Nu är jag vaken. Jag sov så galet skönt när jag väl somnade imorse. Sov till 15:00, och var helt förstörd när jag vaknade. Halsont och näringsbrist = inte sådär hundraprocentigt välfungerande kropp. Släpade mig ur sängen i alla fall, och har sen dess lirat lite NHL till PS3an (halvt pajjat ena dosan), slagit lite på golfrangen med brorsan, ätit hamburgare och segat. Fick tummen ur nu i alla fall, så här kommer sammanfattningen av Göteborg, Lund och U21 EM, vi börjar med torsdagen:

Enligt planeringen skulle ju Jake hämtas upp klockan 13:37 på Vägverket. Klockan 13:40 stod jag hemma i badrummet och borstade tänderna… Schemat sprack direkt alltså.
Klockan 13:52 hämtade jag i alla fall upp Jake, och fick som tack en utskällning utan dess like (”Fy Kausti!” ungefär). Vi skyndade oss förbi Jonasson och hämtade upp honom typ 13:55. Jake skulle ju in på Systembolaget innan vi åkte, och enligt planeringen skulle vi vara där 13:43. Det sket sig såklart också, och vi var 17 minuter sena när jag släppte av dom på stan. Dom gick in för att handla sitt, och jag åkte till Ica Maxi för att köpa frukost. Det blev en räkbaguette med tillhörande Trocadero. Fruktansvärt gott.
Jake och Johan hämtades upp på stan igen vid 14:20 och resan kunde äntligen börja, även om vi var 20 minuter ”försenade”.

Bilden föreställer den första köbildningen vi stötte på. Vi var då i Ludvika. Av alla jävla ställen i hela Sverige så hade alla Dalarnas bilar samlats i Ludvika. 15 minuter tog det för oss att åka 400 meter… Pinsamt.

Efter en stunds bilåkande så stötte vi på nästa köbildning. Tydligen höll dom på med bilkloning därframme (se varningsskylten), så därför var det rätt trångt på vägen. Bra konstigt om ni frågar mig
Lägg också märke till det typiskt svenska vädret: Pissregn och moln sålångt ögat kan se. Buuu för det svenska sommarvädret säger jag!

Jake och Johan hade parkerat sig i baksätet. Där upptäckte dom snart min älskling – bilstereon. När jag hade poppat Robbie Williams i ungefär 1,5 timme fick dom nog, och Johan plockade fram sitt hemliga vapen.

Jag vill bara säga det så att alla har det klart för sig: Jag är absolut inget fan av smörsångare. Jake och Johan däremot, dom skulle nog gifta sig med snubbar som Eros Ramazzotti om dom bara kunde
Innan den här resan var herr Ramazzotti ingenting jag brydde mig alls i, men efter den här resan kräks jag lite i min egen mun varje gång jag hör hans namn. Maken till tråkigare musik får man leta efter.

”Forse anche questo restera” skrålade Eros. Jake och Johan hängde på. Själv förstod jag inte ett ord. Jag försökte översätta låtarna, men efter att ha fått meningen ovanför till ”Heja anka på en frågvis restaurang” gav jag upp. Det kändes lixom inte som om Eros skulle sjunga något sådant.
Nej Eros är ju Jakes stora idol, alltså måste han ha sjungit nåt i stil med ”Åh, jag älskar Italien, prydliga skor och modeshower”

Smakprov:

Sen hände det Molnen bara försvann och helt plötsligt var det jättesommar ute. Det kändes underbart att bara susa fram på vägarna i måttliga 70 km/h (typ…) och känna hur solstrålarna piggade upp humöret. Jake och Johan var redan uppiggade till max – en halv platta öl brukar ju pigga upp

När småbarnen i baksätet hade hällt i sig några liter vätska var började det att gnällas också. ”Åh, kissnööödig” pep Jake samtidigt som han stampade med fötterna. Jag svarade med att köra så svängigt/guppigt som möjligt.
Efter 10 minuters tjatande blev det omöjligt att göra annat än att stanna. Jake sprang ut ur bilen i en väldans fart och Johan följde tätt efter.

Efter kisspausen var Jake nöjd. Ja, han var t.o.m. så nöjd att han ringde hem till pappa för att berätta dom glada nyheterna: ”Pappa, jag klarade av att kissa helt själv idag!”. Jakes far förklarade att han var väldigt stolt över att 23 års pott-träning äntligen lönat sig.

