Close

Category Archives Kameradump


McDonalds-ångesten är vad jag brukar kalla den. Den här ångesten som uppstår när man precis ska beställa mat på McDonalds och man inte riktigt vet vad man vill ha. Vill jag ha en Big Mac-meny eller vill jag ha två cheeseburgare och en Fanta? Ångesten faller sig på tills dess att man i ren panik tar steget fram och beställer två McFish och en latte för att sen spendera hela måltiden med att svära över idiotvalet man gjorde.
Och då gäller valet och ångesten någonting så otroligt oviktigt som snabbmaten för dagen. Man överlever väl ändå oavsett vad man väljer.

Nu har istället nästa nivå av ångesten anlänt. Min dator håller på att ge upp (för fjärde gången) och det är dags för en ny. Om ni då tänker er min beslutsångest vid McDonalds och tar den gånger 125 så får ni då kanske en uppfattning om den nuvarande ny-datorångesten.

För tänk om man väljer fel dator? Om tangentbordet är svindåligt, om grafikkortet inte håller för spel eller om skärmen inte ens är full HD. Och jag som inte ens spelar spel på min dator oroar mig ändå över grafikkortets prestanda. Jag är nog dum i huvudet. Det handlar i och för sig om en 10 000 kronor nu. Man vill inte gärna kasta 10 000 kronor i havet. A Dell rolling in the deep” liksom.

Det kommer sluta med att jag sitter här med den där MSI-datorn med 127 olika blinkande lampor på, eller den där Pride-datorn från Alienware som ser superbögig ut med en plånbok som är tunnare än madrassen jag sover på. ”Tänk på barnen i Afrika” brukar man säga, men jag ser inte hur dom ska kunna hjälpa mig här? Dom kan väl inget om datorer?…”
Söndagen började med att jag mötte upp mor och dom andra besökarna nere på stan för att med stor precision transportera dom ut till Blanchardstown och Waterville. Målet med resan var att visa dom den fantastiska lägenheten jag bor i (för er som inte sett den ännu finns den att se i inlägget Irland: Cribs).
Väl framme överraskade mamma med att inte få någon hjärtattack av hur det såg ut därinne, Åke klagade lite på dom 8 schampoflaskorna vi hade i badkaret och ungarna överraskade med att inte säga typ nåt. Murre
dominerade med att låsa in sig på sitt rum och låssas som att han inte var hemma [?]

Efter 5 minuters lägenhetsvisning avslutade mamma med ett Det där var väl inte så farligt?” och jag blev helt chockad. Snabbt som ögat tvingade jag ut hela familjen innan morsan hann ändra sig. Sagt är sagt morsan! Nu får du aldrig mer klaga på annat än spisen!



Vi traskade sen ner till shoppingcentret i Blanchardstown och tog en fika. Mamma beställde en kaffe i storlek medium och fick strax under en liter kaffe.



Åke blev otroligt fascinerad av den vita lappen han fick av kassörskan. ”Its a reciept – a kärleksbrev” tyckte han. Jag förklarade för honom vad reciept egentligen betydde, men han verkade inte riktigt ta in infon av nån anledning…



Efter fikat begav vi oss in på Blanchs (orkar inte skriva Blanchardstowns hela tiden) shoppingcentrum och damerna ockuperade direkt den första butiken dom såg. Vi killar insåg vad som var påväg att hända, så innan shoppingmanin slog in helt hos damerna hade vi herrar brutit oss loss och börjat strosa omkring själva.



Åke kikade på en massa kläder…



… och Erik grinade över dom fruktansvärda priserna affärena hade.

Annars måste jag säga att jag trodde jag fortfarande var ung tills dess att alla kom och hälsade på mig. Jag har alltid trott att jag ska klara av att INTE bli en såndär ”när jag var ung”/”men guuud vad små ni är”-person, men likförbaskat satt jag där och kom på mig själv att säga ”När jag var ung” ett antal gånger under tiden dom var här :c

Sen noterade jag vilken skillnad i ekonomi det är mellan att vara 15 och 24 år. Ungdomarna (ni ser vad gammal jag är!) sparade sina pengar och planerade noggrant var och vad dom skulle handla – jag köpte det jag ville ha. Tror jag brände närmare 100 euro på att köpa en tjocktröja, två skjortor, två par jeans och 10 par strumpor…



Sen kom vi slutligen till turistfällan nummer ett i Dublin – Pennys. Eftersom dom redan varit in i butiken på stan shoppade dom väl inte ihjäl sig, men det är helt sjukt billigt på den där affären. Jag köpte ett par jeans för f-e-m euro. 50 kronor alltså. Det är snorbilligt, men i vanliga fall får du en skjorta för 6-12 euro och ett par jeans för 10-15 euro.

5 par strumpor kostar 3,5 euro vilket innebär att jag aldrig mer kommer behöva tvätta mina strumpor – det är bara att köpa nya istället.



Mammsingen ville såklart också shoppa (yes)



Tillslut blev det dock för mycket. Den berömda shoppingkrampen satte in och det blev ”streching med röd tröja på sig”-dags. 5 minuter senare hade krampen tillslut släppt och shoppingspreen kunde fortsätta.



Hungriga, fattiga och utmattade (lite som barnen i Afrika faktiskt) begav vi oss sen ut för att ta en taxi till Blanchs Village för att ta in på turistfällan nummer två ute i Blanch – Blanchardstowns Steakhouse. Stället som mest är känt för sin rätt ”Steak on a stone”.



