Ullared och Puttgarden – Ullared, köphysteri och ekonomiskt självmord
Morgonen i Ullared började med en stabil förbeställd frukost kombinerad med resterna från gårdagens bastuplanka. Efter att ha smällt i mig kalorier motsvarande det som en normal 4-barnsfamilj äter begav vi oss då mot varuhuset.
Inför den här resan hade jag och svärfar lagt upp några planer. Dels hade vi en fundering kring att, när vi väl kommit iväg från tjejerna, ringa och förlustanmäla deras kort hos banken så att dom då skulle bli stående nere i Ullared utan möjlighet till att betala. Detta visade sig dock svårare än förväntat då jag ännu inte lärt mig Marlenes personnummer och banken inte köpte vår stående Lotto-rad som svar på den frågan. Så vi fick tänka om.
Den nya idén var att vi skulle kunna kika igenom alla grejerna som tjejerna köpt, samt tvinga igenom möjligheten att tvångsåterlämna det värsta av eländet. Tjejerna var dock smartare än så och packade därför in alla grejerna i bilen innan vi kom upp, vilket gjorde det hela väldigt komplicerat. Så även den idén sket sig helt enkelt.
Men Ullared ja. Jag tror aldrig jag sett så många parkeringar på ett och samma ställe. Det här är en av säkert 20 såna här ytor som sträcker sig så långt ögat kan nå. Helt sjukt är det.
Glömde ta en selfie, men här är loggan i alla fall!
På väg in hörde man alla kundvagnara som rullade fram sakta på asfalten, och det lät ungefär som avtrubbade shopping-zombies som rullade fram mot ingången i sakta mak. Kön var annars i stort sett obefintlig och vi kunde gå raka vägen in genom dörrarna när vi kom dit vid 10:00 ganska exakt.
Det första man fick lära sig av proffs-shopparen Marlene var att ta en bild på sitt vagnsnummer. Ifall man skulle råka tappa bort, eller få vagnen stulen (det händer!) så kan man ha nån slags chans att få tillbaka den om man vet vilket nummer den har.
Ullared är stort, typ jättestort, och varuhusytan är totalt 40 000 kvadratmeter i och med den senaste utbyggnaden som gjorts. Då räknar vi inte med allt runtikring, alla outlets utanför, parkeringar med mera utan bara själva varuhuset. Det finns avdelningar för allt, schampo/smink/tvål/hårvax/deo/parfym och liknande grejer är det första man springer på när man kommer in i varuhuset.
Dom säljer även en massa kläder.
Min personliga favoritavdelning var dock fiskeavdelningen. Trots att jag inte fiskat typ någonting alls sen 1995 nångång så har jag för två år sedan köpt mig ett riktigt schysst fiskespö, önskat mig fiskegrejer i födelsedagspresent med mera och börjar nu få en riktigt schysst uppsättning, oanvända, fiskgrejer som kan börja användas. Fiske-delen av inköpen stod för ungefär 400 kronor och för det fick jag 8 wobblers, 4 skeddrag, en fiskekniv, en fiskelåda, en ask för fiskedrag, 70 ståltafsar (!) och 500 meter fiskelina. Det sjuka är väl egentligen att jag inte har en aning om det jag köpte var billigt, eller om det var dyrt, men någonting jag kan säga är att man dras med i köphetsen när man kommer in i varuhuset.
Marlene visade upp en helt ny sida därinne, ”JAG MÅSTE KÖPA SAKEEEER”-sidan som jag inte sett förut 
Man kände verkligen av det där själv också, som att man ”måste handla mycket för att spara pengar”. Svårt att förklara, men det var som en köp-stress som bara dök över en så snart man gick in där.
Ullared är så stort att dom hade en hel hylla för enbart påskkycklingar av olika slag. Helt galet.
Ullared är så stort, och så kaosigt, att dom har flera olika kundvagnsparkeringar där man kan ställa sin kundvagn när man ska fika. Dom har då även numrerade rader och sektioner så att man kan hitta kundvagnen igen. Hur sjukt är inte det!?
Fikapaus.
Marlene berättade att ”man brukar räkna med en tusenlapp per timme när man är på Ullared”, och då jag fick reda på att hon gick nästan 13 000 steg under gårdagen kunde jag räkna ut ett ännu mer exakt mått: kronor per steg. Marlene handlade under gårdagen för 6 500 kronor vilket då resulterade i 50 öre per taget steg inne på varuhuset. Men då hade hon strategiskt skippat alla dyra saker som handdammsugaren (1300 kr), mattorna (650 kronor) med mera.
När man står där i kassan och den piper hela tiden så drömmer man sig nästan bort till nån slags shopping-sjukhusserie där hjärtmaskinen står och tutar. Pip. Pip. Pip. Idag gick besökte vi Ullared i ganska exakt 4 timmar, jag 6019 steg, och slös… investerade hiskeliga 6169 kronor – nästan exakt 1 krona per promenerat steg! Kan vara världsrekord…
Nu sitter jag hemma i lägenheten med en förpackning av Ola-Connys limpa i köket, typ 8 kartonger/flak med öl i vardagsrummet, en ny handdammsugare, en ny vardagsrumsmatta, alldeles för många flaskor vin, några nya flaskor whisky, 10 par nya strumpor, ett par nya kalsonger, ett antal nya sällskapsspel, en ny skärbräda och gud vet allt. Tack och lov är plånboken betydligt lättare, så man slipper släpa på den vikten i alla fall…
Totalt slutade det hela ändå som förväntat ungefär. 9 383 kronor gick Ullared och Puttgarden på tillsammans där Ullared stod för 3 600 av dessa kronorna och Puttgarden för 4 200 kronor. Resterande var kostnader utöver shoppandet, bensin och annat tråkigt. Men vi fick bra mycket för pengarna ska sägas, så jag är faktiskt nöjd trots summan.
