Eurotrip 2010

  • Eurotrip 2010,  Tågluffen

    Tågluff: Barcelona – Camp Nou, Zlatansågande och tapas


    Bloggandet börjar komma ikapp igen efter att ha legat efter med en dag – hurra för det. Vissa verkar dock klaga på att jag slösar” 2-3 timmar per dag med att blogga om resan istället för att vara ute, supa och härja stan.
    Jag orkar inte ta den där diskussionen igen, men kort sammanfattat är det där med krogen ingenting för mig och därför gör jag någonting som ger mig mycket mer istället – jag skriver. I det här fallet handlar det om att jag skriver på bloggen, men det är inte att ”slösa” bort tiden för mig eftersom jag tycker det är kul helt enkelt.

    Nåja, dagens äventyr började med ett tokfiasko när vi tänkte boka tågbiljett till snabbtåget till Madrid imorgon. Jaker tog en köbiljett som visade 367 och kikade sen upp på displayen som visade nummer 284. När vi sen hade ätit frukost 30 minuter hade kön kommit hela vägen till 298 och vi insåg att det knappast var värt att stå i kö i 17 timmar för att boka en biljett som antagligen inte ens behövde bokas.

    Istället tog vi sikte på den sista sevärdheten i Barcelona – Camp Nou, mest känd som FC Barcelonas hemmaplan och nog den enda fotbollsplanen där Zlatan inte riktigt platsar…


    Efter gårdagens galet stabila solväder förväntade vi oss samma lyx även idag – tyvärr ville vädret inte riktigt samma sak som vi ville, så vi fick en massa vatten som föll från skyn istället :_ Efter att på hotellet ha enats om att det nog var bäst att löra långbyxor och tröja eftersom det såg lite kallt ut ute så tog vi metron mot Camp Nou.
    Efter ungefär 7 sekunder började man känna att det spanska vädret nog skiljer sig lite från det irländska vädret. Regn och mulet på Irland innebär vinterjacka på, men så funkar det som dockinte riktigt i Barcelona.

    Nej, det blev väldans varmt med långbyxor och tjocktröja när det var 25 grader och 99 procents luftfuktighet utomhus…


    Efter att ha blivit svettigare än en sumobrottare iklädd täckjacka sittandes i en bastu så anlände vi i alla fall vid Camp Nou. Två biljetter till touren runt arenan inhandlades och 34 euro fattigare fick vi lapparna som visade att vi minsann hade rätt att traska in på arenan.


    Det första stoppet på den icke-guideledda touren blev kapellet dom har därinne. Jag var dock lite ouppmärksam och ointresserad där, så jag vet inte speciellt mycket om stället… Det är ett kapell i alla fall som bildades av nån herre, sen hade nåt att göra med att den äldsta fancluben som skapdes 1958 eller nåt gjorde nåt hos nån eller för nåt eller någon… Japp, då går vi vidare…


    Nästa stopp på touren blev vad jag kallar ”Zlatans plats” – långsidan på arenan. Den här vyn över planen har Zlatan under varje match Barca spelar nuförtiden.


    Här har vi hans plats inom laget: på avbytarbänken. En av stolarna är extra nedsutten om man tittar under presenningen – det är stolen med nummer 9 på, Ibras stol.


    Vi såg också vad dom i Spanien kallar för ”Los Zlatanos intus sättasus denus inomus det därus måletus aldrigus”: Målen där Zlatan aldrig nätar. Det finns ungefär 40 sånadär målställningar i Spanien, men två av dom står i alla fall på planen på Camp Nou.


    Vi fick sen traska in under planen in i pressrummet för att se pokalen som Barcelona plockade hem i och med Champions League-segern förra året. Den kallas förövrigt för någonting speciellt inom truppen i Barcelona: ”Bucklan vi aldrig mer kommer vinna om vi har kvar Zlatan i laget” – ”Los bucklos failus Zlatanus fanskapus muertos”.


    Vi fick också kika förbi mixade zonen där spelarna snackar med media efter matcherna. Här får Zlatan svara på frågor såsom ”Hur mycket tror du att du kommer säljas för när du går till Manchester City?” och ”Kan du inte hämta Messi så vi får prata med honom istället?”.


    Stort annars att vi fick se ”El flaskus loserus drickus matchus” – ”Flaskan som bänkisarna får dela på när dom bra spelarna spelar match på planen”. Tydligen hade Ibra ett eget glas han fick dricka ur. Dom tyckte det var onödigt att diska hans glas eftersom han ändå dricker ur flaskan match efter match [?]


