Okej, jag har någonting att erkänna. Dygnsvändandet sket sig. Då menar jag att det sket sig rejält, inte småpluttigt som Tjernobylkatastrofen, utan ungefär 25 gånger värre. Men vi tar det från början:

Kausti (det är coolt att skriva om sig själv i tredje person, därför gör jag det) har börjat märka att hans dygnsrytm inte är riktigt normal. Han somnar 8-9 på morgonen och sover till 17-18 på kvällen. Detta är inte acceptabelt.

Därför bestämmer han (jag) sig (mig) för att vända tillbaka dygnet. Han går som vanligt och lägger sig vid 9 på morgonen, men sen sover han så länge han bara kan. Han är riktigt duktig på det här med att sova, så han lyckas härja runt med John Blund ända fram tills klockan 20:00. När han, Kausti alltså inte John Blund, vaknar är det mörkt ute.

Kausti sätter direkt upp ett mål: Han ska hålla sig vaken till 16:00 dagen efter. Alltså kommer hans dygn gå från 20:00 till 16:00. Vi kallar det här dygnet för dag 1.
Det är lite segt att hålla sig vaken 12-14, men annars går allt enligt planerna. Klockan 16:05 står Kaustis mor Carina och putsar fönstren i Kaustis rum, Kausti sparkar ut henne (och tackar för fönsterputsningen), och direkt han lagt sig i sängen sticker han ut på nya äventyr med John Blund.

Det finns ett problem med dygnsvändandet. Det är tiden mellan 16-18, precis innan man ska gå och lägga sig. Den här gången var målet att vara vaken till 16:00, men innerst inne vet Kausti att det inte alls är bra att somna så tidigt. Man måste vara vaken till 18:00 som minst, annars blir det inte bra alls.

Klockan 03:00 har John Blund tröttnat på Kausti och han avvisar därför honom från drömmarnas rike. Dag 2 har påbörjats.
Kausti är seg som en godisråtta i början, och det tar ungefär 1 timme innan han släpar sig ur sängen. Klockan 05:00 lagar han korv med bröd i källaren, men precis när korven är klar så märker han att korvbröden har möglat – fastän bäst före-datumet inte är förrän om 2 dagar. Det blir korv med orostade rostmackor istället. Helt irrelevant egentligen, men noteras här i bloggen ändå.

Efter detta så är dygnet nästan tillbakavänt. Nu är det bara att hålla sig vaken till 20:00 ungefär, sen kommer Kausti vakna ungefär 06-07 dagen efter. Det är en okej dygnsrytm, även om den knappast är optimal.

Men sen händer det som inte får hända. Kausti får en baksmälla av dygnsvändandet. Det skiter sig helt enkelt. Klockan 12:00 under dag 2 bestämmer sig en megatrött Kausti för att det nog är bra med en tupplur. Innerst inne vet ”seriösa Kausti” att det här inte alls är en bra idé, men Kaustis trötta kropp vinner tillslut kampen och tuppluren blir av. Här är katastrofen ett faktum.

Kausti har varit mindre bra på vissa saker genom livet (biljard och städning för att nämna två). Samtidigt är Kausti rätt duktig på vissa saker (innebandy, poker och bloggande t.ex. :z). Men när det kommer till tupplurar är Kausti en katastrof.
Därför blir Kaustis tupplur inte alls en tupplur. Han somnar visserligen 12:30 ungefär, och han ställer klockan på 13:30. Men…

Klockan 23:00 vaknar Kausti. Tuppluren blev… 10 timmar lång. Kausti märker att han fortfarande känner av sin feber, därför skyller han misslyckandet på sjukdomen. Det här var för ungefär 18 timmar sedan.

Just nu sitter jag här, väldigt seg i huvudet, och skriver ännu ett blogginlägg. Hur dygnsvändandet kommer sluta har jag fan ingen aning om. Jag har tänkt träna imorgon klockan 19:00, men just nu känns det tveksamt