Kausti.com

Sjuttiofem meter. Så nära Mexico kom vi innan vi var tvungna att lämna det ganska eleganta San Diego för att via Highway 1 bege oss till Los Angeles.

Betyg på San Diego: 3,5

Vi stannade dock till i Laguna Beach för att insupa atmosfären, sola och bada. Vi insöp även lite käk och för egen del blev det en okej hamburgare med den godaste salladen jag någonsin ätit med undantag för en dams (vars namn inte nämns här) mammas sallad.
Den här salladen man fick till hamburgaren hade nån slags jordgubbsdressing till vilket kanske låter en aning konstigt men det kändes väldans somrigt och alla som smakade den gav den tummen upp.

Kan ärligt säga att jag aldrig mer kommer säga det här: salladen smakade bättre än hamburgaren. Kommer typ aldrig äta sallad till en hamburgare heller så det här var nog salladens peak i mitt liv.

Jag själv roade mig med att för första gången i karriären bada i Stilla Havet. Ofrivilligt förvisso, eftersom jag fick en boll kastad rakt in emellan stenarna som ni ser till höger på bilden. Inte med flit, men när jag sprang för att ta emot den och slog foten i en av stenarna där ramlade jag framåt och i precis samma ögonblick kom en megavåg och halvt dränkte mig. Jättekul tycker ni, min fot tyckte inte detsamma…

Annars är folket så sjukt najs här. Lillebror dissade mig efter ett tag och ville inte kasta amerikansk boll på stranden nåmer, men då hörde jag IM OPEEEN!” och kastade, som den quarterbacken jag är, instinktivt bollen mot ropet. Mottagaren visade sig vara en spanjorsliknande herre vid namn K-man (eller nåt, jag hörde inte riktigt) och vi stollade runt och kastade boll i säkert en halvtimme innan lillebror svartsjukt avbröt min och K-mans male bonding med ett ”vi måste åka hem nu”.

Idag har vi kört första hela dagen i Los Angeles och första intrycket av stället var katastrof. Sunkiga byggnader, sunkigt folk och sjukt mycket trafik. Men det blev bättre allt eftersom och Hollywood var faktiskt helt okej även om man knappast blev så star-struck som man trodde man skulle bli.

Jag hann t.ex. knucklebumpa Shrek…

… ge Charlie Sheen tummen upp tillsammans med lillebror…

… se lillebror göra en klockren Hasselhoff-imitation…

… sätta mig på Chuck Norris stjärna…

… ära Walt Disney med min, och mina reskamraters, närvaro…

… göra en fantastisk imitation av Tom Cruise…

… sett Houdini sitta vid sin stjärna. Tyvärr försvann han bara i tomma intet preciiis när jag knäppte bilden, men vi fick istället …

… se Tattas Marilyn Monroe-pose…

… samt kittlat världens längsta man på hakan (och visat en del av magen offentligt).

Man kan även få tag i gratisbiljetter till Jay Leno och Jimmy Kimmel om man är ute i tid. Vi är det inte och kommer troligtvis inte få några tickets :_ Studion ligger mitt på Walk of Fame…

… men det här lär vara det närmaste vi kommer komma att få gå på Jay Leno (skratta åt det här skämtet nu ffs, det är genialiskt roligt! ).

Efter Walk of Fame begav vi oss upp till observatoriet som finns här uppe i Hollywood Hills för att få en ganska vacker vy över staden.

Jag känner mig fortfarande inte bekväm med att vara med på kort, något som syns ganska klart…

Sen har jag lyckats få tag i två stycken dollar-mynt. Dom är så sjukt galet häftiga att jag aldrig aldrig aldrig någonsin kommer att göra mig av med dom. Det ena fick förvisso lillebror men det andra myntet ligger i min specialsuperhemliga ficka i plånboken. Där kommer det ligga tills jag lämnar landet.

