Den andra dagen, eller egentligen den försa heldagen, i Madrid började med en typisk Kausti och Jaker-grej – översovning med några timmar.
Jaker hade förövrigt på något vis lyckats med bedriften att bara boka en frukost till oss, så jag tog idag en för laget och offrade mig att avstå den delikata hotellfrukosten. Jaker tjurade ihop över att jag inte ville betala 16 euro för att käka frukost så han bangade därför även han frukosten.

Nu låter det som att vi är gifta jag och herr Mattsson och ibland undrar man om inte så är fallet. Det känns lagom olustigt att få frågan one or two beds” när man checkar in på hotellet och det faktumet att Jaker kör damdeodorant oroar mig nåt enormt. Blir till att flytta isär sängarna lite extra inatt

Nåja, dagens planerade utflykt gick till Real Madrids hemmaarena – Santiago Bernabeu-stadion. Efter en lyckad tunnelbaneresa och en horribelt hög kostnad på 15 euro per person så fick vi våra biljetter och kunde traska in.

Är det någonting spanjorerna förstått så är det vikten av rulltrappor när man ska ta sig uppåt. Att gå i vanliga trappor är för det första väldigt ocoolt, för det andra väldigt 90-tal och för det tredje onödigt drygt. Därför hyllar jag Real Madrid för att dom hade rulltrappor hela vägen upp till den högsta våningen på arenan – mycket bra!

Betyg på Santiago Bernabeu-stadions rulltrappor: 5

Utsikten från läktaren högst uppe var annars riktigt imponerade. ”Tågluffens peppaste arena” utropade Jaker snabbt och jag var villig att hålla med.
Liten sidnotis: vaktmästaren som på egen hand, och med en vanlig gräsklippare, fått i uppgift att klippa hela fotbollsplanen. Det kändes som att han hade en stund kvar innan han var klar

Stabil vaktmästare med gräsklippare

Vi traskade vidare på touren och kikade in tavlan med alla Real Madrids titlar. Nu är jag inte världens största fotbollsfan även om jag uppskattar sporten, så jag kan inte påstå att tavlan lämnar några större intryck hos mig, men den finns på bild i alla fall – alltid något.

Ballt klubbmärke

En av Reals första matchtröjor – tror den var från 1932 eller nåt. Ser ut som någonting Alfred i Emil i Lönneberga skulle kunna haft på sig.

Betyg på den fula Realtröjan från medeltiden: 1

Utvecklingen gick framåt, färg-TVn uppfanns och den fula medeltidströjan fick färg. Det hjälpte föga och den var fortfarande ful…

Åren gick och färg-TVn bestod, men Real bestämde sig för att rött nog var en färg för tjejer och gick istället tillbaka till den vita tröjan. Här ses matchtröjan från 2000 som jag personligen gillade bäst av alla Reals tröjor. Jaker instämde.

Annars hittade jag en massa medlemskort från olika personer som varit medlemmar i Reals fan… var det deras fanclub? Nåt sånt i alla fall…

Spaniens värsta bock Zidane fanns i alla fall med bland medlemmarna…

En väldigt fotbollsintresserad ung man läste om hur Reals enorma träningsanläggning byggdes. Jag gäspade.

En massa pokaler från en av Thierry Henrys favoritsporter (basket) fanns också där. När detta skrivs spottar jag tre gånger över axeln eftersom jag hatar den där fuskaren värre än pesten. Usch.

Stilrent klubbmärke.

Massa pkaler som Real vunnit genom tiderna. Jag imponerades inte då jag har fler pokaler hemma i mitt pokal-skåp i hemstaden Borlänge. Höjdpunkten där är förövrigt ”Deltog i Forssacupen 1998″, men mer om det någon annan gång…

Jaker imponeras av en av Reals små pokaler…

Såklart hade Real en skrytpokal från nåt arabiskt land också. Min ”Deltog i Forssacupen 1998”-pokal är kanske inte riktigt lika stor, men dock så mycket mäktigare.

Dom fick ett varsitt förtryckt autografkort…

Coolaste pokalen därinne. En ball vikingahjälmspokal som gjorde mig lite avundsjuk.

Dom hade även en massa guldbollar uppradade. Alla vunna av spelare som spelat i klubben. Jag var ju målvakt under min 10-åriga karriär så jag har tyvärr ingen sådan.

Min Realidols guldsko. Herr Van Nistelrooy gillas starkt av herr Kaustinen

Dom hade också en massa kort uppradade på vad jag tror var alla Realspelare genom tiderna. Några favoriter hittades bland fotografierna…

… Posada hade väggens näst bästa fotofejs, men förstaplatsen togs av…

… den fruktansvärt elegant Lafora som med sitt ”Hej lilla du. Nej jag är inte ute efter att mörda dig, jag vill bara hoppa upp på din rygg en snabbis”-fejs tog hem förstaplatsen. Blir fortfarande lite rädd av att se den där bilden

Jaker blev även han förskräckt av Laforas hemska blick…

Van Nistelrooys dojor fanns även där. Dom luktade dock inte speciellt mycket, dessutom såg dom väldigt rena ut – kan det ha varit så att han aldrig ens haft på sig skorna?