Beslutsångest och en massa menyer.



Schtek och stek.



Valium och kyckling.



Steak on a stone.



”Vart är Steak on a stonen?”… ”Däääär är Steak on a stonen!”

Duktig mamma.



Rätt genialt ändå att man betalar 23 euro för att få laga sin egen mat – och då är inte ens dryck inräknat. Mamma betalade dock så jag åt och njöt som bara den. Tack för maten mor! :)



Två tvillingar och mat.



Som efterätt beställde jag in en Banana Split (som kostade lika mycket som mina jeans :i) och jag måste säga att det är den godaste Banana Spliten jag någonsin ätit. Löjligt hur god den var…

Betyg på Steakhouses Banana Split: 5



Efter maten kom ”kärleksbrevet” till Åke, men mammsingen var svartsjuk och högg snabbt lappen för att betala kalaset. 141 euro och en såld njure senare traskade vi därifrån.



Sen klev alla på bussen och det var det sista jag såg av dom. Lite tråkigt att dom är borta, men lite skönt med lugn och ro på sätt och vis. Nu kan vardagen återkomma och livet rulla på som vanligt. Men jag skulle nog faktiskt kunna gå med på att få besök igen (yes)

Besökarnas betyg på Dublin: 3
I torsdags kväll kom min käre mor till Dublin och jag har därför spenderat större delen av helgen med henne, hennes gubbe Åke och hans två 15-åringar Eric och Linnea. Eftersom jag knäppt några hundra kort under dom tre dagarna som gått sen dess tänkte jag ta en liten sammanfattning av Helgen med mammsingen:



Torsdagen blev ganska kort eftersom dom landade såpass sent som dom gjorde. Klockan 20:30 kom mamma ut genom hotelldörren och hälsade på mig med en stor mammakram. Lite töntigt, men samtidigt är hon min mor så jag lät henne hållas. Det var ändå lite mer än sju månader sen vi sågs sist. Efter lite grinande, lite hälsande och lite snackande åkte jag därifrån för att sova.

Större delen av fredagen spenderades sen för egen del på jobbet samtidigt som besökarna fick bekanta sig lite med O'Connell Street, Spiran och allt annat kul som fanns inne i Dublin. Jag åkte in till stan och mötte upp dom andra för att käka lite och vi hade fått tips om ett ställe som låg i närheten av Four Courts. Namnet på stället har jag glömt, men placeringen och maten sitter fortfarande kvar i minnet.

Maten på stället var fantastiskt och jag åt personligen en laxpasta som lätt kunde mäta sig med den italienska motsvarigheten i Diano Marina. Mamma och dom andra verkade även dom vara mycket nöjda med maten.

Betyg på det där stället jag inte kommer ihåg namnet på: 5



Ball kyrka.



Ballt instrument.

Mindre ballt var det faktum att han verkade tro att han låg med instrumentet såsom han betedde sig. Skum kille som porrade sig med en gitarrhals…



Ballt dryckesunderlägg.



Balla besökare.



Ball Eric.



Ball glass som fick avsluta fredagen. Smakade dock inte sådär jättebra. Efter att ha ätit upp den var det sovdags så våra vägar skiljdes åt där.

Lördagen hade vi bestämt skulle spenderas i den lilla fiskebyn Howth som ligger 30 minuters tågresa nordost om Dublin och därför begav jag mig till besökarnas hotell vid 11:30-tiden för att rutinerat guida dom till tågstationen.

15 minuter och en uteliggare med för få tänder senare anlände vi tryggt vid tågstationen. Ytterligare 10 minuter senare hade vi missat tåget med 10 sekunders marginal. Fiasko.



Väl ombord på tåget var Åke och den unga fröken Linnea inte helt nöjd.



Jag har en bra vana att alltid ta kort på kartorna som finns i närheten om jag ska befinna mig på ett okänt ställe en längre tid, något som kom till användning senare under dagen.



Howth.



Första skylten vi fick syn på när vi strosade runt i stan kändes ju… intressant ._o



Regn och tokigt mycket blåst stod på schemat dom första 15 minuterna vi var där. Mamma var inte helt nöjd med Irland just då…

Efter att vädergudarna gett upp och slutat piska oss såg vi plötsligt att en massa människor stod och tittade över kanten vid hamnen. Vi var nyfikna på vad som var så intressant så vi traskade över dit för att kika vad som stod på.



Där dök dom här krabaterna upp. Flytande fläskberg med simfenor. Fantastiskt fascinerande djur (yes)



Ballt däggdjur med skumma näsborrar.



Lågvatten, alger och en udde.



Jag blev otroligt facinerad av hur grönt allt det gröna därute var. Algerna var verkligen riktigt grönt gröna.



Ball båt som såg mycket coolare ut i verkligheten än på ett minikort.



Puttifrånkorvar!



Solsken över hamnen. Tummen upp för solen, tummen ner för stormvindarna vid kusten.



Sketen ö vid namn The island of Ireland's Eye som inte gjorde sig bra på bild! Jag gillade den där ön, men den var verkligen inte fotogenique. Buu för det.

Betyg på The island of Ireland's Eye 3



Förvirrad pippi som trodde hon var en puttifrånkorv.



