Sydamerika 2016, La Paz – Åskshow, kyrkogårdscruising och en säck med döda foster (!) tack
Gårdagen avslutades med någonting såpass bolivianskt som mexikanskt mat. La Cayena eller nåt hette stället och dra mig baklänges vilken succé det var! Maten var hur billig som helst och den där guacamolen… oj oj oj! Om ni någonsin är i La Paz måste ni prova det där stället!
Elnätet i landet är helt kaosigt och lämnar en del att önska. Kul att felsöka det där eländet liksom…
Vi fick annars åska och hagel (!) under vår första kväll här.
Och jäklar i mig vad åskan gick emellan bergen. Det blixtrade så det stod härliga till och ljudet var inte att leka med heller. Mycket mysigt, speciellt när det fanns möjlighet att stå under tag och observera spektaklet.
Vi har även hunnit med att sysselsätta oss med det kanske mest prisvärda vi gjort i hela Sydamerika – La Paz egna linbanesystem! Då staden ligger i en väldans djup dal kan man, för 5 kronor enkel resa, ta sig upp på bergen. Och ännu bättre var att det knappt var några människor på den röda linjen heller så vi fick vår egen korg att åka i!
Resan upp tog kanske 15-20 minuter och man har utsikt över hela La Paz under resan upp.
Väl uppe på toppen blev vi dock lite besvikna då det saknades en vettig utsiktsplats. Visst ser man hela staden på den här bilden, men för det fick vi gå förbi ett rätt suspekt område och ner i vad som snudd på kunde ha varit favelor.
T.ex. stod den här snubben och helade herren som sitter på stolen när vi gick förbi. Annat vi fick se var en liten pojke som gick ut från sitt hus (skjul), drog ner byxorna och kissade rakt fram. När det var klart satte han sig ner och gjorde nummer två också. Sen trampade han i det. Elegant värre.
Efter besöket uppe på berget hoppade vi av på mellanstationen som vi åkte förbi tidigare – La Paz kyrkogård (!). Enlgit diverse guideböcker är chansen att bli rånad här under kvällarna ungefär 100%, oklart om det är spöken eller banditer som härjar runt, men på dagarna ska det vara lugnt. Och är man i La Paz bör man verkligen se kyrkogården. Inte bara är den enorm, det är väldigt intressant att se hur man smyckar gravarna här.
Alla gravar har en front, och bakom där verkar man lägga själva kroppen. Men i fronten så dekorerar man graven, ungefär på samma sätt som man gör i Sverige, dock verkar man kasta in lite alla möjliga saker här som personen gillat. Spritflaskor var vanligt förekommande, och även (lite oväntat) Coca Cola-flaskor fanns i jättemånga av gravskåpen.
Eller varför inte en ängel, en halloweenpumpa, lite bullar, nötter och lite annat smått och gott?
En grav utan front. Den är ungefär en människa djup så jag vågar nog sätta min favorithatt på att att man har kroppen där bakom.
Men stället är verkligen enormt och man kan säkert gå runt där i en halv dag (och då på köpet bli rånad om man är kvar efter mörkrets inbrott) för att njuta (!) av konstverken som vissa familjegravar faktiskt är.
La Paz har annars levererat riktigt riktigt bra under våra dagar här. Och inte bara intressanta saker, utan ibland riktigt sjuka grejer.
Vi besökte idag Witch Market, häxmarknaden, där man säljer allt möjligt hokus pokus. Här ser ni diverse figurer som kan användas för trollerier och healing.
Diverse flaskor med drycker som botar allt från whiskeypitt till vårtor till depressioner.
Men det sjukaste av allt var nog ändå det här. Om ni tittar högst uppe på bilden så ser ni några torksade lamaungar. Man har alltså avlivat små lamadjur och sen torkat dom, sen säljs dom som lyckoamuletter här på marknaden. Vad i helvete Bolivia?
”En säck med torkade lamafoster tack”
Annat, lite mindre makabert, som vi hunnit skåda i staden är den lokala marknaden där alla stånd sålde exakt samma sorters bakverk. Man undrar som sagt vem det är som står bakom all den här massproduceringen av bakverk, souvernirer med mera…
Dag 2 i La Paz tog vi sikte på den gula linbanan som enligt uppgift skulle erbjuda ännu bättre vyer än den röda gjorde. 3 nya bolivianos betalades för en enkelbiljett upp på berget, och jag måste säga att linbanestationerna ser ruggigt moderna och fräscha ut jämfört med det mesta annat i staden.
Nöjd tjej som åkte med oss i vagnen upp.
Utsikten däruppe var även den lite svår att hitta. Det finns en bra utsiktsplats, men den finns inne i en snabbmatsrestaurang som man verkade behöva köpa mat för att få tillgång till att se ut. Så vi fick gå iväg en bit från linbanestationen, på nytt ut i ett rätt skumt område, för att få den här utsikten.
Och man såg verkligen hela La Paz där uppifrån. Inte illa pinkat för 5 svenska kronor om du frågar mig.
Åker ni någonsin till La Paz måste ni se till att ta linbanorna upp för att njuta av utsikten!
La Paz får hittills 4 av 5 starka Gröna Lund i betyg. Kanonkul!
