Att hålla andan i fjorton timmar är det inte många som klarar av. Ändå var det exakt så länge som mina fötter fick befinna sig inlåsta i mina skor under resan hem igår. Mina stackars fötter fick ingen luft på fjorton timmar. Det är jättelång tid.

Vet ni vad som händer om man låter fötterna vara instängda i skor som är äldre än min Irlandskarriär? Dom börjar lukta. Jätteilla. Jätte jätte jätteilla. Såpass illa att man nog skulle kunna avliva en mindre livsform i gaskammaren som uppstår.
Jag fick lov att slänga mina strumpor från resan hit. Dom luktade för hemskt och det fanns ingen annan utväg. Vad i… Vad faan är det som luktar!?” skrek lillebror när jag satte mig i soffan och när jag förklarat för honom så fick jag ett ultimatum: Göra mig av med strumporna eller sova i snön på balkongen.

Men idag så har vi kämpat. Vi åkte till Falun, hittade inga vettiga skor och åkte till Kupolen i Borlänge istället. Där hittade jag ett par Fred Perry-skor i vitt som jag gillade. Men dom fanns i svart också, så jag köpte dom istället. Fastän dom svarta var lite mindre snygga än dom vita. Varför? Därför att om skorna är svarta så får jag ha dom på mig på jobbet. Då kan jag alltså använda skorna sju dagar i veckan. Är dom vita får jag använda dom på jobbet under casual-fredagarna och såklart när jag är ledig under helgerna, men måste annars köra med mina ett år gamla kontorsskor som det börjat gå hål på. Nu slog jag två flugor i en smäll och skaffade dual-skor. Både jobb och fritid. Lysande Sickan. Lysande.

Förbrukade pjux”