Hiroshima, Japan – Arkadhallar, leksaksbutiker och snabbtåg

Efter att ha blivit påminda om mänsklighetens mörkare sidor så kände jag och Johannes att det nog kunde vara dags att lätta lite på trycket. Vad passar då bättre än att fönstershoppa lite i ett av världens galnaste länder?

Mobilbutiken vi var in i bjöd på en massa balla mobiltelefoner. Inget sådär superspeciellt, men dom hade några Android-telefoner där som man blev lite sugen på. Synd att dom har ett annorlunda mobilnät än vad vi har i Sverige bara

Nästa stoppet på fönstershoppandet blev närmsta TV-spelsbutik. Den, och några andra TV-spelsbutiker vi var in i, hade alla möjliga konsolspel tillgängliga. Då snackar vi inte bara dom vanliga Wii-, Playstation 3- och Xbox-spelen utan även gamla Super Nintendo- och Nintendo 64-spel. En hel Super Nintendo-konsol fanns även att köpa för drygt 400 kronor. Ge mig!

Vi sprang sen på våran första Arkad-hall i Japan. Därinne fanns det fem våningar med alla möjliga spelmaskiner i.

Dom hade en massa sånadär försök använda klon för att få ner saken så vinner du”-maskiner och jag failade såklart totalt när jag försökte.

Det stod rad efter rad med maskiner, och dom flesta erbjöd faktiskt figurer som vinster istället för mjukisdjur som vi brukar ha i Europa. Lättklädda flickor, balla actionfigurer och en massa andra småfigurer kunde vinnas om man bara satsade 100-200 yen per spel (10-20 kronor).

Några våningar upp så fanns dom mer normala spelmaskinerna. Här ser vi till exempel en stor ”kapsel” som man gick in i, och där hade man en skärm som täckte typ 270 grader av väggen.

Sitt i stolen så har du spelet runt dig.

Det fanns även en massa helskumma saker som var omöjliga att förstå sig på…

En internetklassiker, ”flip the table”-maskinen.

Här i det mörka hörnet hade vi en av dom mer obskyra maskinerna. Unga flickor i skolkläder verkade vara temat, och det fanns även en ”love meter” som man tydligen kunde öka på något vis. Exakt vad spelet gick ut på vette tusan, men det kändes ju en aning skumt om man säger så…

Vad säger man?

Våningen ovanför hade sen trum-maskiner med en galen japan som matade perfect efter perfect på scoreboarden. Jäklar vad duktig han var!

På musikvåningen fanns även en DJ-maskin. Varför den nu skulle räknas som musik…..

Leksaksbutikerna i Hiroshima överträffade annars sig själva också. Här ser vi ett utbud av alla dom Pokemonfigurerna som såldes i butiken.

Dom sålde även ett ”bygg en hamburgare”-spel! Det gick ut på att man skulle försöka bygga upp en burgare på en rätt dåligt balanserad grej, och den som rev burgaren förlorar. Lite som Jenga-spelet där man ska bygga torn av klossar ungefär, fast i hamburgarformat.

Och på tal om mat, här ser vi Musse Pigg-makaroner och Nalle Phu-honung tillsammans med lite andra roliga Disney-grejer.

Actionfigurer är någonting asiaterna är galna i, och det finns alltid minst 23 hyllmeter med sånahär gubbari. Jag förstår inte charmen, men tydligen är dom galet populära.

Men ingenting varar förevigt, så efter att ha fönstershoppat så begav vi oss sen mot tågstationen för att färdas mot Osaka. På vägen såg vi ett dubbeldäckar-cykelställ som imponerade på mig. Smart idé!

Tågbiljetten var bokad på snabbtåget som skulle ta exakt 90 minuter och vi tog sikte på perrong 13 efter det att jag först hämtat ut en ny biljett. Hade råkat tappa min gamla, men det spelade ju ingen roll då vi hade ett railpass och enkelt kunde skaffa en ny.

Tågen ser ju helt galet fräcka ut, och går ännu snabbare än vad dom ser ut. Och det stämmer verkligen det dom säger, du kan ställa din klocka efter tågtiderna för tågen avgår verkligen exakt i tid varenda gång. Av alla dom 7 tågen vi hann se när vi väntade på vårat tåg så avgick alla exakt på sekunden rätt. Imponerande!
”