Kausti.com

Skalet består av 100% polyamid med 2-lagers Gore-Tex membran med Thermolite-fyllning i 100% polyamid. Där har ni två riktiga meningar som faktiskt används seriöst av en webbshop därute. Och jag blir så jäkla förbaskad när jag försöker förstå vad fan dom menar. Vadå Thermolite? Säg hur många minusgrader jackjäveln klarar så kan jag stänga ner eran fula skitsida sen.

Men nädå, inte det. Idag kan du ta reda på densiteten av måndamm (0,8 g per kubikcentimeter), hur gammal världens äldsta giraff blev (24 år, genomsnittlig livslängd för en vanlig giraff är 13 år) eller varför inte vilket land i världen som producerar mest bananer per år (överraskande nog är det Indien med 29,7 miljoner ton per år) via Google. Det tog mig inte mer än någon minut att plocka fram den där informationen och det är ändå rätt obskyra grejer.

Men att ta reda på hur många grader en jävla vinterjacka klarar är minsann lika omöjligt som att få upp en tjockis ur en simbassäng fylld med chokladsås. Jag har googlat på eländet i säkert en timme nu men jag hittar absolut nada. Hur många minusgrader min jacka klarar alltså. Inte hur man får upp en tjockis ur en chokladsåsfylld pool.
Det enda jag hittar om jackfanskapet är att den innehåller 100% polyester i nåt av lagren, att den innehåller nåt så sci fi-aktigt som polyamid och att den består till viss del av nåt dom kallar Thermolite.
Men vilken normalt funtad människa på den här planeten är sugen på att läsa en fem och ett halvt års utbildning i materialteknik för att kunna ta reda på något så simpelt som om vinterjackan han felköpt kommer funka under dom kallaste månaderna eller inte? Ge mig en sketen jäkla siffra bara så är det inget mer med det. Minus 5? Tack. Plus 7? Inte lika mycket tack, men tack för informationen i alla fall.

Det här är verkligen helt sjukt och ju mer man letar desto mer inser jag att jack-businessen är en precis lika stor lurendrejeribransch som ansiktskrämsreklamerna på TV är. Beskrivningarna består av en massa ordbajs och meningar från ansiktsreklamerna såsom Den innehåller natecium aktiv med Pro-Calcium som stärker samt SPF 15 som skyddar mot solen” skulle likaväl kunna vara skrivet som en beskrivning på jackan jag precis köpt. Nej, gör om och gör rätt.

Visst får jag skylla mig själv att jag antagligen köpt fel jacka då jag ville ha en Sail Racing Glacier Bay Parka men råkade köpa en Sail Racing Glacier Bay Jacket. Men samtidigt så tycker jag att tillverkarna borde ge sina kunder credit för att man faktiskt för första gången i livet försöker läsa en manual till något man köpt. Att man behöver en manual till en jacka är förövrigt så tokigt att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Vem fan tar fram en jacka som kräver en sju sidors manual!? ”Ta på dig jackan. The end” – hur kan det där ta sju sidor? Jag fattar ingenting…
”

Alizée – J'En Ai Marre

Den här veckan har, trots 4 dagar i Paris, inneburit minimalt med fritid. Det har verkligen varit konstant med jobb så jag har inte orkat göra någonting alls. Vi har haft presentationsmöten, jag har pratat med mega-höjdare på PayPal och jag hade t.ex. nyss ett möte” där jag tog en schemalagd promenad med min managers manager Luca för att snacka gamla böcker och lite allt möjligt. Igår hade jag ett möte 19:00-20:00 med min managers managers manager Gimena där vi snackade lite om hur jag kommit in på PayPal, hur jag trivs, vad jag har för framtidsplaner och lite allt möjligt.
Är det någon skillnad man märker på PayPal i jämförelse med IBM så är det att alla här är så ödmjuka och öppna. Behöver jag snacka med min managers manager så går jag dit och sen snackar vi som om vi vore kompisar.

Tidigare idag hade vi även lunch med ovan nämnda Luca och det är så fantastiskt kul att höra en superviktig manager sitta och svära vid matbordet Alla här säger ”shit” och ”fuck” lite huller om buller och det är så befriande på något sätt. Man behöver inte vara så korrekt i sitt uppförande hela tiden, utan man kan bara hänga med typ.

I förrgår körde vi ett möte med några User Interface-experter på PayPal också. Dom hade i början av mötet planerat in en 18 minuter lång utmaning där vi fick i uppgift att bygga ett torn av 20 stycken spaghetti, en meter tejp och ett meter snöre. Regeln var att tornet var tvunget att stå upp när man satte fast en marshmallow i toppen på tornet.

Det andra laget lyckades med detta mirakel. Exakt 0 cm högt blev deras torn. Imponerande om jag får säga det själv.

Vi däremot, vi drog till med ett torn som nådde makalösa 48 cm i höjd, snudd på Eiffeltorns-höjd, och som var stabilt som? nej, det var inte stabilt alls men det stod i alla fall upp. Alla var mäkta imponerade och killen som höll i presentationen blev lite snopen då han hade baserat halva sin föreläsning på misslyckanden och hur små saker kan förstöra stora grejer. Men det löste sig fint i alla fall tillslut.

Min kollega Caglar (uttalas Schaaalar) fick storstryk i bordsfotboll trots att bordet i sig var katastrofgammalt och bollen var mer som en skumgummisvamp.

Veckans mäktigaste får nog gå till gårdagens bedrift. Trots att jag jobbade till 20:00 igår så tog jag och Caglar oss i kragen och släpade oss bort till Eiffeltornet.

Blev väl på plats väldans imponerad över hur trevligt området och tornet var på kvällen, men även av det faktum att vi på 25 minuter lyckades ställa oss I kö, köpa biljett och ta oss ända upp till toppen på tornet. Hade väntat mig minst en timmes väntetid, om inte mer.

Flyger hem om en stund nu och längtar så hårt hem till min egen säng. Den här rockstjärnestilen är mördande och det är svindrygt att jobba hela sin vakna tid för att sen käka Pizza Hut och däcka på pizzakartongen i hotellsängen.
”

Civilingenjör med inriktning Thermolite- och polyamidteknik

Paris – Au revoir