Så var det då dags. Efter månader av uppvärmning, utforskande och fystränande så hade dagen äntligen kommit. Efter att endast ha ätit korv stroganoff en gång dom senaste 15 månaderna så upptäcktes i helgen Lidls falukorvsliknande korv – Gebirgsjäger-würsten.
Visste ni förresten att Gebirgsjäger betyder bergsjägare? Nåt slags elitförband med überstollar som härjade uppe i Alperna före- under- och efter andra världskriget.
Ordet Gebirgsjäger använt i en mening: Hallo das bergsmonster, ich bin ein Gebirgsjäger und ich habe ein blau skjorta”.

Dagen var i alla fall kommen – idag skulle det lagas korv stroganoff!

Gebirgsjäger-würstens konsistens var annars en aning sämre än falukorvens och hade man släppt dels en falukorv och dels en Gebirgsjägerkorv från ett hustak hade falukorven garanterat studsat högre än Gebirgsjägerkorven. Den tyska fusk-varianten kändes liksom… levarpastejigare i konsistensen ungefär. Lite mjukare och lite mjukporösare. Dock höll den ihop utan några problem – det var knappast frågan om någon irländsk korv-konsistens inte.
Nej, konsistensen som Gebirgsjägerkorven höll var faktiskt helt okej i jämförelse med falukorven.

Konsistensen får åtta av tio falukorvsringar i betyg.

Men innan skite… korven fick åka ner i stekpannan bestämde jag mig för att göra ett såntdär klassiskt ”Shit vad jag är hungrig, jag måste smaka lite”-test. En rå korvskiva for in i munnen och den smakade…

Inget vidare. Smaken påminde mig starkt om korven som fanns på den münchianska frükostfrallan i München, fast i en större form och med en katastrofalt vidrig skolmats-eftersmak. Inte gott alls med andra ord.

Smaken på Gebirgsjägerkorven får tre av tio falukorvsringar i betyg.

Men jag hade en emergency-plan! Tanken var att jag skulle ha i en sjujäkla massa lök i maten om korven smakade skit.
Jag hade ju självklart räknat med det faktum att tyskarna oftast är riktigt dåliga på mat och därför lagt upp den här planen. Och sen glömt köpa lök…

Nåväl, efter att på ett riktigt Splinter Cell/ninja-vis ha smugit mig mig fram till andra sidan köket snodde jag helt sonika en lök av Isgren. Mycket rutinerat av mig där.

Annars kan jag informera er om att det börjar bli riktigt najs vår här i Dublin. Jag var själv på jakt efter en matlåda i kylen när jag hittade våran egna odling videkissar.

Mycket visuellt stimulerande gebirgsjägerkorv stroganoff

Tre matlådor och en tallriksmodellentallrik utan grönsaker senare så var maten äntligen klar, och jag skulle ljuga om jag sa att det bara var en positiv väntan på att få smaka eländet. Snarare var det nån slags skräckblandad förtjusning som låg framför mig.

Sen insåg jag vilken katastroganoff som precis inträffat – ketchupen tog slut! Min nödräddning som alltid brukar backa upp mig vid katastrofala matlagningsmisslyckanden hade lämnat mig åt mitt öde… Det räckte preciiiiis till att göra maten, men man vill ju alltid ha lite i backup ifall maten smakar riktig katastrof.

Men det var faktiskt inte så farligt. Maten smakade faktiskt helt okej, ja nästan bra om jag ska vara ärlig. Visst, eftersmaken smakade härsken belgisk slaktare, men gräddsmaken kombinerat med en exceptionellt lagom mängd ketchup gjorde att riset kom fram bra i rätten och korven hade stekts precis såpass mycket som den behövde. Den irländska kürv stroganoffen smakade helt enkelt lite bättre än okej.

Totalt får maträtten sex av tio falukorvsringar i betyg. G+ helt enkelt.”