Ser ni det där vita huset som står en bra bit ut på udden? Där skulle jag lätt bosatt mig om jag var dum i huvudet, gillade regn, var 70 år gammal och hade alldeles för mycket pengar. Nu saknar jag tre av dom där kriterierna så jag nöjer mig med att drömma om att bo där. Utsikten måste vara fantastisk därifrån…



Kolla liksom! Det hade sjuk utsikt, en enorm gräsmatta där man kunde spela golf och en egen mur runt tomten! Kickassigt ballt hus helt enkelt!



Annars gillar vi uppenbara skyltar. Dom där satt lite överallt uppe på klipporna för att informera om det uppenbara. Lite som att sätta upp en jätteliten skylt mitt på en fotbollsplan där det står Det finns gräs här” ungefär…



Klippor.



Världens bästa mor.



Eric, en fyr och en färja från Stena Line.



”You talkin to me!?”

Efter att nästan ha nåt världens ände bestämde sig gamlingarna plus Linnea att gå samma väg tillbaka. Jag och Eric tyckte det lät tråkigt så vi tog den andra vägen tillbaka.



Lite vilse var vi nog ett tag men vi kom tillbaka till stan före gamlingarna trots att vi irrade runt en hel del.



Göteborg på irländska.



Efter en glass tog vi sen tåget tillbaka till stan för att käka lite och kvällen avslutades på Murrays på O'Connell Street.
Jag måste säga att irländsk matkultur överlag är katastrof, men vi måste ha haft en sjuk tur med maten när dom var här – vi käkade på skitbra ställen alla gånger förut om en. Murrays fajitastallrik smakade lika gott som den ser ut.

Betyg på Murrays fajitastallrik: 5



Mamma var avis…



… och Åke försökte t.o.m. handgripligen ta mitt käk ifrån mig, men efter att strategiskt ha placerat en gaffel i hans hand gav han tillslut upp.



Jag fick tummen upp för gaffelns placering av Linnea innan jag slängde min servett och sprang ut från restaurangen i rädsla för hämnden från den gamle mannen.

Det var allt för idag. Imorgon kommer söndagens äventyr.
Jäklar vad jag är trött. Jag har spenderat dagen på Pennys här i Dublin för att köpa mig nya kläder (orka tvätta lixom). Tre jobbskjortor, en tröja och ett par byxor inhandlades. Gissa vad kalaset slutade på :z
Har lite olika bilder liggandes i lagret just nu, så dom kommer här. Ett ”Irland (och lite annat) – smått och gott”-inlägg helt enkelt:



Till och börja med vill jag tacka Jaker för det otroligt vackra Lucia-MMSet som han skickade i söndags. Lucia ska ju vara blond, ha ljus på huvudet och till största delen vara tjejig, och jag tycker verkligen han fått med allt det där väldigt bra i det här kortet. En blond fjolla med ljus på huvudet :z
Nej, men seriöst, bra initiativ Jaker (yes) Ser fram emot ett Batman-julaftonsMMS också ^^



Jag körde min irländska McDonaldsdebut idag också! ”There is only one Bic Mac” säger dock och jag håller med. Men den smakar väldigt annorlunda beroende på vart man är. Londons Big Mac smakar lite småsåsig och sunkig, Sveriges smakar normalt och Irlands Big Mac är tamefan den bästa jag provat hittills.
Jag är medveten om att jag kan ha fått in en lyckoträff idag, att jag hittade den där enda perfekta burgaren dom gör under hela veckan, men jag tror inte det ligger till så. Den smakade riktigt bra, stripsen var även dom snudd på McDonaldsperfekta (alltså ätbara) och hamburgaren såg faktiskt ut som på bilden!

Betyg på den irländska Bic Macen: 5



Irländarna är rätt roliga annars. Surfar man in på Piratbukten så möts man av det där felmeddelandet [?] Undrar hur det ligger till med nerladdning här förresten? Måste nästan kolla upp det där (yes)



Man får så många roliga mail om man kollar i spam-lådan på mailen, men det här mailet var ändå riktigt lustigt. Det lyckades ta sig hela vägen till min inkorg för att sen vara sådär underbart ihopknåpat :i
”Vara en rulle vinnare” är redan ett blivande citat hos herr Kaustinen (yes)


Avslutningsvis kommer då bilderna ni väntat på såååå länge. Bilderna på kläderna jag har på jobbet. Är ni beredda? Klara, färdiga, klicka


Den första bilden är kläderna jag hade på mig under min första dag på jobbet. Hela outfitten är köpt på asgulliga MQ i Bååårlenge och den är ju bara föööör söt. Den grårutiga skjortan passar verkligen till dom svarta byxorna och den gula badgen höjer verkligen helheten nåt enormt… [?]



Den andra outfitten är köpt via Hogwarts School of Witchcraft and Wizardry (där Harry Potter gick/går). Lägg gärna märke till hur jag håller i ett lightningbolt-klot med händerna samtidigt som jag tar kortet (yes)
!



iDAG ÄR HUMÖRET PÅ TOPP IGEN…. och caps lock var tydligen nertryckt. I alla fall tänkte jag ta en liten recap av vad som hänt när det gäller flyttandet och lite andra kort som inte fått plats i tidigare inlägg. Den första bilden ni ser här ovanför är ordningen på mitt hostelrum dagen innan jag flyttade ut. Som vanligt ligger allt sorterat: pizzakartonger, använda kläder, oanvända kläder, väskor, Lidlpåsar, Colaflaskor, jackor och allt annat i en hög. Resten ligger sen i den andra högen. Mycket smidigt och framförallt hemtrevligt.



