Kausti.com

En lång dag går mot sitt slut. Jag ligger i våran lyx”-bunk och känner att min säng nog minsann skakar lite. Och då menar jag inte ”skakar” som i ”shit, jag är så full att min hjärna tror att den är en tvättmaskin” utan mer som i ”sover vi ovanpå färjans motorer eller vad är det frågan om?”. Men man ska inte klaga, allt är betydligt fräschare och renare på färjan än vad jag hade förväntat mig. Bilen ovan är den första egentliga bilden vi tog på vägen ner till Karlskrona från Stockholm, det är blålila blommor som täcker ett helt fält men Sara trodde typ på allvar att det var Atlanten.

Intressant att nämna är att vi på vägen ner fick syn på en urtvättadrosafärgad Porsche också. Otroligt… speciell, och det känns lite onödigt att ”nerstajla” bilen sådär. En Porsche ska vara elegant och orörd, den där kändes bara douchebag-flickvänsförstörd typ på något vis. Bilden var kanske inte hundraprocentig, men det är inte helt lätt att ta bild på någonting som är 12 cm bort med en supersystemkamera…

Resan ner gick annars helt utan problem och vi höll tidsschemat rätt hyfsat. Drygt en timme innan sista incheckningstiden var vi på plats och gled in genom grindarna strax efter. Då skrek tjejerna i baksätet plötsligt ”DET RÖKER DÄRBORTA, DET ÄR DONUTS, KOLLA KOLLA KOLLA!” och strax efteråt insåg jag vad som skedde…

Det var douchebag-parad på g. Först kom en Ferrari, sen en till Ferrari, sen en Porsche följt av en Lamborghini och sen kom det ungefär 30-40 till superbilar. Alla hade nyrika pappas pojkar i förarsätet och det visade sig att det var nåt slags event kallat Gran Turismo i Polen snart varför dessa ”eleganta” unga män såklart skulle åka med båten.

Man kunde ju inte låta bli att imponeras över hur mycket pengar ett gäng snorungars pappor kan spendera på bilar åt sina små favoritsöner ändå. Det måste ha varit bilar där för tiotals miljoner och alla bara väntade på att repas med min hemnyckel.

Jodå, grisporschen var där också.

Väl ombord visade det sig att vi fick en ”premiumhytt” som ligger på 11:e däck (högst upp). Havsutsikt finns genom fönstret och när jag tittar ut ser jag ungefär lika mycket hav som om jag hade tittat in i min garderob hemma i lägenheten. Men men, hytten är fräsch och duschen/toan ännu bättre så man kan inte klaga egentligen. Vill man ha ”havsutsikt” kan man fylla handfatet och stå och titta ner där.
Undrar om den här båten är det minsta likt Polen? I så fall är det ändå inte så jättefarligt standardmässigt. Iofs har jag personligen fått för mig att Polen är typ som Sverige och direkt man åker över till Ukraina så raseras allt direkt och allt blir skit. Men Polen kanske är rätt schysst t.o.m.? Det vore ju grymt. Ölen kostar i alla fall 25 kronor per halvliter i utomhusbaren på färjan, det om något är väl ett bra tecken.

I alla fall, uteserveringen i solnedgången var verkligen en perfekt start på semestern. Magisk utsikt, bra vänners sällskap och douchebags så långt ögat kunde nå. Vad mer behöver man? Jo, en bättre kamerakvinna hade ju inte skadat, men man kan inte få allt. Imorgon blir det Polen och jag är fortfarande så galet förväntansfull för vad som väntar! Tills dess säger vi god natt!
”

Jo, så är det ser ni. Min semester började för en dryg timme sedan och jag har varit så stressad dom senaste veckorna att jag knappt vet vad jag heter än. Planeringen inför den här resan har varit den sämsta i min resekarriär, men samtidigt är den även den kortaste (och konstigaste) riktiga resan jag gjort i mitt liv också. Man behöver inte planera så mycket, det löser sig ändå alltid. Som med det internationella körkortet som man tydligen måste ha för att få köra bil genom Ukraina (för jo, vi ska köra bil). Jag fixade det där körkortet igår eftermiddag. Gott om tid liksom. Packat har jag inte ens börjat med och jag tänkte ge mig på att dra på en lägenhetsvisning ikväll också innan jag packar.

Men ja, resvägen kommer bli som följer: vi börjar med att åka ner från Stockholm till Karlskrona imorgon bitti och sen går färjan därifrån till Gdynia på kvällen. Framme i Polen på lördag morgon och då kör vi i raketfart ner till Lublin-trakterna för att sova där. Upp tidigt på morgonen och in i bilköerna (som tydligen är extrema) för att komma över gränsen till Ukraina. Väl där ska vägarna tydligen vara riktigt risiga så vi får se hur lång tid det tar att ta sig till Kiev. Där blir det övernattning 1-2 nätter, sen kör vi en tour till Tjernobyl för att se Pripjat och kärnkraftverket. Sen drar vi tillbaka till Kiev, hämtar bilen och drar mot Auschwitz. Har vi tid stannar vi några dagar i Krakow och sen bär det av hemåt igen.

En riktig depressionssemester är vad som väntar helt enkelt och jag kan inte låta bli att tycka att det här ska bli hur kul som helst! Räkna med rapporter och upplevelser från fel” sida Europa dom kommande dagarna.
”