    Baren där Zlatan sitter under pauserna för att försöka höja sitt självförtroende. Tränare Pep Guardiola brukar sätta sig bredvid och säga nåt stöttande som ”Ta en till flaska vin du” eller ”Alltså, du kommer få spela. Det gäller bara att Bojan, Pedro och våran materialare blir skadad först så det blir din tur”.


    Nästa stopp på våran tour var Zlatans egna ”Boosta egot”-rum där han bland annat hade dom där hörlurarna. Dom hade en slinga på 7 sekunder där Zlatan själv sa ”Jag är Zlatan, jag vet att jag är bäst. Messi har bara tur.” som upprepades konstant. Jaker var mycket imponerad och köpte senare skivan ”Zlatan – Mina ursäkter till varför jag inte platsar i Barcelona” från Barcelonabutiken.


    Lite längre fram på touren kom vi in i det rummet där Zlatan brukar titta på video och studera hur dom stora spelarna i Barcelona agerat på planen. ”El traino des Ibra” – ”Zlatans lärdomscenter” kallades det tydligen.


    VI såg också den här asballa korridoren där dom satt upp över 100 små displayer med kort på en massa Barcaspelare. Det syns dock tyvärr inte på kortet hur ballt det såg ut :_


    I slutet av touren hade vi en ball touchskärm (som fungerade rätt dåligt) där man kunde kika å videoklipp på alla dom stora Barcelonahändelserna som hänt sen lång tid tillbaka. Av någon outgrundlig anledning fanns in te Henrik Larsson dock med :_ ”Zlatan – Jag är lång, dyr och skitdryg” fanns dock där som ett av valen. Jag kikade inte.


    Dom hade också en massa pokaler i ett av skåpen som Zlatan inte vunnit.


    Turistgubben (som har större chans än Zlatan att vinna Champions League) gillade pokalerna (yes)


    Efter touren kom vi ut till ett regnväder som inte riktigt ville ge med sig så vi tog vägen in i Barcelonabutiken istället.


    På vägen in dit fick vi syn på korvkiosken där Zlatan jobbar extra för att kunna ha råd att åka tunnelbana till träningarna.


    Barcelonabutiken hade annars en massa saker att erbjuda. Spel

    , chips
    (såklart köpte jag en påse), badrockar, glas
    , nappar, plastfotbollar
    och en massa andra saker med Barcelonamotiv fanns där att köpa mot en vettig slant.


    Jag hade också lovat lillebror att jag skulle köpa en Barcelonatröja åt honom när jag var där, så sagt och gjort fick jag snällt fixa en tröja i storleken small åt honom. Efter några SMS stod det kart att han ville ha ”Lillebror” på spanska som namn på tröjan och att numret skulle vara numero 7.
    Damen i kassan blev mäkta imponerad, tyckte att namnet på tröjan var jättegulligt (eller felstavat…) och visade upp det för sin arbetskollega och fnissade lite på det där typiska ”Aaaaw, vad guuulliiiigt”.
    Lite roligare med någonting sånt på ryggen istället för ”Victor” eller ”Kaustinen” ju.


    Resultatet (yes)


    Efter Barcelonashoppandet begav vi oss till shoppingcentret vi har bredvid hotellet för att inhandla lite viktiga saker.

    Jag kör just nu på ett par megatöntiga joggingskor som förvisso hjälper mig att klara av allt promenerande men som är riktigt fula. Jag är livrädd för att paja mitt vänsterknä om jag skaffar ett par andra skor, men samtidigt kollar alla människorna man möter på en som om man vore en efterbliven retard, så man är lite sugen på ett par nya skor :i

    Så det som stod på listan inför shoppandet var skor, strumpor (mina luktar skunk just nu), ett till par shorts eftersom man inte klarar sig under en månad med bara ett par, ett par badshorts och en ny T-shirt. Det som inhandlades var allt förutom skorna. Har tyvärr inga bilder på det som inhandlades, men jag fann någonting helt annat under tiden på shoppingcentret… Jag fann kärleken.


    Jag fann kärleken i en mataffärs frysdisk för grönsaker…


    … i disken där dom hade korven…


    i ett storpack chokladdonuts…


    … i frysdisken med färsk bläckfisk…


    … och i en grön energidrycksburk. Hela mataffären i shoppingcentret var som paradiset och dom hade ALLT – dom hade fräscha grejor, dom hade sjukt bra priser och jag föll pladask.
    Barcelona är fan paradiset på jorden. Paris var fantastiskt men Barcelona är fanimej bättre. Jag skulle lätt kunna bo i den här underbara staden!


