Sydamerika 2016, Puno – Världens lyxigaste buss-säten och en överlag rätt trött stad

Musik gör mycket när det gäller att bota tristess. Jag har ju, ofrivilligt, fått lov att detoxa från mitt (uppenbara) mobilberoende i och med att jag för första gången fick uppleva mäkta imponerande ficktjuvningsexpertis på nära håll.
Det jag märker av mest av detta är hur bra all musik plötsligt blivit. Efter att ha lyssnat på musik 10 timmar per dag (till och från jobbet + typ varje sekund på jobbet) får jag nöja mig att lyssna på musik under bussresorna. Det är då jag kan ta fram min minilaptop, koppla i hörlurarna och njuta i några timmar.

Så även denna gången när vi skulle ta oss från Cusco till Puno – vår första längre bussresa på resan. Drygt fem timmar skulle resan ta totalt och vi hade, smarta som vi är, bokat VIP-sätena hos bussbolaget Cruz Del Sur för en sisådär tiondels peruansk månadslön. I svenska pengar blir det drygt 300 spänn, och jag trodde jag skulle smälla av när vi klev ombord på bussen…

Det här är då sätena vi fick. Fullt fällbara, med tillhörande fotstöd och varenda pryl hade den gula loggan snyggt placerad. Nu kanske det låter som att jag blivit sponsrad av bussföretaget, men så är inte fallet (tyvärr!) utan jag blev bara helt sjukt imponerad av bussens kvalitet. Dom här sätena var ungefär i klass med såna där superlyxiga biofåtöljer som vissa biofantaster har hemma.

Just ja, vi hade så klart egna underhållningssystem också. Alla filmer var dubbade på spanska, inte sådär jättekul om jag ska vara ärlig… Men ett eget underhållningssystem är alltid ett eget underhållningssystem!

Två mycket imponerade ”backpackare”.

Vi hade läst en hel del skumt om bussresor i Peru, så jag satt världsvant och kramade min ryggsäck samtidigt som jag grät floder och väntade på när första bästa tågrånare från 1920-talet skulle kliva ombord och sno allt vi ägde. Men så skedde inte, och vi stötte inte på några som helst problem under resan. Så om ni ska resa från Cusco till Puno nångång – ta Cruz Del Surs bussar! Lite dyrare än lokalbussen (den kostar typ 4 dollar…) men lätt värt det om du är paranoid och modig som en femåring som har spöken under sängern…

Annat intressant att notera från resan är att toaletten endast tillät att man gjorde nummer ett. Det fanns även, såvitt jag förstod det, ett filter som förhindrade eventuella mini-me att leta sig ner i avlopps-tanken också.
Dom informerade även att bälte var obligatoriskt, men det slutade inte där utan dom hotade även med polisanmälan i säkerhetsgenomgångsvideon om man inte hade bältet fastspänt. Lite knäppt, men ändå någonting jag som Volvo-svensk kan ställa mig bakom.

Puno har annars imponerat ungefär lika mycket som Grums enlgit diverse topplistor (bottenlistor) imponerar på turister. Det vill säga inte alls. Dom har en liten hamn där dom säljer en samma souvernirer som i Cusco som toppdestination, men mycket mer verkar det inte vara.

Eller jo. Dom har en restaurang som heter Machu Pizza också. Höhö. Machu Pizza. Det tycker jag är kul.

Dags att sova nu känner jag… God natt!