Svammel

  • Nattmösseprat,  Svammel

    FC IBM

    Efter många tankar och funderingar så dök en tanke upp i mitt bakhuvud. Först tänkte jag presentera alla dom jag jobbat med under min tid på IBM, men det hade blivit alldeles för jobbigt så jag gav upp den tanken ganska omgående.
    Istället började jag tänka på korpfotboll eftersom Inter faktiskt spelade match igår. Jag funderade lite och såg sen diverse likheter mellan några av spelarna i laget och vissa av mina arbetskamrater på IBM och här någonstans föddes en tanke gällande FC IBM.
    Laget är ihopslängt av folk jag jobbar med eller känner på IBM och deras positioner är noggrant utvalda efter deras färdigheter på jobbet. Jag ska direkt nämna att jag ser det här mer som ett dream team än ett allvarligt försök att starta ett fotbollslag.

    Men men, här kör vi en liten genomgång av hur jag skulle strukturera upp ett fotbollslag om jag var tvungen att plocka ut folk endast baserat på deras kunskaper på jobbet:


    Anfallare: Jonas Torres” Spiris
    Han är en av dom få spelarna i startelvan som jag faktiskt sett sparka boll. Kort sammanfattat kan vi säga att hans kunskaper på planen är ungefär lika imponerande som min mammas fotbollsfötter. Inte ett rätt, två träben och ett målsinne i klass med Jaap Stams ungefär.
    Men han måste ändå vara med i startelvan, mest för att jag tror att Spiris skulle kunna vara FC IBMs svar på Torres genom att köpas in för en massa miljoner och sen endast bidrar med att sälja matchtröjor. Cash is king, därför platsar Spiris i FC IBM.


    Anfallare: Christopher ”Crouch” Claesson
    En långskång som egentligen inte är så lång som han verkar. Har
    samma kroppsbyggnad som Crouch men är tydligen 20 cm kortare än den Tottenhamska dåren. Jag känner dock på mig att Christopher skulle kunna bidra med en stor del rutin, militärisk precision och ett bra spel med huvudet. Räknar kallt med att han skulle stöta in en sisådär 0,8 mål per match under debutsäsongen varav 95% med huvudet. Får även ihop lagets coolaste smeknamn med sitt Trippel-C.


    Offensiv mittfältare: Michael ”Messi” Kaustinen
    Störst ego, bäst och en central lirare i vilket team som helst. Får en fri roll på det offensiva mittfältet där han mest ska agera framspelare då löpning ”inte är min grej” som han själv uttrycker det. Bör inte klara mer än 45-50 minuter per match men förväntas ändå vara delaktig i 2-2,5 mål per match i snitt.


    Högermittfältare: Elin ”Nani” Skoog
    Ganska flummig, sitter mest på Facebook hela dagarna och skulle må bra
    av att få en friare arbetsroll. Positionen som högermittfältare med lite av en fri arbetsyta skulle därför passa henne perfekt. En hel planhalva (hemåtjobb kan ni ju glömma) att löpa runt på och jaga bollen skulle förhoppningsvis plocka fram en helt ny Elin som med den överskottsenergin hon har skulle kunna jaga ihjäl vilken spelare som helst. Funderingar finns kring att ha henne som markeringsspelare där hon helt enkelt får springa efter spelaren och fråga ”Hur gör man det här dåååå?” konstant under 90 minuter.


    Central mittfältare: Jesper ”Xavi” Jönsson
    Alla lag behöver ett stabilt mittfält. En spelare som kan leda laget, framförallt i motgångar, och vem har bättre rutin på det än allas våran desken-dansk? Killen som kämpar och sliter, jobbar över gratis och säljer sin själ till företaget – utan att få någonting alls tillbaka. Ändå fortsätter han. En bra taktiker med väldigt förutseende spelsinne som senare i sin karriär lätt skulle kunna jobba som tränare, ja han passar perfekt som speluppläggare och samordnare på mittfältet.


    Central mittfältare: Tom ”Iniesta” Jönsson
    Danmarks motpol till Tomas Gravesen, en kille som garanterat aldrig har slagits med någon. Behåller alltid lugnet utan att tappa fokus och har efter sin tid på byggnadens kanske stressigaste konto lärt sig hålla i bollen även i dom stressigaste situationerna. Kan lugna ner spelet i jobbiga situationer och även spela av dom jämna uddamålsmatcherna genom att behålla bollen inom laget. En smart spelare med fysik som en 12-årig flicka.