    Matshopping gone wrong – vad som händer när man handlar mat efter att inte ha ätit på 10 timmar [?]


    Kvällen avslutades med tre tallrikar tapas för egen del på en framgooglad restaurang vid namn Taller De Tapas här i stan. Godast var ”fried small fish” som ni ser i mitten där – friterad småfisk med citron på. Dock var det väl inte jättegott så betyget skjuter inte i höjden.

    Betyg på tapasen i Barcelona: 3


    Jaker körde paella, som typ ser ut som oskalade rester blandade med sås i en stekpanna ungefär :i

    Jakers betyg på paellan: 3

    Annars måste jag avsluta blogginlägget med en utskällning av dom fyra bloggande damerna på jobbet: Fy på er! Det händer ingenting i era bloggar och jag är lätt den frekventaste bloggaren av oss som bloggar – ni borde skämmas :z
    Hur ska jag kunna hålla koll på om dom nya n00bsen sköter sig, om vi bytt platser än, om Murat fått sin donna eller om någonting annat intressant har skett? Det är inte lätt att vara deskens beslutsfattare när ni inte ger mig någon information alls om jobbsituationen [?]

    Bättring tack!”

  • Eurotrip 2010,  Tågluffen

    Tågluff: Barcelona – Mount Juick och världens bästa pizzor


    Efter en natt på tågluffens mest fantastiska natt-tåg anlände vi i Barcelona vid 8-tiden på morgonen. Vi lämnade väskorna på tågstationen och trampade på tåget som skulle ta oss till stadens tunnelbanecentral eftersom vi inte kunde checka in på hotellet vid 12:00. Väl ombord på tåget noterade jag att klockan var 08:45 och att temperaturen ute var 24 grader :n


    En kort tunnelbaneresa senare i ett luftkonditionerat tunnelbanetåg som höll stabila 18 grader var vi framme och traskade upp för att möta staden. Direkt noterade man att fotbollen nog har en ganska stor plats i spanjorernas hjärtan…


    Eftersom vi fortfarande inte intagit någon frukost tog vi in på första bästa restaurang för att käka en varsin portion pasta eller liknande, men när det visade sig att stället vi besökte serverade en fantastisk frukostbuffé för 10 euro per person så högg vi in på den istället.


    Fantastiskt juice serverades…


    … och Jaker demonstrerade vad han lärt sig under sina 14 år i etikettskola :i

    Jag blev annars lite besviken när dom inte hade någon Nutella på stället så jag tröstade mig själv med att käka ungefär ett halvkilo bacon istället. Muffinsen till efterätt hjälpte också till att dämpa besvikelsen något.


    Efter denna perfekta morgonbuffé tog vi sikte på det enda riktiga turistmålet vi hade här i stan: kyrkan La Grada Familia. Av alla bilderna jag hade sett på kyrkan innan vi åkte dit såg den helt fantastisk ut så förväntningarna var ganska högt uppskruvade…
    Vi traskade förbi balla människor som jobbade som statyer också. Sjukt läskigt att se någon sitta sådär jättestilla och bara röra på ögonen :n Lite creepy faktiskt…


    Väl framme vid kyrkan slogs vi av en mindre chock – det var byggnadskranar överallt ._o Dom bygger tydligen på kyrkan konstant men nu renoverades den dessutom inomhus vilket gjorde att den så stlla och lugna kyrkan istället mest blev ett jäkla oljud av borrmaskiner och andra illalåtande saker som helt förstörde upplevelsen…


    Ballt kyrktak…


    Ballt kyrkfönster…


    Oballa byggnadsarbetare som förde oväsen :_


    Oball skylt som försökte borförklara det faktum att ingen informerade oss om oväsenet innan vi betalade 12 euro för att få komma in i kyrkan…

    8 minuter efter att vi betalat entréavgiften gick vi ut därifrån igen. Jag ska lätt återvända dit igen nångång, men när det låter sådär inne i en kyrka blir det bara så fel…

    Vi tog sen tunnelbanan för att hämta väskorna och tog efter det sikte på hotellet.


    Ball tunnelbanevagn med fenomenal kylanläggning <3

    Efter den balla tunnelbaneresan anlände vi vid hotellet, fick vårat rum och tog den lite speciella hissen upp till våning 4 för att traska in på vårat rum. Väl inne på rummet så började vi smått entusiastiskt att hoppa runt av ren glädje…


    Rummet var helt fantastiskt! Fräschheten, temperaturen, designen och allt ni kan komma på var magiskt.


