Till att börja med vill jag bara säga att det är lugnt att det finns folk därute som inte gillar den här bloggen. Det är verkligen helt lugnt. Att inte vilja läsa om mitt liv, mina tankar och allt svammel jag kastar ur mig är nog rätt normalt med tanke på att 99,9999(massa fler nior) procent av världens befolkning inte ens vet om att den här bloggen existerar. Sen är det väl kul med folk som kikar in och läser då och då, men som sagt dör jag inte även om alla mina läsare försvinner en vacker dag. Jag skriver för att det är kul och jag skriver för att ha någonting att kunna titta tillbaka på när jag blir gammal.

Sen kan vi klargöra en sak: Jag äter inte rödbetor, Janssons frestelse eller surströmming. Jag avskyr dom där sakerna värre än pesten och skulle aldrig, även om jag höll på att svälta ihjäl på en öde ö, äta dom där äckligheterna. Vidare gillar jag inte att läsa högt inför folk, att titta ner från höga höjder eller att umgås med otrevligt folk. Kategorin svammel passar nog rätt bra in på det här inlägget just nu, men varför nämner jag allt det här? Nej, svara inte, det är en retorisk fråga (retorisk… grymt ord).
Jo, dom här sakerna har nämligen någonting gemensamt. Jag försöker, till varje pris, att undvika att göra/äta dom här sakerna så långt jag bara kan. Om jag inte tycker om dom maträtterna finns det vettigare saker att äta. Likadant spenderar jag hellre min tid med att göra roliga saker istället för att stå framför en mängd människor och hålla ett tal om någonting jag vet att ingen bryr sig i.

Därför blir jag lite förvånad över hur en viss person verkar använda min blogg som tortyrredskap. H*n sätter sig själv framför bloggen och läser inläggen för att sen komma fram till att inlägget är kasst. Sen betygsätter han i alla fall inlägget (det borde alla göra (yes)) och ger det sämsta tänkbara betyg.
Jag har fått 49 stycken -betyg sen bloggen startades. Nästan hälften av dessa kommer från ovan nämnda person. Den här personen roade sig idag med att ge tre av blogginläggen det sämsta betyget som går – på 13 sekunder!
Antingen har h*n läst inläggen först för att sen betygsätta dom, eller så är h* en såndär person som verkligen tvingar i sig rödbetor och surströmming under dagarna bara för att det smakar bajs.

För att klargöra så får den här personen gärna fortsätta rösta rött, det gör mig ingenting. Det här med betygsättningen är bara en ”cool” feature och jag samlar statistiken för att jag är en galen statistiknörd. Jag kan dock verkligen inte för allt i världen förstå hur en människa orkar läsa bloggen om och om igen om den tydligen är helt värdelös.
Om du, för du vet nog vem du är, orkar kommentera och berätta varför får du gärna göra det. Det skulle vara fantastiskt intressant att höra hur du resonerar
Jag lovar absolut att jag inte kommer spoila vem du är (men jo, jag vet vem du är). Posta en kommentar under något annat namn än ditt bara så jag får höra ditt resonemang, sen så får du rösta rött på det här inlägget också