Efter att ha framfört dom glada nyheterna var Jake på strålande humör, så han började sjunga med i Eros trökmusik igen

Johan däremot – han var trött. Fast han sov inte, även om det verkligen ser ut så på det här kortet, nä han höll på med mobilen istället. Egentligen ingen stor nyhet i sig, men mobilen…

Johan Ulf Jonasson äger nämligen en antik mobiltelefon. Det är en Siemenstelefon av något slag, den är blå med gråa detaljer.. Den har avancerade funktioner såsom färgskärm (svart är en färg, vit likaså. Alltså är det en färgskärm), sms-funktionalitet (jo, man kan skicka sms på den!) och det finns t.o.m. möjlighet att ringa på den! Helt otroligt. MMS, internet, mp3-spelare och dylikt saknas såklart helt.
Seriöst, du måste skaffa en ny telefon snart

Just det. Enligt schemat skulle vi ta en timmes lunch vid 16-tiden. Den försvann på något vänster ”Vi har inte tiiiiid, vi kommer inte hinna till matchstart” brölade Jonasson. Jag surade till lite (inget McDonalds = buuuuuuuuu), men gick med på kraven tillslut eftersom jag bunkrat upp med Lion och Cola innan vi åkte.

Vi hade räknat med att anlända i Göteborg kring 19:45 och jag tror baskemig att det stämde nästan på minuten. Vi klev ur bilen vid 19:50 nångång och traskade bort till Gamla Ullevi.

Jag måste ge Göteborg beröm för en sak: Dom där jävla parkeringsautomaterna. Vilken dum idiot har hittat på idén med att ta betalt för att man ska få parkera bilen? När automaten dessutom inte tar kort blir man ju vansinnig. Överallt där vi ställde bilen fanns dessa äckliga maskiner. ”Ge mig pengar” signalerade dom direkt, och vi hade ALDRIG några småpengar tillgängliga. Alltså fick vi lov att gå och växla varenda gång :<
Betyg på parkeringsautomaterna: [!2][!/][!/][!/][!/]

Till och med ett registreringsnummer blir roligt när man åkte 50 mil i bil

Vi anlände vid arenan kring 20:00. Vi låg då 30 minuter före reseplaneringen – sjukt bra.

När vi klev ur bilen var det för det första 26 grader varmt i bilen. För det andra var det 24 grader i solen utanför bilen. Alltså kändes jackan rätt överflödig i just då.
Detta skulle visa sig vara ett ganska grovt misstag lite senare…

Utsikten från läktaren var riktigt bra. Jag har själv aldrig varit på Gamla Ullevi (såvitt jag minns), men första intrycket av arenan var helt okej. Vi satte oss som sagt på läktaren kring 20:10 ungefär. Redan då började solen gå ner, men ännu värre var att det började blåsa. Avsaknaden av jacka gjorde att allihopa började tokfrysa. Jake hade, smart som han är (eh…), tagit med sig sin jacka. Nu är han en kärring utan dess like, så han frös ändå

Lite mer information om herr Jake:
Han älskar: Vägverket, sin frisyr och Rai Uno (en italiensk TV-kanal)
Tre saker han inte gillar: Vattenplaning, fortkörare och allt som har med bilar att göra
Ålder: 23 år och 100 dagar idag faktiskt
Frågor som förblir obesvarade efter resan: Varför har Jake inte lärt sig hur man tankar? Varför vet han inte vilken oktan som ska i en normal bil? Varför tokvägrade han att köra min Ferrari-Nissan? Jag och Johan förstår ingenting, Jake säger nada.

Kring 20:30 började introt till matchen (eller vad man nu ska kalla det). Det lades ut presenningar med budskapet ”RESPECT” på planen för att motverka rasismen inom fotbollen. Jag blev mest imponerad över lagningen av ordet ”RESPECT” på den vänstra presenningen. Kan dom ha stavat fel på ordet tidigare tro? Jag tror faktiskt det kan vara så. Riktigt roligt isf

Efter ett tag traskade lagen ut på planen. Spanien i röda dräkter, England i vita. Nationalsångerna spelades, och sen var det dags för matchstart.