Ronaldo (inte den riktiga Ronaldo utan den där fejk-Ronaldo med Christiano som förnamn) dominerade annars med sin hemska smak – lila dojor med röda detaljer är inte snyggt nånstans Nu ser herr Ronaldo visserligen väldigt gay ut, men nån måtta får det väl ändå vara?

Champions League-bucklor. Antagligen det närmaste jag någonsin kommer en sån buckla

Vi fick också gå förbi nere vid sidlinjen på planen. Jaker var mycket nöjd….

… men den stackars vaktmästaren var dock inte ens halvvägs med sin gräsklippning.

Jaker dominerar med fotograferande av vilsna turister som ville sitta på Reals avbytarbänk.

En normallång Kausti och en Jaker med jättelånga ben sittandes på Reals avbytarbänk. Närmare än såhär lär man inte komma spel i La Liga.

Stolarna på avbytarbänken kan förövrigt vara dom skönaste stolarna jag någonsin suttit i. Tänk att få några miljoner i veckan för att sitta där lixom – livet som bänkat fotbollsproffs måste vara paradiset. Vi får läsa Zlatans självbiografi ”Zlatan – Jak sitär på bänkän okk fr jettemycket pängar för dät” sen fåse vad han säger om saken…

Närmare Reals omklädningsrum än såhär lär man aldrig komma… Dom släppte inte in oss där

Vi fick dock gå in i motståndarlagens omklädningsrum. Sjukt vad stort det var Lite som ett mindre hus ungefär… Jacuzzi fanns såklart också. Livet som bänkat fotbollsproffs måste vara det bästa jobbet man kan ha

Pissoaren i motståndarnas omklädningsrum. Här har nog Zlatan pinkat.

Toaletten i motståndarnas omklädningsrum. Här har Zlatan kanske bajjat.

Duschen i motståndarnas omklädningsrum. Här har nog Zlatan duschat. Om han inte är en såndär äckelpelle som inte duschar efter matchen förstås…

Handfatet strax utanför motståndarnas omklädningsrum. Där har Zlatan nog fått tvätta händerna efter att ha glömt det på toan och fått skäll av tränaren.

Efter touren hamnade vi, inte helt oväntat, i Real-shoppen. Jaker, som samlar på ölglas med klubbmärken, köpte ett glas – jag köpte en nyckelring att ha på väskan. Ballt att ha en grej från varje ställe vi besökt ju

Sen kom en elak vakt fram och sa ”Una porfavos, hola ella huomanas kortana manana” – jag fick tyvärr inte knäppa några fler kort inne i butiken.

Betyg på den petiga vakten: 0,5

För att fira att vi överlevde touren utan frukost tog vi in på första bästa lyxrestaurang. En Big Mac, en cheeseburgare och en fruktansvärd cola senare var våra magar hyfsat mättade.
Varning för alla er som någonsin tänkt äta McDonalds i Spanien: Colan smakar klor, bajs och vidrigt. Eftersom dom använder inhemskt vatten i colan så får den en enormt vidrig smak av klor – undvik McDonaldscola i Spanien.

Ranking över hur Big Macen smakar runtom i Europa:
1. Holland (förstaplatsen här kan dock påverkats av att vi druckit öl innan)
2. Irland
3. Tyskland
4. Sverige
5. Spanien
6. Ingen
7. Ingen
8. Frankrike

Klockan 16:00 dog dagen ganska rejält – VM i fotboll började och vi häckade på hotellrummet istället för att göra nåt vettigt. Det viktigaste i Madrid hade ändå redan klarats av, så vi njöt av den fantastiska (nåja…) öppningsmatchen mellan Sydafrika och Mexico. 1-1 slutade matchen, sen kikades 0-0-matchen mellan Frankrike och Uruguay också.

Har, efter en massa krångel, satt in 500 kr på expekt.com att spela för under VM. Status på pengarna efter första dagen: 560 kr. Detta efter att Frankrikes X. Räknar med att pengarna tar slut ganska snart

Nej, jag är så svinigt trött nu att jag mest kämpat ihop ett inlägg för att inte hamna efter med bloggandet. Ber om ursäkt för vad jag tror är ett av dom sämre inläggen under resan och säger istället ”god natt”. God natt!”