    Havsutsikt…


    … Bang & Olufsen-telefon på toaletten…


    … och asballa behållare till tvål, schampo, after shave och Jakers favorit – bodybutter.


    En slö Jaker och ett blogginlägg senare bestämde vi oss för att ta sikte på poolen på taket. Det låter ju asballt med en egen pool på taket…


    … och det var ännu ballare när vi väl kom upp dit! Utsikten, solen och poolen gjorde mig alldeles till mig av lycka och jag somnade strax efteråt på en av solstolarna [?]


    En timme senare gick solen in bakom grannbyggnaden som ser ut som en jättestor… …. och skuggan lade sig över taket på vårat hotells tionde våning. Besvikna och med ett mindervärdeskomplex större än månen bestämde jag och Jaker oss då för att det fick vara nog med slöandet och därför tog vi sikte på Mount Juick och dess fantastiska utsikt (som även den krullhåriga mannen på tåget rekommenderade).


    För att ta sig upp var man dock tvungen att åka linbana. Efter att ha klivit på vagnen startade en galet ostabil resa upp till toppen…


    Utsikten på väg upp var dock makalös…


    … och man kunde se huset som stod bredvid vårat hotell också. Det huset ser förövrigt ut som en jättestor… …


    Linbanan upp var som sagt riktigt ball


    Väl uppe fick vi syn på det stora slottet dom hade däruppe, så vi traskade ganska snart in där…


    Utsikten var riktigt ball och stående på murarna kunde man se hela vägen bort till byggnaden som står bredvid vårat hotell. Den byggnaden ser förresten ut som en jättestor… …
    Dom hade ett stånd däruppe vid slottet som sålde souvenirer också, tyvärr fick jag dock inget kort på det…


    Utsikt från slottet…


    Annars var jag riktigt besviken på att alla träden precis var ivägen när man stod däruppe. Man kunde få överblick över staden men oavsett vart man tog kort så var det en gren eller liknande som var ivägen för den perfekta bilden (vsad) Dålig stil där av sanjorerna att inte kapa ner alla dom där träden…


    Vi traskade till baksidan av slottet och förstod ganska snart varför dom byggt slottet just där – utsikten över medelhavet var helt sjuk :n Lite tråkigt att dom byggt en stor hamn där bara :_


    Överste Jakermeister tog snabbt initiativ och startade upp en av kanonerna för att skydda det katalanska fastlandet mot eventuella angrepp (yes)


    Utsikt över Barcelona sett från slottsmurarna.


    Mer utsikt…


    Vi bestämde oss för att gå ner istället för att ta den livsfarliga linbanan och vägarna ner lutade ganska kraftigt kan jag säga…


    Livsfarlig linbana och lite utsikt över stan…


    Överste Jakermeister som slutit fred, en livsfarlig linbana och utsikt över Barcelona syns på denna bild.


    Nåt man annars slogs av var det faktum att det luktade gudomligt däruppe på berget. Blommorna hade slagit ut och det kändes för första gången som att man verkligen var på semester. Mycket bra initiativ av spanjorerna att plantera blommor som luktar gott (yes)


    Annars är färden ner från berget mest nåt jag vill gömma. En nära-dödenupplevelse, 24 liter svett, massa bilder och strax över en timme tog det oss att komma ner till närmaste metrostation.


    Ball ökenskylt i en av rondellerna vid berget…


    J-u-r-t-j-y-r-k-o-g-å-r-d-e-n”


    Anledningen till varför vi gick ner var för att Jaker ville gå förbi Olympiastadion där OS 1992 hölls. Eftersom vi ändå gick förbi där får ni här en bild på hur den såg ut utifrån (det var stängt och låst där…)


    Vi avslutade kvällen med en pizza på Pizza Marzano inne i centrum och jag måste tyvärr säga detta: Apachepizza, ni är inte längre bäst i världen på pizza. Pizzan jag fick inne på Pizza Marzano var fantastisk, gudomlig och helt makalös – dessutom kostade den lika mycket som Apachepizzorna gör.
    Chili, köttfärs, pepperonikorv och grön paprika i en perfekt kombination gjorde både ögat, hjärnan, hjärtat och magen glad.
    Jag fick även smaka en bit av Jakers buffelmozarellapizza och jag mumsade till och med i mig tomaterna som jag fick med på den biten frivilligt – så god var pizzan. Tomaterna smakade faktiskt helt okej :n

    Betyg på Pizza Marzanos pizzor: 5”