Just det, jag käkade en korv innan matchen också. Efter att inte ha ätit på 8 timmar smakade den underbart gott. Bra service hade dom också… inte. Man fick en korv och ett bröd på en tallrik, man fick lägga i korven i brödet själv

Spanien började bäst. Dom hade några halvlägen, men det blev lixom inget mer. England var otroligt värdelösa, och hade egentligen inte ett endaste läge. På bilden ser vi Englands anfallare som tröttnat på fotbollen och istället börjat spela volleyboll istället.

Det här känns lite som ett ”Mission Impossible”. Försök referera en match där det inte händer nånting alls. ”Och så händer ingenting. Och NU! Nu händer det inte heller ett skit. Alla står på mittplan och bollar fram och tillbaka. Men nudå!… Nej… Inkast till England”. Matchen var skittråkig och vinden tilltog.
Vi satt där på läktaren och svor över att det var så fruktansvärt kallt. Vinden påminde oss ständigt om att vi inte borde ha lämnat våra jackor i bilen. Men så hände det plötsligt…

Spaniens målvakt såg hur mycket vi frös däruppe på läktaren, så han tänkte (fritt översatt från spanska): ”Stackars pojkar, jag ska se till så att det blir EN målchans under första halvlek i alla fall”.
Sen slog han en passning som mest kan beskrivas såhär ”totalt vansinnig”. Han hade bollen i sina händer, släppte ner den på backen, petade fram den några gånger, och sen slog han en såndär ”nästan tillräckligt hård” passning till sin back.
Problemet var bara det att han inte berättade någonting för backen. Så innan backen hade hunnit reagera på den utomordentliga passningen hade en ful engelsman sprungit förbi honom och tagit bollen.
I alla fall hann snubben inte speciellt långt, en spanjor kutade ikapp honom och rev ner honom i det spanska straffområdet (längst till vänster på bilden). Domaren tvekade inte ens i en sekund innan han blåste straff. Vi blev överlyckliga och tackade den spanska målvakten för att det äntligen hände något i matchen!

Nu var det ju så att den spanska målvakten fortfarande trodde vi frös (vilket vi iofs gjorde). Därför tänkte han glänsa lite och rädda upp hela situationen som han ställt till. Så när Englands straffskytt slog straffen räddade helt enkelt målvakten straffen. Jake jublade som om han vunnit på lotto (han höll på Sapnien). Jag och Johan skämdes för att England var så jävla dåliga.

Efter detta började Englands spelare träna kullerbyttor eftersom dom trodde halvleken var slut. Det gäspades rätt friskt på läktarna, och när domaren blåste av matchens första halvlek buades lagen ut (med all rätt skall tilläggas).

I paus fick jag äntligen bild på dom! Johans nya skor. Han hade tydligen köpt dom från nån internetbutik, och eftersom dom inte hade hans storlek (42) så beställde han helt enkelt ett par med storlek 41. Nu klagade han på att dom var för små Pucko
Jag tycker förövrigt skorna ser ut som någonting som Ola Salo i The Ark skulle kunna ha på sig. Alltså vågar jag inte ens sätta betyg på dom (då blir Johan nog ledsen :z)

Avstickare: The Darkness spelas just nu på MTV. ”Aj beliv in a ting kalled löööve!” Dom är sjukt coola Ta en paus och kolla in videon vettja

Sen startade andra halvlek. Det viktigaste som hände i denna halvlek var när Theo Walcott byttes in. Spanien började plötsligt att darra. Dom som tidigare hade varit så duktiga på att slå tjongbollar blev nu helt paralyserade. England tackade med att göra två snabba mål, sen var matchen i stort sett slut.

Just ja! Det verkade som om det brann på arenan också. I alla fall såg vi både rökutveckling och brandmän bakom Spaniens mål. Vad som egentligen hände vet vi fortfarande inte.

Jodå, det fanns en McDonaldsskylt därinne också Matchen var så tråkig att titta på att jag kunde spana in omgivningen ganska bra.

Sammanfattning av matchen: Vi var alla överens om att matchen nog var topp 5 på listan ”Världshistoriens tråkigaste matcher”. Alla dom andra 16 120 personerna i publiken höll med. Den var verkligen megatråkig att se, men vi fick i alla fall se två mål och en straffmiss. Vädret var ett helvete och det blåste svinkallt, så betyget får bli ganska lågt: [!][!/][!/][!/][!/]

————————

Nu är klockan 04:35 och jag är astrött. Får fortsätta imorgon…