Close

Monthly Archives mars 2012


Jag har använt datorer i säkert 20 år. Det är en jädrans massa dagar, snabbt huvudräknat närmare 7 300 stycken, och jag tycker mig ha sett ett oändligt antal problem som kan uppstå på på den här fronten. Jag har sett hundratals datormodeller, hundratals program och jag känner överlag att min status som bad boy inte riktigt tjänar på att jag nämner detta nu.

Det jag vill komma till är att jag inte är helt efterbliven på teknikfronten, snarare tvärtom. Jag kan mina grejer och jag är rätt grym på att snabbt sätta mig in i ett problem för att sen lösa det.
Men den erfarenheten tycker man att jag borde kunna hantera vilken pryl som helst. Och det gör jag också. Strykjärn, mobiltelefoner, klockor med mera hanteras utan problem. Ändå finns det en produkt som jag aldrig någonsin kommer begripa mig på. Jag syftar såklart på mikrovågsugnen.



IBM har nu under en längre tid bjudit oss 600+ anställda på den generösa mängden av t-r-e mikrovågsugnar i matsalen. Detta har såklart inneburit att köer bildats när 163 hungriga ungdomar alla vill värma sin mat samtidigt.
Därför var det en positiv överraskning när dom slog på stort och köpte in tre ytterliggare matvärmarmanicker. Man tycker liksom att när tre ytterliggare mikrovågsugnar tillförs så borde köerna minska.
Men nädå – så blev inte fallet. Nej, istället ökade köerna istället. Varför? För att världens elakaste masterminds alla har ett gemensamt extrajobb – dom designar mikrovågsugnar.

Hur många av er har inte upplevt den här paniken när man står framför en mikro vridandes- och tryckandes på knapparna i hopp om att mikrojäveln ska ställas in på 2-3 minuter och börja värma maten? Helt maktlös knappar man på allt som rör sig i hopp om att få igång fanskapet, men ändå händer inget. Ange vikt”, ”Snögubbe” eller något helt ologiskt dyker istället upp och man måste göra 107 inställningar på mikron för att få igång den.



HUR SVÅRT ÄR DET ATT GÖRA EN LOGISK MIKRO!? En ratt för tid och en ratt för värme, det är allt som behövs. Ändå slänger tillverkarna in två hundra andra knappar som ger ”extra features” till matlagandet.
MEN JAG VILL BARA HA MIN MAT VARM!? ”Näh, det fåru inte!” säger mikron och ber dig på nytt välja om du vill ha snögubben, staketet eller giraffen som val i displayen.

Det finns ingenting annat här i världen som är lika varierande och lika vansinnigt ologiskt som mikrovågsugnar. Varför ska det vara så jäkla svårt att bara standardisera skiten? Två rattar är det enda vi vill ha (som vi män brukar säga), ändå packar dom på oss massa andra features som inte ens tillför nåt…

Mikrovågsugnar är efterblivna och jag hatar dom. Jag ska börja elda utanför IBM och grilla min mat över öppen eld istället. Där snackar vi användbarhet! Inga jäkla knappar, bara in med maten i värmen och se hur den färgmässigt blir färdiglagad.
Blir jag någonsin president över Europa ska jag förbjuda mikrovågsugnar. Det är ett löfte…”
Sony Ericssons mobiltelefoner har aldrig varit någonting jag riktigt gillat. Det har snarare varit tvärtom. Plastiga telefoner med dålig mjukvara och en uppdateringsfrekvens av mjukvaran som ligger i fas med hur ofta Blizzard släpper nya spel ungefär.
Men efter två år med min älskade Nexus One kände jag att det var dags för nåt nytt. Trots att Nexus-telefonerna får uppdateringar direkt dom släpps och trots att det är den smartphonen som jag haft längst så vågade jag mig ut på nya vatten, och här kommer min berättelse om min nya kompis Sony Xperia S:

Den största styrkan med telefonen är helt klart skärmen. Den har en upplösning på 720 x 1280 pixlar och skärmen är verkligen knivskarp. Som hardcorespelare av Angry Birds innebär detta framför allt att jag slipper problem med att reklamen i spelet stör spelandet, men även att det är en fröjd att bara sitta och stirra in i skärmen.
Hårdvaran är jag annars inte så brydd om – klarar den Angry Birds så klarar den av allt annat jag vill kunna göra.

Det som överraskade mig mest med telefonen var annars ljudet. Visst, jag är ingen audiofil som köper hörlurar för en halv månadslön och jag har vid enstaka tillfällen (host host) lyssnat på Rebecca Blacks låt Friday, men jag måste säga att skillnaden i ljudkvalitet mellan Nexusen och Xperian är överväldigande. Ljudet känns fylligare och renare” på något vis, även om ljudvolymen på Xperian är en liten besvikelse. Hur ska man kunna förstöra hörseln om ljudvolymen inte ens klarar av att skärma bort en griande irländsk knackerunge?



Men om vi ska återgå till dom positiva sakerna så kan man helt klart räkna in designen där. Xperia S är den snyggaste telefonen på marknaden just nu om du frågar mig. Även materialmässigt hänger den med betydligt bättre än dom gamla plastbitarna Sony Ericsson levererade. Kantigt är det nya runda!
Sony gjorde en bra grej när dom sparkade ut Ericsson ut företaget, helt klart.
Notera även den galet vackra listen som finns nedanför hem-, bakåt- och menyknappen. Den lyser upp på ett löjligt vackert sätt när man håller på med telefonen.


Men några negativa saker har jag hittat hittills, även om jag bara ägt telefonen i drygt 20 timmar.
På-knappen som sitter på ovansidan av telefonen är placerad precis där den ska. Problemet är bara att hörlursuttaget är placerat precis bredvid vilket gör att hörlurssladden liksom vrids och lägger sig helt otroligt korkat rakt över knappen.
Ljudknapparna sitter även dom sämre placerade än på Nexusen. Dom sitter mitt på sidan av telefonen vilket gör att du får svårt att ändra volym utan att knöla ner hela handen i fickan.

Men överlag är Xperia S en riktig fullträff! Vill du ha en übersnygg telefon med en magisk skärm som är perfekt för att spela Angry Birds och samtidigt vara som din idol (mig) så köp den. Jag har svårt att se hur någon inte ska kunna gilla den.”