• Marcus,  Vardagsliv

    Marcus flytt

    Marcus skulle, som jag tidigare nämnt, flytta till en ny lägenhet. Därför behövde han hjälp av en stor och stark man, och vem ringde han då? Jo, mig såklart!
    Marcus tyckte han hade gjort ett riktigt kap, han hade bytt upp sig från sin gamla etta till en otroligt mycket större tvåa. En tvåa som hade det senaste modet – 3000 hål i väggarna. Dom tidigare ägarna hade tydligen satt upp 150 tavlor i varje rum eller nåt. Det var väl inte sådär jättevackert med vita väggar och 3000 svarta pluppar i väggen :i
    Hyresvärden skulle i alla fall fixa detta inom några veckor, så förhoppningsvis slipper han dalmatinerväggarna :P

    För att flytta sakerna dom 100 (200?) metrarna mellan lägenheterna så använde vi oss av en släpvagn. Mycket smidigt eftersom vi slapp bära alla kartonger dom där extra metrarna mellan lägenheterna.

    Flytten började med att ta sig uppför dom 45 trappstegen till Marcus gamla lägenhet för att hämta kartonger. Att bygga hiss var ingenting dom hade tänkt på där inte, så vi fick glatt springa upp och ner i dom där förbenade trapporna för att hämta sakerna. Jag föreslog att vi skulle kasta ner allt från balkongen istället och sen ta med det som höll. Denna geniala idé bojkottades tyvärr av toffel-Marcus med anledningen ”Men Sara sa att jag skulle tycka att din idé var dålig” [?]

    Allt eftersom vi började få ut sakerna ur den gamla lägenheten så började nya saker uppenbara sig. En gammal toffifee låg bakom skrivbordet. Vi hittade också några gamla CD-skivor, ett lypsyl och ungefär 3 ton damm. Bra städning där Marcus :z

    Den här fina saken hittade jag efter att jag burit ner köksstolarna. Det var en såndär ”stols-sudd” som gör att stolarna inte lämnar märken på golvet när man skjuter in och ut dom. Jag hittade den där saken i min sko där den satt jättefast. Jag vet inte riktigt hur tjocka skosulor jag har på skorna, men det kan inte ha skiljt mer än 1-2 millimeter från att den där hade gått rakt in i min fot ._o
    Mina misstankar riktas mot Marcus lillebror. Han fick inte vara med och bära eftersom han var sjuk, så jag tror han försökte lönnmörda mig med hjälp av den där saken. Men icke då. Im invincible!

    För att kunna köra släpvagnen mellan Marcus gamla och nya lägenhet så behövde man öppna bommen som var ivägen. Marcus skötte detta ypperligt, och jag ger honom 5/5 i betyg för bommöppnandet.

    Efter att vi hade hållt på och flyttat ett tag så började dom två damerna, som skulle hjälpa till med flytten, att försvinna. Först var dom borta 2 minuter, sen 5, sen 10 och efter ett tag var dom försvunna i en kvart. Vi hittade dom i den nya lägenheten där dom stod och ”planerade”. I fönstret stod tidigare två vinflaskor, nu var det bara en kvar. Typiskt fruntimmer, låta oss män slita och släpa samtidigt som dom sitter på golvet och dricker vin [?]

    Efter ungefär 2 timmars flytt var jag tvungen att skjutsa Imrell till tåget. Efter detta fick jag ett samtal från Marcus där han undrade om jag var sugen på pizza eller kebab. Då hände något som aldrig hänt förut. Jag sade nej till snabbmat :o
    Istället tog jag bilen förbi Ica Maxi och köpte en räkmacka som var gjord av… Sibylla ._o
    Ica sålde tydligen räkmackor från dom. Att Sibylla gjorde räkmackor hade jag ingen aning om, och att dom sålde dom på Ica Maxi var ännu mer förvirrande :w
    Mackan smakade otroligt gott, och tillsammans med en 50 cl Trocadero så utgjorde den en perfekt frukost. Betyget kan inte bli annat än 5/5. Mackan var verkligen perfekt och Trocaderon var… Trocadero <3

    Marcus pappa Hans åt kebabtallrik, och så gjorde även Marcus och Sara. Jag är lite stolt över mitt fina spionkort jag tog här. Jag tror inte Hans ens hann reagera på att jag faktiskt tog kortet :z

    Vi pratade och hade en allmänt trevlig lunch. Sen kom vi helt plötsligt in på balett. Vi diskuterade olika utbildningar, och Hans som i år fyller 62 år berättade att han fortfarande inte riktigt visste vad han ville göra med sitt liv. Jag föreslog balett, och Hans nappade direkt.
    Jag visualiserade honom som balettdansare, och det gick lixom inte att få ihop. Därför grejjade jag ihop en bild så att ni slipper fundera på hur han skulle se ut :i

    Efter maten skulle släpvagnen fyllas med lådor. Massa lådor. Marcus hade tydligen 200 (avrundat upp till närmsta tvåhundratal) kartonger ståendes i sin fars garage som också skulle till lägenheten. Vi lastade som dårar, och såhär såg det ut när det nästan var fullt.

