Roadtrip 2011 (USA)

  • Chockerande,  Fantastiskt,  Roadtrip 2011 (USA)

    USA – Den sjukaste solnedgången jag sett…


    Våfflor, rostade mackor med jordnötssmör och ett glas juice fick bli dagens sockerchocksfrukost.
    Målet för dagen var shoppingcentret Westfield Horton Plaza, dels eftersom Tatta blivit av med sin väska på flyget från Mexico till San Diego och dels för att både jag och lillebror var i akut behov av nya skor.


    En ganska lugn, och förhållandevis rak, motorvägskörning senare så anlände vi vid shoppingcentret vid 12-tiden ungefär.


    Parkeringshuset var bland det sjukaste jag sett och takhöjden var väl knappt två meter. Våran monsterbil kändes fruktansvärd att köra därinne och jag var livrädd för att skrapa i taket. Går inte att med ord beskriva hur trångt det kändes därinne…


    Shoppingcentret i fråga var väl inte speciellt stort, 25 butiker enligt deras hemsida, men det var hysteriskt rörigt. Man gick vilse” både en och fyra gånger när man traskade runt där i jakt på nya pjux. Sen såg stället ut som nåt slags leksaksland om man såg det på avstånd – olikfärgade byggnader överallt.


    En sjukt fotogenisk lillebror iklädd ett par horribla transa-Lady Gaga-solglasögon som han enligt egen utsago faktiskt kunde se igenom utan problem.


    Butiken vi var i sålde förövrigt endast kepsar och det kändes sådär amerikanskt ballt på något vis.


    Efter det var det dags för dagens första höjdpunkt – lunchen. Vi tog in på ett ställe vars namn jag inte minns och beställde en Western BBQ-burgare med strips för drygt 13 dollar och jag måste säga att den här burgaren lätt är topp fem av dom jag ätit i min karriär. Hamburgaren var så sjukt len och mör i smaken samtidigt som barbecuesåsen som låg i ett tjockt lager ovanpå burgaren smakade gudomligt. Som om inte det vore nog så var hamburgarbrödet definitivt det godaste hömburgarbrödet jag någonsin smakat. Så sjukt perfekt att jag fortfarande bara får lust att åka dit endast för att kunna käka hamburgarbrödet till kvällsmat.

    Betyg på Western BBQ-burgaren: 4,5


    Sen blev det lite shopping för egen del. Hade dom här skosnörena funnits att köpa separat hade jag köpt upp 10 par – vettigare skosnören har aldrig skådats!


    Dom hade en maskin på shoppingcentret som var en orkan-simulator. Tyvärr var den trasig så vi fick ingen chans att prova den :_


    Att försöka åka från shoppingcentret till Walmart klockan 16:30 en torsdagseftermiddag i San Diego är inte att rekommendera.


    Det är så många grejer man vill försöka visa i bilder som inte går att beskriva med några miljoner pixlar. San Diegos flygplats ligger mitt i staden och det är så sjuuuukt ballt att se när planen kommer in över skyskraporna för att landa på landningsbanan. Ännu ballare är det när planen lyfter, dom ser nästan ut att stå still när man tittar på dom bakifrån. Och kvällarna när alla lampor är tända, jäklar vad hägftig flygplatsen är då! Om jag bara kunde visa er på något sätt… (vsad)

    När vi hade dumpat alla nyinköpta saker hemma så bestämde vi oss för att åka iväg en sväng över San Diegos absolut coolaste bro


    Alla hade vi köpt nya skor också. Min idé med att vita skor är svalare i värmen kändes skitsmart i ungefär en kvart, sen hade dom blivit smutsiga…


    Fantastisk stadsbild. Det är så galet ballt att åka vägen in mot centrum och se skyskraporna hopa sig längs horisonten!


    ”Såhäääär tjock kommer Kausti bli innan han lämnar USA” – Linda var pepp för ett besök vid San Diegos största (?) inkomstkälla…


    … den helt sjuka stranden dom har här. Det var magiskt att traska där i solnedgången och bara njuta av att titta på vågorna. Får förövrigt tacka amerikanskan som knäppte kortet på oss – Thank you very muuuch!