Men flyttade jag ju igår – och därför var jag ju tvungen att städa. Visst ser det mycket tråkigare, och framförallt inte lika hemtrevligt, ut på den här bilden? :_



En sak som är lite intressant med Irland är deras buss-system. Dels så kan bussarna vara bra sena ibland och ibland dyker inte bussarna upp alls. Sen tar bussarna BARA jämna pengar. Så om bussen kostar 1,15 euro så måste du lägga detta i betalningsmaskinen på bussen, lägger du mer än den summan så får du inngen växel tillbaka, nej, du får ett tillgodokvitto på pengarna istället. Det här kvittot måste du sen ta med ner till centrala Dublin och lämna in det för att få tillbaka pengarna.
Att göra detta för att få tillbaka 0,05 euro (50 öre) känns ju sådär lagom nödvändigt… [?]



Sen tänkte jag visa en liten snabb genomgång av lägenheten också. Här har vi en bild som visar hur köket ser ut (ser ni min fiiiina Vaio som står där mitt ovanpå diskmaskinen <3). Värt att notera är att jag skrällde och levererade Irlandsvistelsens första hemlagade måltid - Spaghetti Carbonara (yes)



Här ser vi mästerverket! Den första (och kanske enda) måltiden jag lagat här på Irland. Mäktigt värre.



Spisen maten lagades på känns annars fräsch. Det där svarta runt plattorna därnere ska vara där enligt herrarna som bott här ett tag [?]
Värt att nämna är också att min säng inatt bestod av en madrass på golvet – inget täcke, ingen kudde och framförallt ingen värme över huvud taget. Jag låg med långkalsonger, byxor, två tröjor, en tshirt och strumpor på mig – ändå frös jag som en tok. Jag drog t.o.m. jackan över mig nångång mitt i natten där, men det hjälpte föga [?]
Ett täcke som klarar ner till -13,5 grader och en vacker kudde är nu inköpt – tack för det.



En sammanfattning av mitt första dygn i lägenheten ser ut ungefär såhär. Iceman sitter och geekar World of Warcraft på sin laptop med sin nyinköpa skärm samtidigt som Murat är fascinerad av dom rosa spellsen på spelet. Dessutom sitter han bredvid och visar romantiska saker i Icemans öra. Skumma herrar det där.
Finska damen och den andra killen som bor här syns inte till så ofta, därför finns dom inte på kort ännu (iofs är jag lite rädd för hon den där finska damen, hon verkar läskig på nåt vis…)


Sen har irländska matvaror-testandet fortsatt också:

Först ut är några kakor vid namn Non Stops! som jag hittade på Spar-affären här i Blanchardstown. Det är typ små små kakor med chokladbitar i
och dom fungerade som frukost i torsdags. Men dom smakar riktigt jäkla gott, tyvärr är det inte så många kakor i förpackningen, dessutom har dom ju snott namnet från den svenska klassikern Non stop
, så därför förtjänar kakorna inte full pott (men jag rekommenderar alla att prova dom ändå)

Betyg på Non Stops!-kakorna: 4



Nästa vara upp till test är energidrycken Hydrate bpm Energy med citrus green-smak. Enligt etiketten på flaskan ska den innehålla vitamin B och C – det enda positiva med den här hemska skiten.
Den smakar ungefär som kolsyrad citron/apelsin/kiwi-juice blandat med sånadär sura godiskulor man åt när man var liten och det smakar verkligen inte gott. Ändå har jag fått i mig typ 5 klunkar genom att dricka 4 droppar åt gången, men det är mest för att jag inte orkar resa mig ur soffan för att hämta vatten.

Betyg på Hydrate bpm Energy: 1



Sist ut har vi mina favoriter – Chocolate Chip Mini Muffins. Precis som namnet antyder är det små minimuffins med chokladbitar i – och jävlar vad goda dom är. Konsistensen är perfekt, chokladen är gudomlig och jag blev förälskad direkt. Det kan såklart inte bli någonting annat än en fullpoängare.

Betyg på Chocolate Chip Mini Muffins: 5



Avslutningsvis kan vi nämna att vårat internet är ett 24/1-bredband som vi inte riktigt kan maxa, men det duger väl i alla fall. Dock känns det ju lite som ett nerköp från 80/80 som vi har hemma i Borlänge :_
Med (ännu) en Ben and Jerrys vid min sida sitter jag här efter en tung dag på jobbet. 3,5 timmars arbete och 4 timmars slösurfande tar kål på mig – utbrändheten är nära.
Sen känner jag av pressen att prestera också. Min mobil är överfull av onödiga kort som jag har knäppt, så för att lätta på trycket kommer här en kameradump:


Lillebror överraskade genom att inhandla en hummer när vi var ner på Ica för någon dag sedan. 159 sköna kronor kostade den och bäst före-datumet var satt till 8 timmar efter inköpet. Lillebrors kommentar på Ica ”FAN VAD GOTT!! Den ska jag äta ikväll!!!”
Lillebrors kommentar dagen efter (när bäst före-datumet hade gått ut) ”Det där var fan inte ett speciellt smart impulsköp…”

Om han åt upp den? Nope. Han tog en tugga, skrek ”UUUÄÄÄHH”, spottade ut och skänkte sen hummern till Svensson. Svensson kunde däremot uppskatta delikatessen.




