• Vardagsliv

    Upp som en sol, ner som en pannkaka

    2010-01-26 /


    Wow… här är livet en berg- och dalbana utan dess like. För 24 timmar sen var jag odödlig, nu är jag devalverad till en liten ynklig pojke igen.
    Jag trodde jag gjorde folk glada genom att skämta och härja runt, men nu när jag tittar tillbaka i spegeln så ser jag att jag kanske inte uppfattades som jag trodde. Det var ingenting jag gjorde med mening, det var det faktiskt inte, men på något vis såg jag inte det uppenbara.

    Jag fick mig i alla fall ett rejält uppvaknande idag och jag vill faktiskt helt ärligt, och utan ironi, säga tack för det. Det suger att få veta sanningen ibland, men pallar man bara att ta in det så är det någonting man växer av i längden.
    Det som är värst är ändå det faktum att jag inte kan ge fan i att skämta om saker och ting. Det är mitt skydd mot jobbiga saker. Jag skämtar bort allt utan att märka det. Jag tyckte att jag visade att jag tog åt mig av kritiken, men ändå lyckades jag på något vis få in ett skämt där vilket ledde till att personen som gav mig kritiken tydligen tvivlade på om jag tog åt mig eller inte.

    Det suger att vara en osäker liten kille som skyddar sig med hjälp av småelak humor och sarkasm. Att sen få reda på att det inte är så populärt att jag är jag är inte precis det roligaste som kan hända.
    Men jag har faktiskt tagit åt mig av detta och jag tänker bättra mig från och med idag. Inte för att jag tänker lägga mig ner och bara självdö, men jag ska ta ett tag för några dagar för att reparera mitt enorma ego nu.

    Btw är jag för feg för att säga det här face-to-face, men sorry om jag sårade någon. Det var faktiskt inte meningen :_

    läs mer
  • Jobba på Irland,  Vardagsliv

    Irland: IKEA

    2010-01-24 /

    Dålig uppdateringsfrekvens på bloggen, ber om ursäkt för det. Det finns en anledning bakom det också, men den tar vi nån annan gång.

    Morgonen började annars rätt trevligt. Kanske inte för att det kittlades över hela ansiktet när jag vaknade, men sängen kändes betydligt skönare än vanligt på något sätt.


    Fixade frukost vid 13:30-tiden och städade samtidigt ur kylskåpet från gammal äckelmat. Trevligt att hitta en mjölkförpackning som kunde hållas upp och ner utan att mjölken rörde sig [?]


    Efter frukosten plingades Skäggjohan på mobilen och vi bestämde tid för dagens IKEA-resa. Efter att bussen (som vanligt) helt skitit i att dyka upp så blev det taxi till IKEA som ligger typ 1 mil härifrån.
    På inköpslistan stod följande:
    – Köttbullar
    – En till kudde
    – Eventuellt en bäddmadrass
    – Några matlådor att förvara mat i
    – En handduk (orkar inte tvätta dom jag har)

    Humöret var på topp, sällskapet bestod av en alltid lika trevlig Skäggjohan (han från flygplatsen) och vädret var som vanligt skit. Det kändes helt enkelt som att det här kunde bli en bra dag (yes)


    Utanför IKEA var parkeringsplatsen knökfull. Helt sjukt hur mycket folk det måste ha varit därinne samtidigt som oss. Vi klev in och direkt blev man fasttryckt mot väggen av ett gäng galna MILFar som desperat skulle fram med sina barnvagnar.

    Sen såg det ut sådär mest hela tiden. Byggnaden var full till max av galna morsor, gamla tanter och några vanliga tjejer. ALLA dessa hade sina respektive strax bakom sig bärandes på påsarna/körandes barn- eller kundvagnen. Mtt i den här röran stod då jag och Skäggjohan…


    Lite av ett Mission Impossible kan man tänka sig, men vi klarade oss rätt bra. Vi tittade på muggar, kaffegrejor, vispar, handdukar, kuddar och en massa annat onödigt – såklart köpte vi det mesta av skiten också [?]


    Coola kastruller (yes)

    Egentligen gjordes den här resan på grund av en enda sak: IKEAs matvarubutik.
    Här på Irland finns det nämligen ingenting som heter varesig köttbullar, gott godis eller gräddsås i dom vanliga matvarubutikerna. Här har dom bara massa äckliga irländska korvar, hyfsat kyckling och vidrig köttfärs. Så när vi äntligen nådde matvarubutiken som låg precis utanför kassorna såg Johan såhär glad ut:


    Köttbullar, gräddsås och lingonsylt till det halvdyra paketpriset 7.50 euro. Jag kunde såklart inte motstå detta och köpte med mig ett paket. Hade vi bara haft en vettig frys här hemma hade jag definitivt köpt med mig mycket mer.


    ”Man lär sig inte att uppskatta saker och ting förrän dom är borta” sägs det, och jag kan bekräfta att det stämmer. I Borlänge åt jag lösgodis såpass mycket att jag snart tröttnade på Ahlgrens bilar och pastellfiskarna.

    Idag sitter jag i rumssoffan och njuuuuuuuuter av dessa delikatesser <3 Förlåt för att jag någonsin tvivlade på er. Wow vad jag tappade skrivlusten efter att ha skrivit på det här inlägget i typ 3 minuter… Nåja, det var typ det intressanta som hände på IKEA i alla fall, och min motivation är helt död nu, så vi avslutar inlägget såhär: Slut!

    läs mer