Ny dag, nya äventyr. Vi har bytt hotell, men jag står fast vid mitt toppenbetyg för kapselhotellet. Det nya hotellet ligger några stationer ifrån något av det bästa Tokyo har att erbjuda, och vi var såklart tvungna att åka dit direkt vi dumpat väskorna inne i receptionen.
Akihabara stavas stället, och jag kan inte ens stava det själv ännu. Det är i alla fall ett ställe som Europa bara kan drömma om, ett nördarnas paradis bestående av en miljard elektronik- och figurbutiker.

Hur kan man inte älska japanerna när dom sätter upp varningsskyltar för snuskgubbar i tunnelbanan?

Men glöm snuskgubbarna nu (dom återkommer vi till om ett tag), Akihabara är det som gäller för tillfället. Till bredden fullt med PC-affärer i stil med Komplett, TV-spelsfigurbutiker ni svenskar aldrig sett maken till samt arkadhallar i mängder. Paradiset helt enkelt, och jag har spenderat en hel dag där!

Japanerna gillar sina serietidningar, och på bilden ser vi ett blått sjuvåningshus på sju våningar helt fyllt med serietidningar. Allt du kan tänka dig fanns där och inte ens fantasin räcker till för att föreställa sig vad japanerna lyckats trycka i tidnings- och seriebokform…

TV-spelsbutiker fanns det såklart även gott om. Då ingen av oss äger en japansk konsol (än?) så finns dock inte riktig behovet att köpa japansklåsta TV-spel, trots att utbudet är hundraprocentigt. Allt du kan tänka dig fanns där och inte ens fantasin räcker till för att föreställa sig vad japanerna lyckats framställa i TV-spelsform…

Gillar du TV-spelsfigurer? I så fall har Akihabara alla figurer du kan tänka dig. Megaman, Zelda, Mario och egentligen allt du kan tänka dig finns där. Vissa i stor form, vissa i små former och många i båda storlekarna. Vad dock beredd på att leta som en dåre om du ska ha tag i Megaman eller Link. Dom två figurerna är helt hopplöst svåra att få tag i. Jag var extremt noga och kikade igenom varenda hylla, och lyckades på 7 timmar hitta två Link-figurer. Megaman var några fler, men fortfarande skrämmande få. En stor del av figurerna är asiatiska manga-figurer som man har noll koll på.

Annars finns nästan varenda TV- och filmkaraktär i figurform också. Det är omöjligt att räkna upp dom alla, men det finns helt sjukt många. Kan du nåt om japansk kultur känner du säkerligen igen ännu fler.

En av dom mer fascinerande delarna i en av butikerna. Cosplay-delen där man kan köpa kläder för att klä ut sig till t.ex. TV-spelsfigurer. Majoriteten av kläderna var dock för damer, och jag kan tänka mig att många av killarna här i landet projicerar sina fantasier på sina flickvänner. Eller på sina syskon… Tror inte många av besökarna i dom här butikerna har flickvän när jag tänker efter på folket jag sett idag…

Yoyo-kungarna dominerade i Yoyo-hörnan. Jag kände mig så jävla värdelös när dom skryt-yoyoade fram helt sjuka moves med hjälp av sina aluminiumyoyos med extra kullager – samtidigt som dom hade på sig en såndär töntig yoyo-handske.
Jag har en flickvän, det har inte ni!

Yoda-, R2D2- och C3PO-ringar. R2D2-ringen var helt galet ball, men kostade 1500 kronor. Hade lätt köpt den annars!

Japanarna är annars rätt smarta. Istället för att folk ska springa runt med blöta paraplyn och blöta ner både varandra och golven så har dom kommit på en ny uppfinning – paraplykondomen! Man trär helt enkelt på den på sin… sitt paraply, och sen håller den vätan instängd. Smart tänkt där herr asiat som kom på det där!

Vi besökte även en butik som sålde datordelar, och här kan ni se det överlägset dyraste grafikkortet jag någonsin sett – ett Nvidia Quadro 6000. 45 000 kronor kostar kortet och jag tror nog det fixar Crysis på maxinställningar…

Sånahär små nyckelrings-liknande figurer var helt sjukt populära och täckte väggarna i många butiker. Priserna på gubbarna varierade från 10 till 200 kronor och det finns verkligen allt man kan tänka sig. Flygvärdinnor från riktiga flygbolag, hundar med McDonalds-hamburgare i famnen, Mario-löv, nazistfigurer, McDonalds-pajer, robotar, riddare, diverse djur och tjejer med raketer till ben. Allt finns där, och det är så många olika figurer att det är helt omöjligt att greppa allt som finns där.

