli lika hypat som iPhonen är (och kommer förbli ett tag till).

Telefonen i sig är idag egentligen bara ett skal och jag kan inte låta bli att påminnas av ordspråket ”det är insidan som räknas” här. Nexusen är nog inte så jävla het egentligen, men jag tycker faktiskt den är snyggare än iPhonen. Kanske är jag inte helt opartisk heller, men vafan, det är jag som skriver här! Sluta klaga
Det här med att telefonen bara är ett skal fattar man nog inte om man inte ägt ett antal mobiler genom tiderna. Det må låta som en enkel skitsak, men har ni någonsin bytt telefon vet ni nog vilket helvete det är att få över kontakterna från den gamla telefonen till den nya. Mellan min gamla SonyEricsson w880i och min förra Nokia 5800 fick jag skicka kontakterna en och en via bluetooth för att få över dom… Det var väl närmare 100 stycken, så det kändes ju sådär.

Efter att ha bökat med min Nokia 5800 i 1,5 timme under dagen och äntligen fått in programmet Mail Exchange från deras heeeeeemska Ovi Store på mobilen så kunde jag äntligen ladda upp mina kontakter till Google Contacts. Rätt smidigt när man väl fick skiten att fungera. Överlycklig att äntligen ha tömt Nokian slängde jag mig över Nexusen för att be den hämta ner kontakterna från Google Contacts…
Nädå, då var kontakterna redan syncade och klara Min Nexus är inte bara het, den är smart också. Tydligen har den inbyggd mind-reader eller nåt. Coolt.
Det låter asfånigt och kanske förstår ingen av er det här, men jag fantiserar redan om nästa telefonbyte. Fatta vad enkelt och smooth allting kommer bli när man bara kan klicka på ”byt telefon” så förs ALL information över till den nya telefonen automatiskt. Nördporr när den är som bäst

Om vi ska fokusera på det som ni kan begripa (kära underlägsna och korkade läsare :z) så kan jag ta upp några av dom applikationerna jag blivit mest fascinerad av. Vi börjar i en hyfsat logisk ordning:

Barcode Reader

Vi börjar med en sån enkel sak som en streckkodsläsare. Hur coolt är inte det? Nej, det är inget skämt, det är på riktigt. Barcode Scanner är asball och fungerar hur jävla bra som helst. Vad applikationen gör? Lite kort förklarat kan det hela beskrivas som självscanningen på ICA.
Tänk dig att du har din lokala ICA-butik (här kallas den Android Market). Där kan du köpa massa olika varor (som i Androids värld kallas applikationer – program som gör allt möjligt). Men för att handla i den här butiken behöver du inte gå någonstans och inte behöver du heller betala.
Du scannar den här koden med hjälp av telefonens kamerna, sen får du upp applikationen hos Android Market direkt i telefonen. Du klickar ”install” och sen har du programmet.
Det låter helt otroligt enkelt – och det är det också. Prova programmet får ni se – det gör installationerna av program så sjukt mycket enklare. Tänk om man kunde göra likadant på datorn…

Google Goggles

Knäpp ett kort på någonting så får du direkt upp en Googlesökning på vad telefonen tror att du tar kort på för någonting. Just nu fungerar programmet bäst på byggnader, böcker, logos och såna saker, men ge det lite tid så kommer det här bli helt sjukt coolt. Tänk dig att du ser en staty på någon som du inte vet vem det är – då knäpper du kort på den sen får du information om exakt vem det är som står där. Eller om du är ute på stan och träffar nån som kör den klassiska ”Heeeeej! Du minns väl mig?”. Då får du såklart fortsättnigsvis fortsätta med ditt lögnaktiga ”Absolut!” men om du sen snällt ber om att få ta ett kort så kan mobilen automatiskt känna igen personen åt dig.
Möjligheterna är enorma, men Android är inte en iPhone. Idag tror t.ex. Google att Freddie Mercury

är Harry Potter, men den kunde i alla gissa fram sökningen ”England” när jag knäppte kort på en röd. Enklast var dock Inters logo och Triumfbågen – dom fixade Google utan att blinka.
Det låter såklart helt värdelöst just nu, men som sagt är Android och dess applikationer långt ifrån färdigt ännu. Dessutom är den här funktionen ovärdelig om man ska ut och tågluffa under sommaren t.ex. – någon som jag så påpassligt faktiskt ska göra

Googles röstsökning

Det här är ändå min favoritfunktion hittills. Du klickar på en knapp, säger vad du vill veta mer om och telefonen söker reda på det. Jag har roat mig med att söka efter Freddie Mercury (varför dyker han upp hela tiden?), Kausti.com och PHP-sessioner och jag måste säga att sökningen fungerar långt över förväntan. Att Google tror att Kausti.com (världens bästa blogg!) stavas telstra.com får tas med en nypa salt…
Googles röstsök finns tyvärr bara för Nexusen just nu, men jag hoppas dom släpper det till alla telefoner snarast.

Såklart är jag nykär, så är det ju alltid. Hela dagen har jag legat och gulli-gullat med min nya älskling. ”Du är sötast”, ”Nej duu är sötast” har det låtit om och om igen. Hur historien slutar vet jag inte just nu, men jag kommer fortsätta skriva om mina upplevelser. Härnäst på listan står i alla fall ett abonnemang med stort utrymme för dataöverföring – utan ett sådant är Nexusen nämligen i stort sett värdelös.

Nej, nu ska jag lägga mig och fortsätta ta lite på min älskade Nexus