Så kom dagen D. Dagen då den interna poängligan i IBF Borlänge (div 3) skulle avgöras. Inför dagen var ställningarna följande:

Michael Kaustinen 21 poäng
Jonathan Nyström 21 poäng
En massa andra Vem bryr sig?

Avgörandet kom att ske i Haraldsbo Sporthall. En hall som mest kan liknas vid en ishall då golvet är ofantligt (coolt ord) halt. Man halkar runt som en elefant på rullskridskor ungefär.
Att jag sen somnade klockan 05:30 på morgonen när vi hade samling 11:45 gjorde inte precis saken bättre. Nyström brukar ju ha en liknande dygnsrytm, plus att han säkerligen var ut igår, så där låg jag nog lite på plus i alla fall.
Frukosten intogs, som vanligt vid tidiga morgonmatcher, i bilen på väg till Falun. 2 limpskivor och en 50 cl Fanta gick ner.

Kingsgården stod för motståndet och matchen började bra. Efter 11 minuter ligger vi under med 3-0. Ni som läst bloggen tidigare vet att det inte finns något lag, det finns bara jag. Poängligan är det enda som gäller!

Det var lite tråkigt att jag och Nyström placerades i samma kedja. Detta bidrog till att mitt genialiska passningsspel inte kom till sin rätt. Man vill ju inte spela fram en konkurrent och riskera att målet skrivs som ”utan assist”.
17 minuter in i första perioden lyckas jag i alla fall med en enastående bedrift och serverar Hubbe ett öppet mål (förutom att målvakten satt mitt i målet då). Han sätter bollen med en stenhård strumprullare och jag är i poängligaledning! Jag jublar som aldrig förr. Ärevarvet och firandet efter passningen tog väl 10-15 minuter, sen kunde matchen fortsätta.

Efter målet så består min egen insats av att försöka hålla bollen själv. Inte passa någon lagkamrat och inte ge bort bollen till nån motspelare. Tacklingar riktades också mot Nyström för att förhindra hans framfart. Taktiken funkade utmärkt. Nyström hade inte ett skott på mål i andra perioden.

Inför tredje så har coach Martinsson lagt märke till vårat dåliga spel, och bestämmer sig för att bänka mig Skandalen är ett faktum!
Efter några hundralappar och en gräddtårta så lyckas jag övertala coach Martinsson att också bänka herr Nyström. Genialiskt av mig. Om ingen av oss är på plan så kan ingen av oss göra poäng

Taktiken fungerar hur bra som helst. Fram tills Lövis 6 minuter in i tredje perioden tar en gnällutvisning. Då bänkas han, och istället för att skicka in mig så skickas Nyström in! Katastrofen är total och jag ser att gräddtårtan är slut. Martinsson är tillbaka till sitt gamla jag och jag hade inga fler tårtor i väskan. Paniken sprider sig.

Och tror ni inte att katastrofen inträffar? Zäta kommer löpande på högerkanten och ser en målram. Han tar i för kung och fosterland. Skottet blir en perfekt passning till Nyström bredvid målet som får öppen kasse Skit också.

Nu är ställningen i poängligan exakt lika. Lika många mål och lika många assist. Och det är 3 minuter kvar av matchen! Skit skit skit. Jag brukar ju göra några skitmål per säsong, men att sätta en kasse från eget avbytarbås kändes avlägset.
Dom kommande tre minutrarna bestod istället av en massa böner till Gud, tokdrickande av vatten och en enorm nervositet.

Som alla sagor så slutar även denna lyckligt. Nyström får inga fler lägen, och matchen tar slut. Ärevarv nummer två tar sin början. Jag springer runt hallen och gör segergester och skriver autografer (nåja). Kingsgårdarna plockar sarg och tittar konstigt på mig. Dom kan inte fatta varför det springer runt en spinkig kille och jublar när hans lag precis förlorat med 6-5

Slutligen kan jag posta ett screenshot på poängligan tagen från dibf.se. Där ser ni att jag står överst, alltså är jag liiite bättre än herr Nyström