Sen har vi sett Hollywood-skylten också. Dock mest på avstånd så man har inte fått så bra bilder på skylten.
När vi väl tog oss upp till observatoriet på kullarna där så hade vi en sån sjuk motsol att det inte gick att få en enda vettig bild på dom magiska movie-bokstäverna.

Vi kör ett nytt försök imorgon bitti.

Dagens lunch. Smakade fantastiskt.

Fan vad den här bilden pajjade allt Det är Journeys stjärna och jag skulle kunna vrida och vända på begreppet ”Don't stop believing” hur mycket som helst om man bara sett att det står Journeys namn på stjärnan. Nu failade den totalt istället… Ruskigt besviken (på riktigt) på vakten som knäppte bilden på oss här nu

Stop believing. Allt är skit.

Japan-Linda och Los Angeles.

Vårat motell ligger i Hollywood, kostar 140 dollar per natt och har pool. Bilden på Journeys stjärna blev kass och jag är så ruskigt besviken att jag avslutar här. Buuu för vakten
”

Village People – In the Navy
Vi fortsätter att njuta av San Diego. Jag kommer inte orka berätta om allt vi har gjort varje dag men jag kör en uppdatering så fort det finns någonting mer än Idag åkte vi bil” att rapportera om.
Från dagens eskapader kan rapporteras att vi har åkt mot enkelriktat två gånger på grund av den usla skyltningen och att vi kört mot rött säkert 5-6 gånger. Rödljuskörningar är dock standard i det här landet så vi följer bara strömmen typ. Alla som ska höger i korsningen svänger såfort det finns möjlighet, även om det är rött…

Igår blev det beachen på ”ön” Coronado som ligger mitt i San Diego. Förvånansvärt lite folk, förvånansvärt kallt vatten och en förvånansvärt lugn lillebror stod på schemat. Den lugna lillebrodern kunde dock förklaras med att vi helt enkelt grävde ner honom i sanden eftersom han var på så dåligt humör.

Själv lekte jag strandad val och däckade en stund. När jag sov drömde jag att jag var en kokt hummer och jag kan säga som så att jag nog är en sanndrömmare för jag var galet megaröd när jag vaknade.

I has också a mount…

Husen som låg vid stranden kostade ungefär 3-5 miljoner dollar. Imorgon ska jag åka till en klinik för att sälja min njure, sen ska jag investera pengarna i roulette när jag kommer till Las Vegas. Rött all the way baby! Om jag får in 300 000 kr för min njure så räcker det med att dubbla upp åtta gånger – sen har jag fått ihop nästan 40 miljoner kronor. Det räcker till ett riktigt najs hus på stranden där och eftersom det är varmt här typ året om så behöver jag inte värma upp huset över huvud taget – jag bor praktiskt taget gratis efter att jag investerat dom där miljonerna!

Vi fick förövrigt tag i en orkan-maskin tillslut också! Vi var till ett annat soppingcentrum (nackdelen med att ha damer med på resan – det ska shoppas i tid och otid) där det fanns en fungerande sådan.
Testkaninen lillebror rapporterar att maskinen inte var så farligt ändå, även om han ”inte skulle vilja vara i en orkan om det blåser sådär mycket”.

Sen har vi varit i Balboa Park också. Där kastade vi lite amerikansk fotboll, käkade en varmkorv som någon måste ha bajjat på och sen försökte jag njuta av att bli ännu rödare på armarna.

Korv som någon bajjat på. Och en amerikansk fotboll.

Sen har jag även testat lite andra delikatesser här i landet också. Heinz chips är ingen av dom. Luktar precis som ketchupen och smakar nästan exakt likadant också. Men chips med ketchupsmak funkar verkligen inte, även om pommes och ketchup funkar utmärkt.

Betyg på Heinz chips: 0,5

En något överspelande West Side-Lillebror, en storebror och San Diego.

Eftermiddagen spenderades på hangarfartyget USS Midway som var så ballt att jag höll på att smälla av. Det såg faktiskt inte så jättestort ut på utsidan men det fanns så sjuuuukt många rum inuti skeppet. Och då fick vi ändå inte se allt som fanns.