Ja… jag vet inte riktigt vad som hände där. Bror Kaustinen ser ut som en psychomunk med pottfrilla. Elegant värre.
Men nostalgitrippen fortsätter. Jag har utlovat både bilkrascher och framför allt the innebandyfilmen. Ni som kände mig i Sverige vet vad det handlar om, ni andra kommer få uppleva någonting magiskt. Så häng med, nu kör vi!
Okej, bilkraschen blir inte så mycket mer än en bild på min stackars Ferrari-Nissan som blev en aning bucklig efter krocken. Man lev väl lite smått omskakad, men allt gick ju bra tillslut i alla fall, så man får vara nöjd för det.
Sen har jag hittat en av mina allra första hemsidor också! Såhär vackert gröngrå var den och jag var asnöjd med designen… Sen hade jag tydligen även en annan design” på gång efter det som Blocket sen snodde rakt av. Funderingar kring att stämma dom finns…
Skojig vägskylt på väg ner till Strömstad för en herrans massa år sedan.
Som ung tränade man ju en massa. En fruktansvärd mängd träningar stod på schemat…
Det här med bloggandet är annars en berättelse i sig. Kring 2004-2005 nångång började mitt intresse för webbutveckling ta fart på riktigt. Då jag inte hade så mycket mer än innebandy i mitt liv började jag därför skapa en hemsida. Först och främst var det för att kunna visa upp min fantastiska Zorro-film, men i längden startade jag upp en hemsida med recensioner av innebandymatcherna vi spelade. Den fick först namnet Kausti.tk då 49 kronor per år var alldeles för dyrt för att skaffa en domän, men när ekonomin släppte så utvecklade den senare sig och blev Kausti.com. Versionerna haglade, mest för att jag brann för att lära mig HTML/PHP, och sidan nådde snabbt version 1o.o, som jag nämnde i förra inlägget, innan den helt stannade av. Mest för att sidan var odugligt strukturerad och ett riktigt kaos att underhålla.
Sen lärde jag mig PHP, lärde mig att automatiskt hämta information från andra hemsidor och började bli sugen på att bygga någonting eget igen. Så jag byggde en blogg åt min dåvarande flickvän. Rosa och fin var den och jag var så stolt när jag visade upp den. Hon ville inte ha den och jag förstod ingenting
Men inte kunde alla dom där timmarna gå till spillo inte. Så jag bytte färg på designen och började skriva själv istället. Det första stapplande inlägget fick rubriken Operation: Vända tillbaka dygnet och innan jag visste ordet av hade jag lärt mig JQuery, PHP och en massa roliga grejer. Så jag spårade helt och skapade en helt egen funktion för att skicka MMS till bloggen och såvitt jag vet bör den fungera fortfarande. Det var dock ett jäkla meck att sätta upp telefonen för att få eländet och fungera minns jag, men nog fixade jag det allt.
Det blev dock inte mer än typ 10 MMS skickade hit, sen gav jag upp. Det gav inte så mycket på den tiden, sen byte jag telefon och inställningarna försvann all världens väg. Men kanske borde man ge sig på att sätta upp telefonen för det igen?
Men tänka sig vad enkelt livet var förr i tiden. Kring 2007-2008 där så levde livet ekonomiskt sett, jag tjänade hutlösa summor på att sitta nere i mammas källare och folda KK på 7QJ-brädor och göra flera hundra kronor i timmen. Tre skärmar, en TV och en fruktansvärt massa pokerhänder krävdes det, men mitt årsbästa låg där på 13 000 euro för 2007. Då hade jag spelat ungefär 600 timmars poker det året, det var som att jobba typ 30% men jag tjänade pengar som en gud och hade noll utgifter.
Oktober 2007 var galet när jag fick (tror det var) kring 10 000 kronor i semesterersättning från SSAB för sommarjobbet samtidigt som jag tjänae in 6 300 euro på pokern. Det gav en månadslön på nästan 60 000 kronor den månaden (vann en jackpott på 42 000 kr dock, så det var såklart flyt med där) – efter skatt Helt absurt. Nu är dom pengarna väck, men bilen, datorerna, TVn och minnena har jag fortfarande kvar.
Jag hade en sån snuskig koll på siffrorna där att jag nästan blir rädd.
Här har vi halva fönstret för statistiken över 330 000 händer jag spelade nångång där. Har tyvärr inte koll på vilket år det är, men skulle gissa på nångång mellan 2006 och 2008. Spelade som mest 10 bord åt gången och var så tråkig att folk måste ha kräkts på mig. Snittade väl en 1 000 händer i timmen där och gnetade nåt jävulskt samtidigt som alla var jättedåliga på den tiden. Nu har jag blivit slöare, sämre och alla andra har hunnit ikapp.
Och ja, såklart förlorade även jag pengar emellanåt. Största förlusten på en dag? 3 000 kronor. Dock plussade jag säkert 90-95% av månaderna jag spelade. Mer statistik och elände finns i pokerdagboken på Pokerforum för den som orkar. Har förövrigt kvar nästan alla mina spelade händer i databaserna från Poker Tracker. Just nu tar dom väl totalt en 3 gigabyte ungefär. Textbaserade pokerhänder då. Det är några stycken…
Gula tänder hade man förr i tiden också…
Får förövrigt ge min gamla tandläkare Ingeborg ett stort tack för vad hon gjorde med mina tänder. Från ett leende som slog i trottoarkanten till en snudd på perfekt tandrad uppnås inte utan en massa hårt jobb. Och lidande. Usch vad jag hatade min räls och när dom spände den kunde jag inte äta på flera flera timmar. Jag hatade den. Men oj vad värt det varit såhär i efterhand.
Men ja, jag vet Stam, du vill se den. Och du ska få se den. Kaustinen film presenterar, underhållning på hög nivå. Njut:
Kaustis innebandyfilm (2004)
Provade ladda upp den på Youtube men kvalitén var för dålig Man såg inte ett jota och hela bilden blev en grå gröt. Men man går inte så mycket mer för två megabyte. Tyvärr…
”