Gillar du figurer i alla möjliga slag, besök Akihabara! Gillar du det inte, besök stället ändå. Jag shoppar typ aldrig, men om jag fortsätter såhär så kommer jag få sälja min njure på svarta marknaden innan vi åker hem. Men vad spelar det för roll när jag köpt en Piranha-flower (från Mariospelen), en Goomba, en asball okänd asiatisk magikertjej, två stycken Link från Zelda-spelen, några fler grejer och sen några presenter som jag inte avslöjar här. Akihabara är paradiset!

Okej, jag fuskar lite nu. Jag har inte ens nämnt Osaka ännu, men jag fuskar. Det får bli senare. Det här är mitt 1337:e inlägg på bloggen, och vad passar då bättre än att skriva om en av världshistoriens ballaste boendeformer – kapselhotellet. Jag ligger just nu i min kapsel och kikar ping pong på TVn och jag stortrivs. Jag vill bo såhär förevigt!

Vi checkade in på Capsule Value Kanda för nån timme sedan och betalade 3150 yen (270 kronor) per person och kapsel för att bo här en natt. Att hitta hit var inte sådär jättelätt (klick på jordgloben precis efter inlägget för att se exakt position), men det ligger i alla fall supernära Kandas tunnelbanestation så det tog typ en kvart och sen hade vi hittat rätt.

Direkt vi kom in så fick vi betala, och sen fick vi en nyckel per person. Steg ett i hotellets ordningsrunda är att man låser in skorna direkt efter lobbyn. Ett skåp per kapsel är det som gäller, och mitt skåp kommer lukta så oftantligt jäkla illa imorgon. Mina skor är döden just nu och det är tvek om det ens är lagligt att ha dom på mig när jag flyger hem sen.

Steg två i hotellets ordningsrunda är att man får låsa in alla grejer man har i ett skåp rakt emot kapseln. Skåpet är litet, kanske 100 x 30 x 40 cm, något som gjorde att vi fick lämna våra resväskor nere i TV-rummet. Inte helt säkert kanske, men vem vill sno mina smutsiga kalsonger och strumpor egentligen?

Kapslarna är staplade ovanpå varandra, och det är endast män som som får bo på hotellet. Antar att det har att göra med att duschmöjligheterna osv. måste dubbleras om även kvinnor ska in.
Duschen är annars rolig. Jag var dösvettig efter att ha burit runt på min väska i nån timme totalt idag samtidigt som temperaturen visade 35-graders värme, så jag skyndade mig att leta reda på duschen. Som handduk fick man en vanlig svensk handtorkningshandduk och den kändes sådär lagom liten när man traskade ner till duschrummet. Därinne fanns det tre sittplatser med duschar, och sen en vanlig europadusch” där man står och duschar som vanligt. Draperi fanns inte, så jag kände mig sådär lagom exotisk när jag stod i min T-shirtbränna och duschade samtidigt som jag delade duschrum med två japaner. Jag måste verkligen göra nåt åt min solbränna…

Kapsel nummer 308 sedd utifrån. Ser det inte lite mysigt ut? Jag trivs något enormt och skulle seriöst kunna bygga en sånhär kapsel i mitt hem.

Man får en sån här kontrollpanel att styra kapseln från. Till vänster har vi klockan och dess alarm, i mitten har vi radion och till höger TV + lampkontroller. Allt funkar fint bara man lärt sig, och det tog väl inte mer än 2-3 minuter att lära sig allt trots att det står på japanska.

Stället erbjuder dessutom Wi-Fi, något japanska hotell är skrämmande dåliga på annars. Inte ens ett av tio hotell i budgetklassen (<700 kronor per natt för ett dubbelrum) erbjuder det. Skrämmande att dom japanska hotellen är så efter på den delen...

Kapseln sedd nedifrån. Den är faktiskt riktigt rymlig och jag skulle uppskatta måtten till 200 cm i längd, 100 cm i bredd och 100 cm i höjdled. Absolut acceptabelt, även sett från ett smått klaustrofobiskt perspektiv som mitt.

Kapseln sedd ur FPS-perspektiv. TVn har 12 olika kanaler varav tre stycken visar OS just nu.

Den här kapseln är jag i ett rumsformat och jag känner ett enormt sug efter att bygga en egen kapsel när jag kommer tillbaka till Irland igen. Det här hotellet vi bor på är dock nyrenoverat och nyöppnade i juli i år, så jag kan tänka mig att andra kapselhotell kanske inte är lika fräscha.
Sen har dom lite roliga regler också. Endast män får bo här som sagt, du får inte ta med mat in på hotellet och du måste ut härifrån klockan 10:00 på morgonen. Om du bor en natt till får du glatt checka in 17:00 på eftermiddagen igen. Meckigt, men det spelar inte oss nån roll eftersom vi byter hotell imorgon.

Åker ni nånsin till Japan, se till att prova ett sånt här hotell! Det är säkerligen inte för alla, men för mig är det här bättre än det fyrstjärniga hotellet vi bodde på i Macau!
”