En av dom nominerade i kategorin ”Inte det mest genomtänkta butiksnamnet va?”. Tänk er en pyroman som går förbi deras butik… :n




Det är rätt skönt att ha börjat jobba ändå. Bland annat har jag fått skärpa mig när det gäller matlagningen. Förut åt jag ju mest McDonalds och pizza, men nuförtiden äter jag faktiskt hemlagat ;)




Sen har mamma köpt ett nytt ljus till rummet. Inget konstigt med det, men hon köpte nåt slags Wunderbaum
-ljus. Det konstigaste av allt är att hon inte valde varesig vanlig, ny bil, Ferrari eller julgranslukten. Istället valde hon mögel-lukten :n Jag kan svära på att ljuset luktar mögel, och jag måste säga att är lite av en expert på hur mögel luktar :z
Det där förbenade ljuset förstörde många av mina måltider innan jag förstod vad det var som lukrtade. Jag blev ju förstörd när ALLT jag lagade luktade mögel. Det blev så konstigt när det smakade gudomligt men luktade mögel.

Nu vet jag i alla fall varför. Mamma kallar det tydligen för lavendel-lukt. Hon har fel 8-)




Ni har kanske hört Chocolate Rain
som herr Tay Zonday (jävlar vilket coolt namn förresten)? Låten handlar om… nån som sjunger Chocolate Rain typ 1 gång var tredje sekund. Vad texten handlar om vet jag inte riktigt, men kanske har den något med min nya uppfinning ”Choklavinden” att göra?

För att framkalla Chokladvinden behöver du följande:
# 1 förpackning Ben and Jerrys Phish Food (chokladglass)
# 1 hårfön
# Ett eluttag

Koppla in hårfönen i eluttaget, sen plockar du ut din Ben and Jerrys ur frysen. Öppna locket på förpackningen och slå sen på hårfönen. Rikta hårfönen ner i glassförpackningen och sätt huvudet ovanför. Du kommer då, om du riktar hårfönen rätt, få uppleva den fantastiska Chokladvinden.
Sen skyndar det här på tinandet av glassen också, så istället för att vänta 16 minuter på att glassen ska bli ätbar kan du nu äta den efter typ 2 minuter. Genialt.




Jag hittade detta kort på Facebook nyss. Imrell har tydligen fått i sig lite för mycket… saft… och sitter nu och flörtar med sin kompis i vitt. Kärlek vid första ögonkastet?
Där ser ni barn vad lite saft kan göra med er :i




Mitt nya mål med livet
Kameran börjar bli överdrivet tjock igen, därför kommer ännu en kameradump:


Imrell var ju som jag tidigare nämnt här. Han hade med sig sitt exemplar av NHL 10 och det spelades ganska mycket under dom dagarna han var här. Bland annat avklarades en Stanley Cup-vinst på allstar-nivån. Efter detta försökte vi oss på svåraste nivån på spelet, Superstjärna :n

Med tanke på att Imrells försvarstaktik är lika effektiv som att äta soppa med gaffel så släppte vi väl till 15-20 frilägen per match ungefär. ”Men jag vill ju proppa honom!” var Imrells förklaring till varför han gång på gång tokrusade på helt fel spelare när motståndarna kom i sina 2 mot 1-kontringar [?]

I alla fall lyckades vi på något mirakulöst sätt vinna dom två första matcherna med vårat Pittsburgh (Crosby är så äckligt överdrivet bra i spelet) mot ett tamt Boston. Trots att dom hade 18 ramträffar lyckades dom inte få in en endaste puck samtidigt som vi var fruktansvärt effektiva framåt.

I den andra matchen vann vi dessutom med 3-1! En skräll större än om Malta skulle vinna fotbolls-VM :n Sen var det slut på det roliga och vi förlorade matchserien med 4-2. Såklart var det p.g.a. att domaren dömde bort oss helt i dom där fyra förlustmatcherna.




Jag slog på TVn i förrgår och hamnade mitt i nåt såndär ”Ring in till oss, gissa på ett ord och vinn en massa pengar”-program. Ledtråden man fick var att ordet skulle börja på ”Barn”. Den först gissningen från den stackaren som ringde in var ”Barnpension”.
För varje felaktigt svar skulle programledaren sen skriva upp det felaktiga svaret på en tavla bakom sig. Så där ställer hon sig och stavar ”pension” sådär…. [?]

Det krävs stor talang för att bli programledare för ett såntdär program [?]




Annars har jag börjat komma in i 25-årskrisen redan. Jag börjar känna mig gammal, så därför har jag börjat föryngra mig lite. Klädstilen är det första som håller på att åtgärdas. Det är ju tydligen modernt att ha byxorna instoppade innanför strumporna.
Sen är man ju unik om man kör två olika färger på strumporna också, så där försvinner ytterligare några år. Såklart ska man ha dom snygga golfskorna på sig också.
Med min justerade klädstil ser jag nu 5-6 år yngre ut. Rätt bra gjort om ni frågar mig.

Jag kan tillägga att det var ett antal personer som stirrade på mig under gårdagens golfrunda när jag gick runt sådär :@ Jag glömde ju bort att jag stoppat in byxorna efter ett tag. Så där traskade jag runt och såg ut som en vilsen Amish ungefär [:.





Tråkigt nog börjar det bli höst nu. Det märks bland annat på att löven ramlar av träden, att Robin fäller träden med sin golfklubba och att det börjar bli svinkallt ute. Dessutom blåste det snudd på orkan när vi var ute på golfbanan idag.