    Vänstermittfältare: Felix ”Giggs” Granar
    Killen vars efternamn betyder ”gröna stickiga träd” tar plats på vänster mittfält. Känns som den enda spelaren i laget som kanske kan tänkas ha en vänsterfot värd att kalla fot. Har tydligen en gedigen tenniskarriär bakom sig vilket borde innebära ett fantastiskt bollsinne och en riktigt bra multi-touch (spel med båda fötterna). Är även han väldigt lugn till sättet så när vi gjort 2-0 efter 10 minuters spel så kan han och Tom mest spela av matchen genom att stå och passa till varandra.


    Vänsterback: Otto ”Ashley Cole” Leffler
    Löpstark ytterback som trivs bäst ute i hagen. Har fysiken som sitt starkaste kort i leken, men jag tar kyligt ut honom baserat på en känsla av att han kan vara en äckligt bra frisparksläggare. Lite av en Roberto Carlos-typ helt enkelt.
    Det fanns funderingar på att placera honom på mittfältet då han känns som en riktig allround-spelare, men efter att han visat upp sitt usla lokalsinne för några dagar så är det nog bäst om han bara får en kant där han kan springa fram och tillbaka. Efter frisparkarn får någon sen leda honom tillbaka till kanten så han inte går vilse.


    Mittback: Johan ”Piqué” Björk
    Stabil och mycket rutinerad sen sina många år på CTSen. Har tyvärr inte Shakira som flickvän men lever på sin rutin och placeringsförmåga. Är ensam om att ha sänkt två konton på IBM och vet verkligen hur man förstör spelet för även den bästa anfallaren.
    Vet på något sätt långt innan bollen är slagen vart den är på väg och han kan därför ställa även den mest rutinerade forwarden offside flera minuter i förväg. Har ett ganska hett temperament och därför planerar jag att sätta upp en stor skylt med tre bokstäver som jag vet gör honom förbannad bakom motståndarnas mål, sen är det bara att titta på när han sparkar ner allt som rör sig i närheten av honom.
    Herr Björk har dock inte mäktat med att lägga upp någon bild på sig själv online och han saknar även Facebook så därför blir hans idolbild det första som dök upp när man googlade på Björk.


    Högerback: Sara ”Lahm” Johansson
    Eftersom vi kommer spela med en trebackslinje behövde jag en högerback som verkligen kan läsa spelet bra. En spelare som upplevt alla situationer som kan uppstå på desken och som har en väldigt bra blick för alla trick som motståndarna kan försöka med. Känns även som en väldigt bra framspelare då hon, trots sin höga ålder, är både kvick i tanke och ödmjuk till sättet. Sara är tänkt som inläggsspecialisten som ska förse herr Claesson med tjongbollar från kanten.


    Målvakt: Rebecka ”Barthez” Lövgren
    Är enligt egen utsago en tidigare stormålvakt i Kalmar FFs A-lag. Jag vet inte riktigt om jag tror på det, men samtidigt så är hon nog den enda spelaren inne på IDCt som frivilligt skulle kunna tänka sig att stå i mål. Jobbar nu som incident coordinator där hon strukturerar upp eländen och akuta problem vilket torde passa utmärkt som egenskap hos en målvakt. Hon borde ju därmed kunna styra sitt försvar på ett mycket förtroendeingivande sätt.
    Att hon bara är strax över 150 centimeter lång kan dock ses som en liten nackdel vilket gör att jag är lite osäker på hur försvaret kommer fungera. Vi hoppas på vinstsiffror i stil med 10-8 helt enkelt – anfall är ju trots allt bästa försvar.


    Tränare: David ”Mourinho” Lu
    CTSens teamleader som redan innan han fick rollen styrde och ställde över nästan allt som fanns i hans närhet. En mycket sympatiskt ung man som har lätt att ge positiv kritik och en grym förmåga att utveckla enskilda spelare. Kan allt om strukturering och effektivisering sen sin tid med GDFen och kommer nog få stor nytta av den när han ska försöka tämja det spretiga laget som jag satt ihop.
    Är tyvärr inte vän med mig på Facebook då jag nobbat honom en sisådär åtta gånger, så tyvärr får ni ingen bild på honom. Kör med en bild på Mourinho istället eftersom det ändå är insidan som räknas.

    Bänkvärmaree:
    Daniel ”Bollpojken” Bismut
    En trevlig ung herre vars skapade tickets på desken till och med hade gjorts bättre av en handikappad hund. Är dock en riktigt hyvens kille som såklart ska få vara med på något sätt. Tar med honom mest för att han ska höga gymnasiebetygssnittet i laget med sina smått chockerande 19,6 poäng i snitt.

    Markus ”Waterboy” Borgenstrand
    Har fått omdömet ”Du ligger strax under insekterna på intelligensnivån” av vissa, men samtidigt så måste alla lag ha en waterboy. En kille som kanske kan få hoppa in i slutet av någon match när hela säsongen är avgjord för att agera hörnflagga.