Sista morgonen i Barcelona började med ett totalt röjande av smutskläder, sladdar och tomma chipspåsar. Kaoset var totalt, men ni vet vad dom säger: Ordning är bara till för idioter ? genier behärskar även kaos” – jag redde ut kaoset utan problem och vi kunde snart checka ut från världens kanske bästa hotell. Tiden i Barcelona var slut och det kändes hemskt att lämna staden efter att ha klickat sådär bra som jag och Barcelona ändå gjorde. Förhoppningsvis kommer jag dock återvända dit igen nångång…

Världens bästa tåg bordades på Barcelonas tågstation och vi siktade på att anlända i Real Madrids hemmastad tre timmar senare. Väderprognosen skvallrade om regn och 14 graders medelhavsvärme så det kändes lite sisådär att kliva ombord på tåget…

En toppnotering på 301 km/h anlände vi i Madrid klockan 13:38 och tåget hälsade oss good bye. Vi good byade tillbaka och traskade mycket imponerade av det grymma snabbtåget. Det enda som saknades för att kunna ge 5/5 i betyg är att tåget skulle ha svävat sådär coolt på magneter som dom asballa snabbtågen i Kina gör.

Betyg på snabbtåget mellan Barcelona och Madrid: 4

Tunnelbanan blev nästa steg i resan mot vårat nästa hotell. Hållplatsen med det lovande namnet Sol passerades och förhoppningar om ett kanonväder föddes. Ganska direkt efteråt, när vi klev upp ur underjorden, krossades dom förhoppningarna snabbt – regn och 14 grader i luften var en ganska stor skillnad mot Barcelonas 25 grader och 98 procents luftfuktighet.

En kort promenad, två nyckelkort till hotellrummet, en hisstur och sen var vi framme vid hotellrummet. Jaker klev in först och jag var beredd att ta kort på våran tvånättersbostad när Jaker plötsligt utbrast…

… ”Haha, vi har en hall också. Ballt!”. Jag gillade tanken på att kunna lämna skorna utanför hotellrummet och på så vis kunna slippa stanken och i kombination med löftet om gratis internet växte hotellet en aning.

Vårat hotellrum på bild. Det dom här kallar ”gratis interet” innebär att det finns ett internet på hotellet som är gratis, men det fungerar bara knappt. Därför skrivs det här inlägget offline och vi får se när det dyker upp.
Sen finns det ingen TV-dosa heller, något Jaker förklarat för mig ungefär 17 gånger redan

Utsikten från fönstret lämnar ju lite att önska… Någon taklampa fick vi inte heller, så rummet känns mer som en grotta än ett hotellrum

Då jag inte hade ätit nån frukost blev det lunch på shoppingcentrumet som ligger en ort promenad härifrån….

… Jaker beställde Bolognese-spya….

… och jag beställde in en lite elegantare Carbonara-spya. Nu är ju alla som äter Carbonara dumma i huvudet, så i den här världen vågar man inte fråga om ketchup till Carbonaran utan att få en mördarblick och ett pris satt på sitt huvud, så därför blev Carbonaran ganska Carbonarig idag. Smaklös och trist är ord som beskriver maten ganska bra, men så smakar ju all Carbonara utan ketchup. Med en lagom mängd ketchup hade det iställetblivit en fullpott.

Betyg på shoppingcentrumets restaurangs Carbonara: 3

Efterrätten på blyga 73 kronor var annars ett riktigt ögongodis – två kulor Ben & Jerrys-glass med chokladsmak, fudgebitar, chokladsås och grädde gjorde mig såpass kräkfärdig halvvägs in att Jaker fick rycka in och äta upp resterande halva av portionen.

Efter ätandet körde vi en sväng på shoppingcentret och Jaker var lyrisk – ”5 av 5 i betyg på Madrid” tjoade min shoppingdrogade reskamrat Inget inhandlades dock och vi bestämde oss istället för att ta sikte på Atletico Madrids hemmaarena och kika hur den såg ut. En vilsen promenad och ett par hemska Atletico-kalsonger

är vad vi kommer ihåg från den utflykten.

Såhär såg arenan ut i alla fall…

På väg hem från arenan passerades ett slott…

… en halvball labyrint…

… en staty av världens första stafettlöpare Fernando…

… och ett jättelågt tak Stackars Jaker får konstiga blickar vartän han går i Spanien. Alla mörkhåriga korta människorna stirrar på honom som om han vore en utomjording eller nåt. Han sticker lixom ut lite från den standardiserade looken ”180 centimeter spanjor med mörkt kort hår och kort skägg” med sin egna ”191 centimeter svensk blond pojke med krulligt hår”-look
När vi sen pratar svenska stirrar alla i tunnelbanan på oss som om vi vore terrorister. Jag förstår dom – det är onaturligt med svenska i Spanien – men samtidigt har vi ingen riktig tanke på att byta modersmål till spanska eftersom vi bara kommer stanna här tills i övermorgon

Personligen ligger jag här och längtar tillbaka till Barcelona… Madrid är ingen hit om ni frågar mig utan är mer som Barcelona fast utan allt som var bra där ungefär…”