Sjuttiofem meter. Så nära Mexico kom vi innan vi var tvungna att lämna det ganska eleganta San Diego för att via Highway 1 bege oss till Los Angeles.

Betyg på San Diego: 3,5

Vi stannade dock till i Laguna Beach för att insupa atmosfären, sola och bada. Vi insöp även lite käk och för egen del blev det en okej hamburgare med den godaste salladen jag någonsin ätit med undantag för en dams (vars namn inte nämns här) mammas sallad.
Den här salladen man fick till hamburgaren hade nån slags jordgubbsdressing till vilket kanske låter en aning konstigt men det kändes väldans somrigt och alla som smakade den gav den tummen upp.

Kan ärligt säga att jag aldrig mer kommer säga det här: salladen smakade bättre än hamburgaren. Kommer typ aldrig äta sallad till en hamburgare heller så det här var nog salladens peak i mitt liv.

Jag själv roade mig med att för första gången i karriären bada i Stilla Havet. Ofrivilligt förvisso, eftersom jag fick en boll kastad rakt in emellan stenarna som ni ser till höger på bilden. Inte med flit, men när jag sprang för att ta emot den och slog foten i en av stenarna där ramlade jag framåt och i precis samma ögonblick kom en megavåg och halvt dränkte mig. Jättekul tycker ni, min fot tyckte inte detsamma…

Annars är folket så sjukt najs här. Lillebror dissade mig efter ett tag och ville inte kasta amerikansk boll på stranden nåmer, men då hörde jag IM OPEEEN!” och kastade, som den quarterbacken jag är, instinktivt bollen mot ropet. Mottagaren visade sig vara en spanjorsliknande herre vid namn K-man (eller nåt, jag hörde inte riktigt) och vi stollade runt och kastade boll i säkert en halvtimme innan lillebror svartsjukt avbröt min och K-mans male bonding med ett ”vi måste åka hem nu”.

Idag har vi kört första hela dagen i Los Angeles och första intrycket av stället var katastrof. Sunkiga byggnader, sunkigt folk och sjukt mycket trafik. Men det blev bättre allt eftersom och Hollywood var faktiskt helt okej även om man knappast blev så star-struck som man trodde man skulle bli.

Jag hann t.ex. knucklebumpa Shrek…

… ge Charlie Sheen tummen upp tillsammans med lillebror…

… se lillebror göra en klockren Hasselhoff-imitation…

… sätta mig på Chuck Norris stjärna…

… ära Walt Disney med min, och mina reskamraters, närvaro…

… göra en fantastisk imitation av Tom Cruise…

… sett Houdini sitta vid sin stjärna. Tyvärr försvann han bara i tomma intet preciiis när jag knäppte bilden, men vi fick istället …

… se Tattas Marilyn Monroe-pose…

… samt kittlat världens längsta man på hakan (och visat en del av magen offentligt).

Man kan även få tag i gratisbiljetter till Jay Leno och Jimmy Kimmel om man är ute i tid. Vi är det inte och kommer troligtvis inte få några tickets :_ Studion ligger mitt på Walk of Fame…

… men det här lär vara det närmaste vi kommer komma att få gå på Jay Leno (skratta åt det här skämtet nu ffs, det är genialiskt roligt! ).

Efter Walk of Fame begav vi oss upp till observatoriet som finns här uppe i Hollywood Hills för att få en ganska vacker vy över staden.

Jag känner mig fortfarande inte bekväm med att vara med på kort, något som syns ganska klart…

Sen har jag lyckats få tag i två stycken dollar-mynt. Dom är så sjukt galet häftiga att jag aldrig aldrig aldrig någonsin kommer att göra mig av med dom. Det ena fick förvisso lillebror men det andra myntet ligger i min specialsuperhemliga ficka i plånboken. Där kommer det ligga tills jag lämnar landet.

Sen har vi sett Hollywood-skylten också. Dock mest på avstånd så man har inte fått så bra bilder på skylten.
När vi väl tog oss upp till observatoriet på kullarna där så hade vi en sån sjuk motsol att det inte gick att få en enda vettig bild på dom magiska movie-bokstäverna.

Vi kör ett nytt försök imorgon bitti.

Dagens lunch. Smakade fantastiskt.

Fan vad den här bilden pajjade allt Det är Journeys stjärna och jag skulle kunna vrida och vända på begreppet ”Don't stop believing” hur mycket som helst om man bara sett att det står Journeys namn på stjärnan. Nu failade den totalt istället… Ruskigt besviken (på riktigt) på vakten som knäppte bilden på oss här nu

Stop believing. Allt är skit.

Japan-Linda och Los Angeles.

Vårat motell ligger i Hollywood, kostar 140 dollar per natt och har pool. Bilden på Journeys stjärna blev kass och jag är så ruskigt besviken att jag avslutar här. Buuu för vakten
”

Det har blivit ganska mycket snabbmat när vi varit här, men man går ganska snabbt in i väggen här. Det är inte som i Sverige/Irland där snabbmaten är onyttig, det är tio gånger värre här.
Vi har käkat frukost på IHOP (International House Of Pancaces) två gånger och jag kan ärligt säga att jag nu får fysiska kräkkänslor när jag ser deras logga.

Det första jag käkade där var banana pancackes med jordgubbar och bacon och det såg ju helt galet fantastiskt ut när maten kom in på bordet. Fem av fem i betyg för presentationen och smaken var inte så tokig den heller.

