Close

Efter en helt okej pizzakväll nere i Lvivs centrum så begav vi oss igen ut på vägarna. Målet för dagen var att ta oss över gränsen, ur det superkorrupta Ukraina och sen hela vägen till Krakow. Bilresan skulle enligt Google Maps ta ungefär 4,5 timme men på det räknade vi med att stå 2-4 timmar vid gränsen också.
Google Maps kan förövrigt vara något av det bästa som någonsin uppfunnits. Maken till bra resehjälpmedel har sällan skådats.



Vägen till gränsen var sen precis lika hemsk som resten av vägen från Kiev varit tidigare. 90-sträckor som var 5:e kilometer avbröts med en stadsskylt och där man då fick lov att sänka hastigheten till 60 genom varje samhälle. Och det var så jävla många sånahär samhällen att jag höll på att bli tokig. Sträckan mellan Lviv och gränsen borde egentligen inte ta mer än en 30 minuter ungefär men när man får hålla en snitthastighet på 65 kilometer i timmen så tar det plötsligt dubbla den tiden. Totalt värdelöst och jag avskyr fortfarande Ukrainas vägdragande.

Men så kom vi helt plötsligt fram till gränsen, utan att egentligen ha blivit förvarnade eller nåt. En rondell uppenbarade sig och plötsligt stod vi öga mot öga med gränsvakterna igen. Vi fick som vanligt en lapp där det stod att vi var 4 personer på, vi åkte sen fram till första kontrollen som var den ukrainska delen. Dom kollade våra pass, bad mig öppna bagageluckan för att kika efter smuggelgods/kidnappade flyktingar och orkade inte ens lyfta bort våra väskor för att se om någonting låg därunder. Vi kunde ha haft med oss vilken skit som helst därunder och dom hade inte märkt någonting.

Sen fick vi åka över gränsen till den polska sidan där jag fick se den hetaste gränsvakten jag någonsin sett. En ung dam på kanske 25 år som såg ut ungefär som en blond Haley Williams
spatserade vid tullkontroll 2. Vi fick såklart kontroll 3 och jag blev mäkta besviken. Fröken Polski Williamski fick ändå stå för underhållningen när hon sprang fram och tillbaka för att samla in alla passen på hennes sida. Vi fick även vi lämna över våra pass samt registreringsbeviset för bilen, en kontroll som tog en jäkla tid kändes det som. Men slutligen var vi klara och kunde lämna det småäckliga Ukraina bakom oss. Psykologiskt lättande och jag känner att jag aldrig mer kommer åka bil i Ukraina. En gång räcker.

Gränskontrollen skrällde annars rejält och vi var klara på nästan exakt en timme. En klar förbättring, men å andra sidan är polackerna betygligt kompetentare än vad ukrainarna är när det gäller det mesta.



Resterande delen av vägen tog vi oss an utan större problem och nu ligger jag här i Krakow och efterrapporterar om gårdagen. Gårdagskvällen började annars med två öl på en Statoil-mack följt av två öl i bilen på väg till vårat boende vilket sen, efter att vi hade checkat in, slutade i en otroligt oelegant karatefylla för oss allihopa. Jag däckade vid 5-6 nånting men Gustaf och Anna kom hem först vid 8-tiden efter att ha varit ute på diverse äventyr.

Nej, Krakow känns riktigt najs såhär långt. Blir intressant imorgon också eftersom vi tänkte försöka köra Auschwitz på dagen där. Lär komma en rapport därifrån också så stay tuned.


Betygsätt inlägget:
[Total: 7    Average: 4.4/5]

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>