    Efter detta var jag tvungen att hämta lillebror. Han hade tofflat, och nu var tanten på jobbet, så han behövde skjuts hem. På vägen dit såg jag denna sjukt coola scen. Det var tydligen en bil med ungdomar dom hade blivit stannad av polisen :o Såg rätt skumt ut med tanke på att dom hade blivit stannade bara sådär precis utanför Domnarvsvallen. Sen fick dom sitta och skämmas i gräset. Undrar vad dom hade gjort? :&

    Marcus gnällde som en riktig mes också. Hela dagen stönade han ”Ah men Guuuuuud, det här är ju bara sååå jobbigt” på det typiska fjortisspråket.

    Jag själv dominerade och bar det mesta helt själv. Dom lastade på 2-3 hyllor på min rygg, och sen var det bara att traska uppför trapporna och in i lägenheten.
    Marcus syster Carina tyckte dynorna till soffan var tunga [?] Hon tillhörde ju familjen Nyström, så kommentarer i stil med ”Åhhhh, varför måste jag bära allt det tunga?” yttrades ständigt även av henne.

    Marcus och pappa Hans tyckte att det kunde vara kul att göra någonting som far och son. Så dom bestämde sig för att bära upp hörnskrivbordet tillsammans. Det gick bra i början, men plötsligt drabbades Marcus av en tidig form av demens. Han tyckte helt enkelt att det var en bra idé att bära ner skrivbordet igen. Samtidigt försökte hans pappa bära upp detsamma. Det såg väldigt komiskt ut när Marcus tog i som en tok för att släpa ner skrivbordet skrikandes ”Skrivbordet ska NER gubbjävel!” samtidigt som hans pappa försökte med sitt ”Nej din sopa, skrivbordet ska ju ska UPP till lägenheten!”.
    Dom stod och drog där ett bra tag innan Hans tillslut plötsligt blev grön, tröjan sprack, och han drog upp både en gråtande Marcus och skrivbordet.

    Det tog oss några timmar, men framemot 17-tiden var vi klara. Jag fick dock inga bilder innifrån lägenheten, men Marcus skulle fixa en sådan imorgon. Jag slänger upp dom bilderna då.

    Texten är inte korrekturläst, så eventuella stavfel/andra fel får ni leva med.

  • Chockerande,  Depp

    Wanted, dead or alive

    En katastrof inträffade igår. Jag hade varit och handlat på Ica Maxi som vanligt. Jag och Perra skulle grilla, så vi handlade fläskfile, potatis och lite annat. Efter lite krångel hamnade jag i alla fall i kundtjänsten eftersom jag hade scannat en vara 2 gånger för mycket – man vill ju inte gärna betala i onödan.

    När man kommer till en kundtjänst tar man ju för givet att den som står i disken och hjälper till är en ärlig människa. Ica anställer väl inte tjuvar?
    Därför lämnade jag helt enkelt ifrån mig min mest älskade värdehandling – Icakortet – till tjejen som hjälpte mig.
    Detta skulle jag absolut inte ha gjort. Visserligen fick jag hjälp med mitt felköp, men i gengäld kidnappade hon väldigt diskret mitt icakort ._o

    Så idag när jag skulle handla så märkte jag att kortet var borta. Paniken var total. Man kan väl inte handla utan självscanning? Det känns som att en del av mig saknas, som att jag inte är komplett…
    Polisen brukar säga att ”chansen att hitta en kidnappad vid liv är störst under dom första 24 timmarna av kidnappningen”. Och nu har det snart gått 24 timmar och mitt kort är fortfarande spårlöst försvunnet :(

    Jag antar därför det värsta. Att kortet har… dött… Farväl mitt älskade icakort. Du har hjälp mig nåt otroligt genom livet. Jag får beställa en klonad version av dig från Icabanken helt enkelt. Men det blir aldrig detsamma. Jag hoppas dom hittar dig sen nångång så att jag får begrava dig i lugn och ro…