Sverige skitväder har dessutom bidragit till att jag blivit sjuk. Jag vaknade imorse av att klockan ringde 10:45 och halsen kändes verkligen inte alls bra. Jag gissar på att det är den omtalade grisinfluensan som intagit min kropp. Förhoppningsvis får jag tryne och knorr om någon dag. Fatta vad coolt :n *oink oink*




Jag fick leka med Robins HTC Hero på vägen hem från golfbanan också. En helt fantastisk telefon om ni frågar mig. Den var så bra att jag började må illa under dom 5 minuterna jag fick hålla på med den [:. (Jag kan inte läsa och åka bil samtidigt, blir åksjuk som fasiken då)

Jag vill ha en! Ge mig! <3 Funderingar finns kring att råna Robin och sno hans mobil :z




Jag hörde att lillebrors fruntimmer (som ju inte kan köra bil) har skaffat en ny bil, nu med ett passande registreringsnummer också :z




Stegräknaren för idag kan väl inte stämma? :n I så fall gick jag och Robin golfbanans längd gånger två under dom 16 hålen som vi spelade :f Det kan vara världsrekord i att vara sämst i så fall… :@




På tal om världsrekord i att vara sämst :i När Robin kom och hämtade mig idag lastade vi över golfklubborna från min bil till hans, sen åkte vi till golfbanan. Mitt under rundan får jag det där SMSet av lillebror. Jag hade tydligen glömt stänga bagageluckan när vi åkte :@

Jag skyller på någon annan som vanligt, i det här fallet var det Robins fel. Hade han packat sakerna i sin sketna Alfa Romeos bagagelucka lite bättre hade jag aldrig behövt krångla så mycket, och då hade jag kunnat komma ihåg att stänga bagageluckan på min bil.





Paramores nya album blir bara bättre och bättre. Biljetten till konserten är redan bokad.

Nu väntar vi bara på att Nickelback och Billy Talent svänger rätt med sina turnéer så att dom båda besöker Sverige i slutet av året/i början av 2010. Då skulle Kausti bli väldans lycklig. Tyskalnd/Luxemburg är ju i Europa, så då borde ju nästa steg bli Sverige – eller? :f




Jag hade tydligen namnsdag idag :n Har verkligen noll koll på såntdär. Varför har man ens namnsdagar egentligen? Sålänge man inte får en massa presenter och tårta så är det ju helt meningslöst [?]

Lillebrors flickvän äter spaghetti och korv på ett otroligt konstigt sätt :i Hon använder inte kniv och gaffel för att fixa lagomt små bitar, utan hon använder en sax :i Otroligt skumt tycker jag. Iofs är hon från Piteå också…




Jag och Ceder spelade igenom Bubble Bobble för någon dag sedan. 99 banor och en sista boss är det oriktiga sättet att klara spelet på. Vi orkade inte göra det ordentligt. Riktigt roligt spel i alla fall.




Jag hittade en polare på golfbanan. En liten näbbmus som bara låg där. Han jobbade tydligen som professionell staty. Jag plockade upp honom på golfklubban, och jäklar vad duktig han var på sitt jobb.




En Volvo-Ahlgens-Golf-bil :i




På tal om bilar. Min bil agerar just nu soptipp åt mig och min bror. Hela baksätet är fyllt med en massa skräp, regnjackor, tennisracket, gamla colaflaskor och massa annat gott.
På bilden ser ni min nya Wunder-Baum: Red Bull/Svettiga skor. Luktar helt okej faktiskt.




Jag såg den här undersökningen i en tidning på jobbet. Undersökningen i sig var väl kanske lite småintressant, men det var inte därför jag knäppte kort på den. Kolla hur många som röstat :i
(Är du över 35 år och inte vet vad Flashback är så kan du strunta i den här bilden, du kommer inte fatta ändå ;))

Som sagt så har ju min käre mor varit på semester i en vecka. Vi hann nog stöka ner varenda liten del av huset när hon var borta. Köket såg fördjävligt ut…





… och TV-rummet var lika stökigt det med. Dock kom husets härskarinna hem igår, så vi har städat undan det där nu :b





Jake kom hit i lördags efter hans krogbesök också. Han var skapligt påverkad om ni frågar mig, han själv yrade något om ”Jag är ju inte så full nu ju, skönt!”. Han lyckades bland annat somna i min soffa mitt under våran TV-spelskväll. Sen svamlade han om Pepsi och nån dam han träffat på krogen. Han frågade också ”Vad ska du göra imorgon?” ungefär fyra gånger på 20 minuter.
Vi spelade lite Punch-Out, åt godis och pratade lite om nästa sommar. En trevlig stund helt enkelt.





Jag såg dessa i golfshoppen på Dalsjö. Jag tycker den blåa är galet snygg, lillebror dreglade mer över den svart/gröna. Men så har han ingen smak heller :z





Jag har även hunnit upptäcka hur sega råttor kommer till. Det är helt enkelt så att dom skapar bäbisar precis som normala råttor. På bilden ser vi beviset – råttan har precis fött en unge, inte ens navelsträngen är kapad. Sicket naturfoto detta foto är. Jag är rätt imponerad själv om jag får säga det.