    Christian ”o Ronaldo” Högman
    En glaslirare utan dess like. Filmar sen konstant, dyker oftare än Anna Lindberg och tar fler simtag på land än vad Tessan Alshammar gör i bassängen.

    Maria ”Harry Potter” Jakobsson
    Platsar tyvärr inte här, men hade varit given i Quidditch-laget.

    Tina ”Cheerleadern” Romanov
    Ser bra ut, skriker, härjar och vill alltid vara i centrum. Har teamleadererfarenhet sen tidigare och bör bli en perfekt cheerleader-ledare.”

  • Mat,  Svammel,  Vardagsliv

    Irländsk kürv stroganoff


    Så var det då dags. Efter månader av uppvärmning, utforskande och fystränande så hade dagen äntligen kommit. Efter att endast ha ätit korv stroganoff en gång dom senaste 15 månaderna så upptäcktes i helgen Lidls falukorvsliknande korv – Gebirgsjäger-würsten.
    Visste ni förresten att Gebirgsjäger betyder bergsjägare? Nåt slags elitförband med überstollar som härjade uppe i Alperna före- under- och efter andra världskriget.
    Ordet Gebirgsjäger använt i en mening: Hallo das bergsmonster, ich bin ein Gebirgsjäger und ich habe ein blau skjorta”.

    Dagen var i alla fall kommen – idag skulle det lagas korv stroganoff!


    Gebirgsjäger-würstens konsistens var annars en aning sämre än falukorvens och hade man släppt dels en falukorv och dels en Gebirgsjägerkorv från ett hustak hade falukorven garanterat studsat högre än Gebirgsjägerkorven. Den tyska fusk-varianten kändes liksom… levarpastejigare i konsistensen ungefär. Lite mjukare och lite mjukporösare. Dock höll den ihop utan några problem – det var knappast frågan om någon irländsk korv-konsistens inte.
    Nej, konsistensen som Gebirgsjägerkorven höll var faktiskt helt okej i jämförelse med falukorven.

    Konsistensen får åtta av tio falukorvsringar i betyg.


    Men innan skite… korven fick åka ner i stekpannan bestämde jag mig för att göra ett såntdär klassiskt ”Shit vad jag är hungrig, jag måste smaka lite”-test. En rå korvskiva for in i munnen och den smakade…

    Inget vidare. Smaken påminde mig starkt om korven som fanns på den münchianska frükostfrallan i München, fast i en större form och med en katastrofalt vidrig skolmats-eftersmak. Inte gott alls med andra ord.

    Smaken på Gebirgsjägerkorven får tre av tio falukorvsringar i betyg.


    Men jag hade en emergency-plan! Tanken var att jag skulle ha i en sjujäkla massa lök i maten om korven smakade skit.
    Jag hade ju självklart räknat med det faktum att tyskarna oftast är riktigt dåliga på mat och därför lagt upp den här planen. Och sen glömt köpa lök…

    Nåväl, efter att på ett riktigt Splinter Cell/ninja-vis ha smugit mig mig fram till andra sidan köket snodde jag helt sonika en lök av Isgren. Mycket rutinerat av mig där.


    Annars kan jag informera er om att det börjar bli riktigt najs vår här i Dublin. Jag var själv på jakt efter en matlåda i kylen när jag hittade våran egna odling videkissar.


    Mycket visuellt stimulerande gebirgsjägerkorv stroganoff


    Tre matlådor och en tallriksmodellentallrik utan grönsaker senare så var maten äntligen klar, och jag skulle ljuga om jag sa att det bara var en positiv väntan på att få smaka eländet. Snarare var det nån slags skräckblandad förtjusning som låg framför mig.

    Sen insåg jag vilken katastroganoff som precis inträffat – ketchupen tog slut! Min nödräddning som alltid brukar backa upp mig vid katastrofala matlagningsmisslyckanden hade lämnat mig åt mitt öde… Det räckte preciiiiis till att göra maten, men man vill ju alltid ha lite i backup ifall maten smakar riktig katastrof.

    Men det var faktiskt inte så farligt. Maten smakade faktiskt helt okej, ja nästan bra om jag ska vara ärlig. Visst, eftersmaken smakade härsken belgisk slaktare, men gräddsmaken kombinerat med en exceptionellt lagom mängd ketchup gjorde att riset kom fram bra i rätten och korven hade stekts precis såpass mycket som den behövde. Den irländska kürv stroganoffen smakade helt enkelt lite bättre än okej.

    Totalt får maträtten sex av tio falukorvsringar i betyg. G+ helt enkelt.”