Men…

Det ni ser på bilden är jordgubbssylt, banan, söt grädde och juice. Lägg till en deciliter lönnsirap som består av ungefär 108% socker och ni har en fruktansvärd sockerchock som garanterat kickstartar även den mest kaffeberoende kroppen helt utan problem.
Men det blir liksom för mycket. Jag vill ha krov stroganoff till frukost istället. Och då är jag ändå härdad till tusen, ett snabbmatsmonster av hög rang. Jag klarar verkligen inte av att köra den här frukosten varje dag. Det är fysiskt omöjligt. Men det är inte äckligt, bara för mycket av det goda” på en gång.

Jag förstår varför amerikanarna är så feta om man säger så…

Betyg på IHOP: 2,5

Sen har vi även varit upp till utsiktsplatsen som finns här i stan för att ta en vettig bild med Hollywood-skylten. Det gick… inget vidare. Den där sketna skylten är ju superlångt bort vilket gör att den ju knappt syns! Titta uppe till höger om lillebrors axel så ser ni kanske den. Buu för Hollywood-skylten!

Sen har vi varit uppe i Beverly Hills och sett några sjuktligt balla hus. Tyvärr var vi värdelösa på att läsa kartor så vi såg ingen kändis över huvud taget, men vi har tänkt ta en turist-bus upp dit nu i eftermiddag och kika om vi får syn på Jessica Alba eller någon annan vettig dam som man kan gifta sig med.

Vi har även hunnit med att testa In-N-Out Burger. Den heliga Graalen när det kommer till snabbmat enligt absolut alla som kan någonting om mat. Superfräscha och billiga snabbmatsburgare till vrakpriser som får den lokala containern att framstå som dyr i jämförelse.

Namnet In-N-Out Burger låter ju ganska konstigt och vi funderade nog alla lite över det innan vi hade besökt stället, men nu när vi varit där så kan jag säga att alla eventuella frågetecken rätats ut.
In-N-Out Burger kommer helt enkelt från det faktum att stället är ett enda enormt kaos fyllt med hungriga turister och annat folk med god smak. 38 anställda sliter ihjäl sig för att förse oss blivande fetton med burgare som får dina smaklökar att drunkna i fabulöst aromatiska små tuggor av hamburgare.

Menyn är annars ganska simpel – du har i stort sett tre val. One, two och three. Ettan är en dubbelcheeseburgare med pommes och en mellandricka (stor i svenska mått mätt). Tvåan är en vanlig cheeseburgare med samma tillbehör och nummer tre är en vanlig hamburgare med tillbehör. ”Do you want onions on the burger” fick man även en förfrågning om efter att man beställt, något som känns så sjukt konstigt… Varför bara fråga om lök? Varför inte fråga om man vill ha bröd, burgare, dressing, sallad och tomat också? Man skulle kört den annars, ”No, I do not want any bread, I just want tomatoes, lettuce and the burger”.

Meny nummer två kostade 6,53 dollar (40 kronor!) och såg ut såhär. Smaken på dressingen påminde lite om Sibyllas men hamburgaren var så galet mycket fräschare. Svenskt hamburgerbröd är ju liksom sådär ”torrt”, det här var fylligt och mjukt samtidigt som det var ”nybakat”. Det är svårt att hitta ord för det, men det var riktigt najs för att vara snabbmatsbröd.
Burgarens sallad, lök och tomat var precis såpass fräscha så att dom måste ha odlats precis utanför restaurangen, tagits in, skivats och sen lagts på burgaren direkt.
In-N-Out Burger levde upp till förväntningarna, helt klart.

Betyg på In-N-Out Burger: 4,5

Från eftermiddagens kändishusbusstour så kan jag rapportera att vi sett några sjuuuka hus, att vi inte sett en enda kändis och att jag bestämt mig för var jag ska bo när jag blir stor. Utsikten från vissa av husen i Beverly Hills var så sjuk att jag höll på att göra i byxan. Fy fabian vad livet är orättvist! Jag vill också ha utsikt över heeeela Los Angeles från mitt vardagsrum!!!!

35 miljoner kronor, sen kan jag köpa ett sunkhus i Beverly Hills. Därifrån får jag satsa på att ragga på en mycket rikare änka som kan ge mig dom 80-100 miljonerna som behövs för ett hus med vettig utsikt över staden.

Britney Spears cribs.

”The Cosby Mansion” som våran eminente guide kallade stället. Antar att det är Bill Cosby som bor där, men det som är important med det här stället är att snubben har en niohålsbana i sin trädgård! Kan ni fatta vad mycket pengar stället måste ha kostat eller? En golfbana i sin trädgård! Jag har aldrig hört något coolare i hela mitt liv! En golfbana…!!!

L.A. Ink's studio. Ballt med lite färg och originalitet på väggarna.

Vi har även besökt Santa Monicas Pir och fått lära oss att räkföretaget som Tom Hanks startar i den lysande filmen Forrest Gump, Bubba Gumps Shrimp Company, minsann finns i verkligheten. Inte så förvånande kanske, men ack så intressant och onödigt att veta.

Dom hade även ett pariserhjul ute på piren, men det var stängt idag eftersom dom hade firmafest därute.
Vi har dock tänkt bege oss ut dit igen så ni lär få mer bilder därifrån framöver.

Från touren kan även rapporteras att det finns ett ställe i L.A. där man, om man fått recept från sin doktor, kan få ut marijuana lagligt.

Vi avslutar med en bild på tre USA-resenärer och ett mycket vackert nattligt Los Angeles i bakgrunden. God natt på er!”