Annars äter jag alldeles för mycket godis nu för tiden. Jag tror jag ätit godis typ 7-10 dagar i rad nu. Rätt illa.
Sånadär små Mars fungerar annars väldigt bra som frukost. Mycket mättande och mycket nyttiga… eh… :@





Den här gubben var sjukt skum. Jag och lillebror var på golfbanan och spelade när det plötsligt dök upp en man i en golfbil. Med sig hade han en kartong med okänt innehåll. Han åkte förbi oss på första hålet, sen lade han ner lådan strax före vattnet (där den står nu). Sen tog han bilen över till andra sidan vattnet och klev ur bilen. Där ställde han sig sen och tittade på kartongen i 20 sekunder. Sen satte han sig i bilen, hämtade lådan, och åkte till nästa hål. Sen gjorde han samma sak där.
Vad han egentligen gjorde vet jag inte, men min gissning är att han har gift sig med kartongen och nu är på bröllopsresa med den. Alltså vill han ju ta några kort på sin nyblivna fru i en fin miljö, och vad passar bättre än en golfbana. Så måste det vara.





Mina golfskor gjorde debut i förrgår. Dom är lite som Leif ”Loket” Olsson
. Ohyggligt fula utanpå, men riktigt trevliga… eh… att ha på sig… Ingen vidare jämförelse där.
Golfskorna var i alla fall galet sköna att ha på sig. Fötterna höll sig helt torra också. Mycket bra.

Betyg på mina golfskor: [!][!][!][!][!/]





Seriöst, vem fan namngav den här potatissorten? Den heter ju nästan exakt samma sak som ett funktionshinder vid namn Aspergers syndrom. Så sjukt osmidigt.





Jag och Jake körde filmkväll igår också. Vi gjorde potatisgratäng och rostbiff som smakade mycket bra. Jake har dock ett lite konstigt recept på potatisgratäng. Han skär inte potatisarna, han kör dom i en matberedare. Detta gör att dom blir otrolig smala och man får inte den där riktiga konsistensen i gratängen. Det blir mer potatisgratängsgröt ungefär. Inget ”nästa al dente” där inte.



Perra dök upp efter ett tag också, och vi tre nissar lirade lite Super Mario 3 till Nintendot med ett mål – klara ALLA banorna på spelet. Det gick också rätt bra tills Jake skulle slå igång hemmabion. Det saknades ett eluttag, så han drog helt sonika ur sladden till Nintendot. Så var den spelomgången förstörd.

Förövrigt har jag längtat efter att få använda uttrycket ”helt sonika” i bloggen. Skönt att ha det gjort.




Potatisgratängen och rostbiffen avnjöts tillsammans med Coca Cola och nån friidrottsgala på TV. Friidrotten var väl ingen höjdare, men maten var riktigt fin.




Efter detta var det dags för kvällens första film: Madagascar. Efter att ha krånglat med undertexterna till filmen i 20 minuter gav vi upp. PErra var ensam om att inte ha sett filmen, så Jake gav honom en snabb genomgång av filmen. Det blev något i stil med ”Det är en snubbe där, vad är han förnåt? En surrikat eller nåt. Han är kung över Madagascar typ. Han är skitrolig! Sen rymmer dom där andra från zooet och hamnar i Madagascar. Där bor den där kungen. Han är skitrolig! Han dansar och har sig. Sen har han en liten sak också, den är skitrolig! Det var det viktigaste”.
Perra fattade (som vanligt) ingenting, men vi slog på Madagascar 2 ändå.

Vad filmen handlar om orkar jag inte förklara, men om Jake skulle förklarat handlingen skulle det blivit något i stil med ”Filmen börjar på Madagascar. Zebran, lejonet, giraffen och flodhästen är ju kvar där sen förra filmen. Nu ska dom flyga därifrån. Just ja! Dom har med sig en liten snubbe… vad är han förnåt? En surrikat! Han är kung på ön där typ. Han är skiiiitrolig.
Sen flyger alla från ön och kraschlandar i Afrika. Sen gör lejonet bort sig, men hittar sina föräldrar. Sen stollar sig kungen och dom där coola pingvinerna. Sen lagar dom planet och flodhästen träffar en tjock flodhäst som hon blir kär i. Sen gifter en av pingvinerna med sin docka. Det var det viktigaste”.

Mitt betyg på Madagascar 2: [!][!][!][!/][!/]
Jakes betyg på Madagascar 2: [!][!][!][!][!/]





Efter Madagascar 2 rekommenderade jag att vi skulle se The Bank Job. En film som handlar om ett bankrån som begick på 70-talet typ. Enligt mig är filmen genial, och jag skulle kunna se den hur många gånger som helst. Jag vill inte avslöja så mycket mer, men den är faktiskt baserad på en sann historia. Huvudpersonen i filmen är så sjukt cool att Jake t.o.m. drömde om honom inatt.
Mitt råd – alla som inte har sett filmen borde se den såfort dom kan! Släpp allt du håller på med nu och ladda hem/köp/hyr filmen direkt.

Mitt betyg på The Bank Job: [!][!][!][!][!/]
Jakes betyg på The Bank Job: [!][!][!][!2][!/]
Sitter här och drömmer mig tillbaka till London och Nickelbackkonserten. Jag har inte orkat läsa igenom hela resan sen jag skrev den, men jag tog mig faktiskt i kragen och gjorde det nu. Skapligt pinsamt vad många stavfel det finns i dom där 5 inläggen :n Chris Robertson är förövrigt fortfarande sjukt bra.