    Ska starta en svensk säsong av Baywatch så att jag får en möjlighet att flytta hit och jobba som filmstjärna på ett sånthär fantastiskt ställe.

    Imorgon kör vi motellbyte och sen den första riktiga etappen av beach 2011…”

  • Roadtrip 2011 (USA)

    USA – Hangarfartygs-cribs, Heinz ketchup-chips och en nerbajsad varmkorv


    Village People – In the Navy (spf)
    Vi fortsätter att njuta av San Diego. Jag kommer inte orka berätta om allt vi har gjort varje dag men jag kör en uppdatering så fort det finns någonting mer än Idag åkte vi bil” att rapportera om.
    Från dagens eskapader kan rapporteras att vi har åkt mot enkelriktat två gånger på grund av den usla skyltningen och att vi kört mot rött säkert 5-6 gånger. Rödljuskörningar är dock standard i det här landet så vi följer bara strömmen typ. Alla som ska höger i korsningen svänger såfort det finns möjlighet, även om det är rött…


    Igår blev det beachen på ”ön” Coronado som ligger mitt i San Diego. Förvånansvärt lite folk, förvånansvärt kallt vatten och en förvånansvärt lugn lillebror stod på schemat. Den lugna lillebrodern kunde dock förklaras med att vi helt enkelt grävde ner honom i sanden eftersom han var på så dåligt humör.


    Själv lekte jag strandad val och däckade en stund. När jag sov drömde jag att jag var en kokt hummer och jag kan säga som så att jag nog är en sanndrömmare för jag var galet megaröd när jag vaknade.


    I has också a mount…


    Husen som låg vid stranden kostade ungefär 3-5 miljoner dollar. Imorgon ska jag åka till en klinik för att sälja min njure, sen ska jag investera pengarna i roulette när jag kommer till Las Vegas. Rött all the way baby! Om jag får in 300 000 kr för min njure så räcker det med att dubbla upp åtta gånger – sen har jag fått ihop nästan 40 miljoner kronor. Det räcker till ett riktigt najs hus på stranden där och eftersom det är varmt här typ året om så behöver jag inte värma upp huset över huvud taget – jag bor praktiskt taget gratis efter att jag investerat dom där miljonerna!


    Vi fick förövrigt tag i en orkan-maskin tillslut också! Vi var till ett annat soppingcentrum (nackdelen med att ha damer med på resan – det ska shoppas i tid och otid) där det fanns en fungerande sådan.
    Testkaninen lillebror rapporterar att maskinen inte var så farligt ändå, även om han ”inte skulle vilja vara i en orkan om det blåser sådär mycket”.


    Sen har vi varit i Balboa Park också. Där kastade vi lite amerikansk fotboll, käkade en varmkorv som någon måste ha bajjat på och sen försökte jag njuta av att bli ännu rödare på armarna.


    Korv som någon bajjat på. Och en amerikansk fotboll.


    Sen har jag även testat lite andra delikatesser här i landet också. Heinz chips är ingen av dom. Luktar precis som ketchupen och smakar nästan exakt likadant också. Men chips med ketchupsmak funkar verkligen inte, även om pommes och ketchup funkar utmärkt.

    Betyg på Heinz chips: 0,5


    En något överspelande West Side-Lillebror, en storebror och San Diego.


    Eftermiddagen spenderades på hangarfartyget USS Midway som var så ballt att jag höll på att smälla av. Det såg faktiskt inte så jättestort ut på utsidan men det fanns så sjuuuukt många rum inuti skeppet. Och då fick vi ändå inte se allt som fanns.


    Kapten Kaustinen kontrollerar kartan.


    Kapten Kaustinen gillar inte takhöjden.


    Kapten Kaustinen kollar sin Facebook.


    Kapten Kaustinen undersöker ett av sina superballa stridsflygplan.


    Tom Crui… Kapten Kaustinen förbereder sig för ett extramission som hjältepilot.


    ”One small step for kapten Kaustinen, one giant leap for his ego”


    Kapten Kaustinen mottar ett nödanrop från Titanic. Hangarfartygs-Cribs går dock före sådant strunt.


    ”So there it is, now you have seen kapten Kaustinens crib and it's time for you to get out of here. Permission to go ashore granted. GTFO”