Kausti.com

Gocartandet blev det inget av. Vet inte riktigt vad som hände, men plötsligt var jag lämnad ensam kvar på kontoret med Anna och Anna samtidigt som alla andra hade gått upp i rök. Antar att det kan ha att göra med mina finska rötter och att killarna helt enkelt blev rädda att jag var en ny Mika Häkkinen. Alla vet ju hur bra snubbar med finländska efternamn är på tävling med bilar.
Antingen det, eller så var det inte meningen att jag skulle hänga med. Eller så glömde dom bort mig.

Oavsett vilket så lät jag mig inte nedslås av det utan jag satsade istället på att göra någonting ännu roligare än att åka gocart: jag besökte Ica Maxi i Stockholm för första gången i mitt liv!

För er som aldrig bott utomlands så låter det här säkert som en skitgrej som är ett onödigt måste, men när man har spenderat tre år av sitt matshoppande i en grå- och tråkig irländsk mataffär (som har bruna plastpåsar!) så inser man vilket fantastiskt ställe Ica Maxi faktiskt är.
Titta bara på äppelavdelningen! Hur färgglatt är inte det här? Jämför det med Dunnes Stores äppelavdelning som typ består av tre äpplen som ligger som ligger på golvet.

Eller vad sägs om en bearnaisesåshylla?! Det var rena rama drömmen att ens få tag i vettig bearnaisesås när man bodde på Irland. En dröm som aldrig någonsin var ens i närheten av att bli verklighet. Här i Sverige bjuds vi på en hel hylla av den fantastiskt nyttiga sörjan! Paradiset för blivande tjockisar som jag själv helt enkelt.

Grejen med Ica Maxi är att det är ett slags paradis för matälskare som varit borta från Sverige alldeles för länge. Det finns 12 olika sorters skorpor, lösgodis av alla möjliga sorter, grönsaker man aldrig ens hört talats om och även en baconhylla! En hylla med normala bacon är en sak som är lika enkelt att hitta i Irland som det är att hitta en spelare som inte filmar i den italienska fotbollen. Stört omöjligt, för där kallar dom bacon för rashers och skivorna är tolv centimeter tjocka ungefär. På Irland då alltså, inte i den italienska fotbollen. Där kallas dom bara för spelförstörande filmare hela bunten.

Falukooooorv! Också en sak som är heeelt omöjligt att få tag i när man bor på Irland. Det finns nån dålig tysk variant på Lidl som ser likadan ut, men den smakar ungefär som svampbaserad falukorv blandad med diskmedel, så den är inget riktigt alternativ.
Överlag så är matkorven på Irland så konstig. Egentligen är den säkert av betydligt bättre kvalitet än våran motsvarighet som består av 3% kött och resten utfyllnad”, men det känns ändå fel när man tappar en korv i marken och den bara smackar ner i golvet likt en koblaja. Våra grillkorvar studsar typ om man tappar dom, och det är ju så korv ska vara. Inte som koblajor…

Nej, allt med Ica Maxi är fantastiskt! Smörgåstårtor, 72 olika sorters duschtvål, 500 miljoner olika sorter chips och ett urval i butiken som är ungefär lika stort som hela Dublins, nej hela Irlands, urval är totalt. Ni som inte förstår storheten tar tyvärr Sverige med alla dessa fantastiska fördelar för givet. ”

Livet i Stockholm rullar vidare och jobbpluggandet börjar bli lite bitigare nu. I början kände man mest att saker och ting var buslätta och att man var teknisk kung som sprang ärevarv på kontoret, nu känner man mer att man är en teknisk dominant som springer marathon utan någon måldomare. Framåt går det, men ju mer man springer desto mer nya saker dyker det upp. Känner mig stundtals som Forrest Gump i den där scenen när han spelar amerikansk fotboll ungefär. Coachen som står på sidan och mest skrattar åt hur vilsen man är.

Men det är kul ska tilläggas, i Dublin satt man och gnällde över att saker och ting var samma grej hela tiden, nu får man nya utmaningar hela tiden. Känns skönt att i alla fall utvecklas en aning varje dag istället för att stå och stampa på samma ställe hela tiden.

Det är många som frågat vad gör du egentligen?” och jag känner att jag inte riktigt ens själv vetat om det tidigare, men nu börjar saker och ting klarna såpass mycket att jag kan köra en liten genomgång.
En kort förklaring av vad min roll som, och jag måste bara nämna titeln eftersom den låter så jäkla fancy, Presales and Integration Engineer är att jag ska hjälpa onlinebaserade webbshoppar (kallestidningar.com, Webhallen m.fl.), betalväxlar (DIBS, Payex m.fl)) och eventuellt banker med att integrera PayPal i sina system på bästa möjliga sätt. Säljarna på kontoret fixar kontrakten och allt det där med kontrakt osv, jag kommer sen in när det där är överstökat och hjälper företagets utvecklare med att integrera PayPal.

Låter säkert konstigt, och ännu konstigare blir det om man kikar på min testmiljö, men det är egentligen inte alls lika krångligt som det ser ut. Det svåra är mer att förstå sig på PayPals regler, vilka produkter som finns tillgängliga i Sverige och alla dessa andra ”byråkratiska” grejerna som jag helst bara inte vill ta i alls.
Eller så är det jäkligt svårt och jag är egentligen ett geni utan dess like? Tycker vi kör på den förklaringen istället.

Har inte så mycket mer att rapportera annars. Vardagen har gått från ny och utforskande till ett ”Nine to five”-jobb som innebär att min fritid helt eliminerats. Går upp strax efter sju på morgonen, börjar jobba nio, slutar 17-17:30 och är hemma strax efter 18. Sen ska det lagas mat, och efter det så finns det inte så mycket mer att göra än att börja slappna av och sikta in sig på nästa arbetsdag.
Kan väl rapportera att vi (Enskede SK) vann våran första seriematch för året i helgen och att jag strutade in fyra kassar, samt att jag lyckades tjocka i mig två kebabpizzor och lika många påsar lösgodis i helgen. Det blir inte mycket intressantare än så just nu

Men i eftermiddag blir det i alla fall gocart med jobbet, och sen blir det väl till att käka någonting efteråt. Får se om det kommer nån rapport därifrån eller inte.”