Bloggen har haltat lite dom senaste dagarna. Jag har faktiskt haft väldigt mycket att göra av någon konstig anledning. Så för att kunna komma ikapp gör jag det enkelt för mig, jag slänger upp en ny kameradump:





Dom senaste dagarna har spenderats med Per Ceder, Jake, sällskapsspel och lite golf. På bilden ser vi Perras underbara parkering vid Ica Maxi.
Perra kan verkligen inte köra bil, och jag misstänker starkt att han kommer avliva någon med sin vita Volvomissil någon gång i framtiden :i
Anledningen till att vi var in på Ica Maxi var för att vi skulle göra hemmagjorda hamburgare. När vi anlände till bröddisken så var chocken total – det fanns inga hamburgerbröd…




… Så vi fick lov att åka förbi Konsum för en gångs skull. Där fick vi tag i dom två sista förpackningarna med hamburgerbröd. Hamburgarna blev förövrigt riktigt lyckade.
Efter hamburgarna begav vi oss hem till Tatjana för att spela Rappakalja.





(Jakes underbart påhittade beskrivning av vad filmen ”Plåster på såren” handlar om :i)
Spelet fungerar såhär: Spelledaren läser upp ett ord/en filmtitel/en förkortning/ett namn och sen ska alla spelarna hitta på en förklaring till vad detta ord betyder.
Låt säga att vi har ordet ”Linga” och att vi är fyra personer som spelar (Anna, Bert, Calle och David). Då skriver alla ner en förklaring till vad ordet betyder, typ:

Anna skriver ”En finsk hundras som lever på loppor”
Bert skriver ”En sorts vin som görs av rödbruna äpplen”
Calle skriver ”En australiensisk version av slangbellan”
David skriver ”Det franska ordet för sylt”
Rätt svar är ”Uråldrigt föremål för religiös dyrkan i Indien”

Sen gissar Anna på Berts alternativ. Calle, Bert och David gissar på rätt alternativ. Då får Calle och David gå ett steg framåt eftersom dom gissade rätt. Bert får gå två steg eftersom han gissade rätt samtidigt som Anna gissade på hans alternativ. Anna får inte gå alls eftersom hon gissade fel och ingen gissade på hennes alternativ.
Nåja, ni förstår säkert ingenting. Roligt är det i alla fall :b





Rappakalja spelades i förrgår och igår spelade vi istället Monopol. Jake började bra och köpte på sig många gator, men när han hamnade på mitt hotell på Norrmalmstorg var han nästan rökt. 20 kronor och en gata hade han kvar efter det besöket. Ganska snart gick han dock i konkurs. Jag följde tätt efter (jag hamnade på alla andra tråkiga hotell samtidigt som ALLA missade mina). Vann gjorde Victor… eller var det Tatta? :w





Viktig information: Mamma är på semester! Alltså har jag och lillebror huset för oss själva. Detta gör att man kan sitta med fötterna på bordet utan att någon ska klaga. Man kan också lämna disk överallt och trampa inomhus med skorna på. Underbart.






Bra frükost: Müsli (med russin, annanas, banan och annat gott) och bananyoghurt. Jäklar vad länge man stod sig på detta. Måste börja äta det där innan jag går till jobbet sen.
Betyg på müslifrukosten: [!][!][!][!][!2]





Jag gjorde också ett genialt inköp när jag köpte brieost och kex igår. Fruktansvärt gott <3 Jag, lillebror och hans tant satt och kollade (nåja, tanten hon sov) på How I Met Your Mother och åt kex med den nyinköpta osten på. Förvånansvärt gott. Jag tar ett betyg till:
Betyg på kex + brieost: [!][!][!][!][!/]





Sen har det såklart golfats också. Lillebror lyckades med bedriften att fixa världens största nedslagsmärke 2 cm framför peggen på tee (utslagsplatsen) :i Mycket imponerande.
Om han räknade med slaget i sin score? Nope [?]





Jag har länge klagat på att golfhålen är för små. Detta verkar hålla på att åtgärdas just nu. Hål som är 50×50 cm känns lite mer överkomliga om ni frågar mig.





Sen har jag och Jake klarat ut Super Mario 3 också. Fast det där som är på bilden är Medväga-hjortronsås på vaniljglass. Riktigt gott :)





Lägg märke till att Gandalf tydligen är med i Super Mario. Det är han som sitter där i stolen. Knäppt att man måste rädda honom eftersom Bowser har förtrollat honom ._o Borde inte Gandalf
kunna klara sig själv? :s






Den kanske drygaste banan på spelet – pansarvagnsbanan. Kanoner överallt, banan rör sig skitsegt och den är bara sådär megatråkigt tråkig. Buu för den.
Betyg på pansarvagnsbanan: [!2][!/][!/][!/][!/]





Jag fick såklart lov att spöa dummingen Bowser själv eftersom Jake bangade och självdog halvvägs inne i slottet. Såklart klarade jag av detta utan problem….




… och jag fick således också prinsessan. Hon var överlycklig, och vi levde lyckliga i alla våra dagar. Tills hon hittade nån annan att vara otrogen med i 2 år innan hon tokdumpade mig [?]
Nej, nu ska jag inte vara sådär småbitter. Jag ska sova. Klockan är 05:15, och jag ska golfa med Jake om 12 timmar på Säters Golfbana. Galet laddad inför det faktiskt. Jag avslutar inlägget med en klassiker: