Close

Category Archives Guayaquil, Lima och Cusco

DropboxChooserAPI_DSCN0037
Gårdagen var ju rätt sunkig, men vi hann i alla fall shoppa rätt mycket. Nån tröst i eländet. Jag köpte på mig en massa grejer, på bilden ser ni mig prova varenda grej som inköpts. En mycket fräsch inkamössa, ett par riktigt äkta Ray Ban-glasögon, min North Face-jacka och mina mycket vackra inkahandskar. Totalt betalade jag dryga 260 kronor för allt. Inte illa.

Fem av fem moderna Ingemar Stenmark i betyg på dom nya grejerna!

DropboxChooserAPI_DSCN0043
Marlene köpte även hon en ny ryggsäck, för drygt 70 spänn. Mycket elegant.

DropboxChooserAPI_DSCN0046
Annars har vi dom senaste dagarna spenderat mycket tid med att bara göra ingenting. Staden är som sagt rätt pruttig men man får göra det bästa av situationen.

DropboxChooserAPI_DSCN0054
Så vi bokade en tågbiljett härifrån. Vi har nu nämligen bokat Machu Picchu! Vi har bokat inträde till Machu Picchu den 26:e (i övermorgon) och tågresa tur och retur till staden Aguas Calientes som ligger 20 minuters bussresa från Machu Picchu. Totalt gick tågresan tur och retur på 110 dollar per person och inträdet till Machu Picchu på drygt 40 dollar per person. Sen tillkommer lite boende, guider med mera när vi kommer dit men det tar vi då.

DropboxChooserAPI_DSCN0078
Sen har vi även hunnit prova att äta en massa konstigheter också. Här ser ni alpacka, ni vet det där djuret som ser ut som en blandning mellan ett lamm och en dromedar utan puckel. Smakade lite som en tjockare, och överstekt, lövbiff ungefär. Helt okej, men ingenting smaklökarna jublade över.

Alpacka som maträtt får 3 av 5 koblajor i betyg.

DropboxChooserAPI_DSCN0069
Sen provade vi så klart även helstekt marsvin. Ser riktigt skojigt ut när det kommer in på bordet, eller som Marlene säger det ”Nej… nej… jag går härifrån…”.
Marsvinet smakade ungefär som kyckling, men mest tänkte man på hur bökigt det var att äta eländet. Skinnet var lite väl hårt dock, typ som en blandning mellan kycklingskinn och en riktigt kall banana skids ungefär. Svårt att äta och inte sådär jättenajs. Sen var det inte så jättemycket mat på marsvinet vilket gjorde att man nog tappade mer energi än vad man fick i sig när man åt det. Men absolut kul att prova.

Marsvin som maträtt får 2 av 5 Tom och Jerry i betyg.

Marsvin som ”kul grej att ha provat” får 4,3 av 5 ”Blue Mountain State”-avsnitt i betyg.

Annars finns inte så mycket mer att rapportera. Vi har tagit oss igenom dom första dagarnas höjdomställning så nu klarar vi faktiskt av att gå uppför trappor utan att flåsa som om vi vägde 278 kilo per person. Vi avvaktar nu mest morgondagens resa till Aguas Calientes för att i övermorgon äntligen få se det enda av värde som den här regionen i Peru har att erbjuda – Machu Picchu!
Jag får erkänna att Cusco är rätt mysigt i sina bästa stunder, men jag har ända sen vi kom hit fått en sån där ”olustig” känsla av staden. Det är svårt att sätta fingret på det, men jag börjar mer och mer ogilla stan. Det springer lösa hundar överallt, det är helt sinnessjukt mycket trafik och man ska undvika att gå hem sent på kvällarna eftersom rånrisken är överhängande. Marlene blev även kallad någonting i stil med ”Sexy Lennart” av en peruansk fyllskalle vilket väl var rätt humoristiskt, men ändå kände man sig lite otrygg när han började raggla efter oss och pratade (lite väl högt) med oss.

DropboxChooserAPI_cusco-market
Vi fortsatte sen ner till en av krimskrams-marknaderna som dom har här, och allt var verkligen superbilligt där. Marlene köpte en riktigt välgjord rosa/lila/vit ryggsäck med Inka-mönster för drygt 65 kronor, vi köpte även några mörka chokladkakor för dryga 10 kronor per styck.

Efter det rullade vi ner till en annan, lite oklar, marknad där det såldes piratkopior, elektronik, jackor, barnleksaker, väskor och gud vet allt. Stället påminde lite om ”Storage Wars” på Discovery Channel då det bara var en massa små bås som var fullproppade med alla möjliga pryttlar. Rätt kul att traska runt och se på sakerna, som förövtigt var superbilliga, och jag köpte mig en fejk North Face-jacka i rätt bra kvalitet för 50 soles, motsvarande 130 svenska kronor. Den lär funka fint till att hålla värmen här under dom arktiska kvällarna.

Ni kanske märker att bildunderlaget för det här inlägget är en aning bristfälligt, men det kommer sig av att jag helt helt enkelt blivit ficktjuvad på min mobil. Så nu har vi både klantat bort digitalkameran och blivit besudlade av invidider av det tjuvaktigare slaget.
Jag gick med mobilen i vänsterfickan, och hade även handen i samma ficka för att ingen skulle kunna komma åt den. Men då var det nån jävel som spottade mig i nacken varpå jag så klart drar upp handen för att titta vad det var och vips så var mobilen borta.

Aja, det är som det är. Cusco är en skitstad som endast lever och frodas för att Machu Picchu finns i närheten. Man får väl gilla läget antar jag. Vi har ännu inte hunnit boka resan till Machu Picchu eftersom det är söndag idag och allt är stängt, men vi siktar på att göra det imorgon istället.
DropboxChooserAPI_DSC_0201
Thåström släppte för en sisådär 245 år sedan en låt med titeln ”Fan fan fan”. Den symboliserar den första dagen vi haft i Cusco rätt bra. Jag lyckades nämligen med konststycket att kliva ur taxin ikväll utan att ta med mig kameran. Marlene, som satt på andra sidan i baksätet lyckades sen även hon, på något omvänt ”Prinsessan på ärten”-aktigt sätt hoppa över kameran utan att märka att den låg kvar där.

Så taxin körde iväg med kameran i baksätet, och vi lär antagligen aldrig mer se den igen. Perfekt att inte ha någon kamera när man precis tagit sig till staden som ligger precis innan Machu Picchu på resvägen…

DropboxChooserAPI_DSC_0204
Så vi får hålla oss till mobilbilderna jag har kvar från Cusco istället. Staden är rätt mysig, men det är alldeles för mycket biltrafik här. Helt sinnessjukt vad mycket bilar det är, och jag undrar stundtals om det är som så att det finns fler bilar än invånare i den här staden.

Men vi har i alla fall hunnit se nån slags skolavslutningskarnevalsliknande grej som bjöd på massa dans, färger och var rätt spännande att titta på. Det påminde lite om en peruansk variant av Pridefestivalen, men alla var påklädda och dom rabiata feministerna lyste med sin frånvaro.

DropboxChooserAPI_DSC_0209
Hotellet vi bor på är riktigt fräscht, om än lite väl gult va?

Höjdskillnaden mellan Lima, där vi flög ifrån, och Cusco är annars en bra bit över 3 000 meter. Lima ligger i stort sett på havsnivån, Cusco ligger 3 300 meter över havet. Och man känner verkligen av det där, luften här uppe är så sjukt tunn! Marlene kunde knappt sova inatt eftersom hon inte fick tillräckligt med luft när hon andades normalt när hon sov och även jag hade samma problem i några timmar innan jag slutligen kunde somna ordentligt.

DropboxChooserAPI_DSC_0211
Men någonting som förvånade mig ännu mer är hur kallt det är här. Maxtemperaturen nåddes vid 14-tiden igår då det var imponerande 19 grader varmt, men inatt var det tydligen 3 ynka plusgrader vilket kändes av inne på hotellrummet, och framför allt inne på toaletten där golvet mer kändes som en ishockeyrink än ett kakelgolv.

DropboxChooserAPI_DSC_0218
Så vi har tittat lite på att shoppa efter lite extra kläder nu när vi kommit hit. Dom säljer fejkjackor från North Face för drygt 250 spänn vilket bör hjälpa oss att ta oss igenom dom arktiska kvällarna som Cusco bjuder på.

DropboxChooserAPI_DSC_0221
Vi har även försökt få tag i en ny kamera här i stan, någonting som visat sig betydligt svårare än förväntat. Nikon har en officiell butik här, men den var stängd när vi var dit. Annars säljs det så klart fejkkameror av samma märke i turistbutikerna också men det känns inte så där superintressant om man säger så…

Nu har vi tänkt försöka oss på att boka Machu Picchu, och efter att ha pratat med två olika turistbyråer så verkar priset hamna kring 240 dollar per person om man vill boka Machu Picchu i sista minuten. Vi tänker dock inte vandra upp dit, vi klarar för fasiken knappt av att gå från hotellet till närmaste restaurang här i stan – och då är det ändå bara nedför dit. Vi tar istället tåget till Aguas Calientes, sen bussen därifrån och upp till Machu Picchu.

Men först måste vi försöka få loss en kamera nånstans ifrån. Håll tummarna för att vi lyckas!
dsc_0181
Lima bjuder på den ena överraskningen efter den andra. Hotellet serverar coca-te till frukost, och såvitt jag kunnat läsa mig till är det teet narkotikaklasssat i Sverige. Ingenting vi vågat prova med andra ord.

DropboxChooserAPI_DSC_0182
Idag spenderade vi dagen med att traska runt i Lima, titta på vaktbytet och lite annat smått och gott. Lima är dock en rätt trött stad, som förutom kuststräckan inte erbjuder speciellt mycket intressant.

DropboxChooserAPI_DSC_0195
Dom har några torg också, men ingenting som gör staden värd att besöka om du frågar mig.

Men maten däremot, herre min skapare vilken bra mat dom har här i Peru. Ecuador hade en riktigt trist matkultur där man serverade typ kyckling, ris och pommes som en rätt. Allt utan sås. Torrt som en knäckebrödsmacka i öknen.

DropboxChooserAPI_cheviche-lima-tanta
Lima levererar däremot helt sinnessjukt bra på matfronten. Vi provade ceviche här och det var riktigt fräscht, men framför allt vällagat. Varenda restaurang vi har provat hittills har serverat mat som varit genomgående vällagad, välkomponerad och ”snygg” (om nu mat kan vara det).

DropboxChooserAPI_DSC_0196
Efterrättsbordet på restaurangen Tanta gick inte av för hackor heller kan jag säga. Dom bar ut en av varje efterrätt på en bricka så fick man välja vad man ville ha. Mycket bra!

DropboxChooserAPI_DSC_0198
Men nu har vi bokat flygresa från Lima till Cusco imorgon, så på återseende då!
dsc_0141
Alla vackra kärlekshistorier har ett slut, och så även vår relation med Baños. När vi åkte hit visste vi knappt varför vi skulle dit, men efter linbaneåkande, mountainbikesycklande, hästridande (okej, inte så mycket hästridandet), gungande och stadsmys i oändlighet så är både jag och Marlene överens om att Baños absolut är ett måste om man är i Ecuador.

Baños får därför 4,7 av 5 starka Jon Olsson i betyg.

DropboxChooserAPI_DSC_0144
Vi hade då köpt oss en varsin enkelbiljett från Baños till Guayaquil, en bussresa som skulle ta närmare 6 timmar. Uppstigning klockan 05:15 på morgonen, bussen avgick 06:00 och kvaliteten kunde man absolut inte klaga på.

DropboxChooserAPI_DSC_0145
Vi satt och pratade om det på vägen, hur en buss skulle kunna vara bättre än den vi åkte med. En buss, oavsett om den är en långdistans som den vi åkte med, blir inte bättre än en fräsch och bra buss med jättebra säten. Och det var precis vad den här bussen erbjöd.

snesemulator
På tal om ”på vägen”, jag måste visa upp den mest briljanta rese-idé jag fått sen jag fick lära mig att man kan ta med ett grenuttag på resan och på så vis slippa använda flera reseadaptrar: min emulator-setup! Jag tog, helt idiotiskt kan tyckas, med mig min Playstation 4-dosa samt en hållare för mobilen som jag köpt till dosan. Tanken var att kunna spela Super Nintendo-spel på mobilen under resorna och det är helt sjukt vilken bra idé det varit! Jag har hunnit spela igenom halva Zelda: A Link to the past och även försökt, och gett upp, Super Ghouls and ghosts. För er som inte vet vilka spel det här är så är det skit samma, men jag kan säga att den här Playstation-dosa + hållare + SNES-emulator + en megastor powerbank gett mig säkert 20 timmars underhållning redan – och då har jag inte ens klarat ut ett av dom 10 SNES-spelen jag har lagt in.

Min emulator-setup får självklart fem Shigeru Miyamoto av fem möjliga i betyg.

p1050257
Vägen mellan Riobamba och Guayaquil bjöd stundtals på rätt vackra vyer, och framför allt den sträckan där vulkanen Cotopaxi uppenbarade sig borta i horisonten.

p1050276
Även terrängen i övrigt var stundtals skräckinjagande, stundtals nästan komisk. Skräckinjagande var den när bussen körde på kurviga vägar i 80 km/h och där det precis bredvid vägen var ett stup på en sisådär 100-150 meter rakt ner. Det konstiga, och halvkomiska, var när vi åkte förbi ställen där hästar stod och betade på ängar i en sisådär 45-gradiga lutningar bara några meter från ett liknande stup.

DropboxChooserAPI_P1050292
Men nog var det allt vackert att skåda grönskan som vyerna bjöd på.

DropboxChooserAPI_DSC_0156
Men om naturen under resan var vacker så var Guayaquil raka motsatsen. Vi visste redan innan vi åkte dit att staden skulle vara rätt trött, men maken till grå och tråkig stad var det längesedan man såg. Industriområden, grått väder, ingenting att göra, ingenting att se och ren tristess. Vi stannade bara i 24 timmar, men det finns absolut ingenting att rapportera därifrån så vi glömmer den staden.

DropboxChooserAPI_DSC_0155
Eller jo, det finns en sak att rapportera. Vi var in i en butik för att handla lite kvällsmat, i den butiken sålde dom bildäck bredvid köttdisken. Det är värt att rapporteras om. Hur i hela friden tänker dom här egentligen? :D

Men jag och Marlene är lata, dessutom har vi det lite knapert med tiden, så vi bestämde oss för att sälja varsin njure och betala alldeles för mycket pengar för att kunna flyga mellan Guayaquil och Lima i Peru istället för att köra en sisådär 30 timmar lång bussresa.

DropboxChooserAPI_DSC_0161
Flygtiden var på 2 timmar, men ändå fick vi flyga ett plan med 7 säten i bredd och som hade filmer, TV-serier med mera. Snudd på fullt var planet också, trots att resan kostade oss 3700 kr – per person! Ockerpriser så klart, men det är helt galet dyrt att flyga mellan länder i Sydamerika av nån idiotisk anledning. Ett flyg som tar två timmar, men som är inom ett land? 800 kronor. Samma sträcka mellan två länder? Lägg på 3000 spänn.

DropboxChooserAPI_DSC_0166
Absolut mest intressant på flygresan var dock att alla underhållningssystem hade kortläsare inbyggda i dosorna man styrde dom med. Jag vet inte riktigt om det är framtiden eller gammalmodigt, men jag har aldrig sett det förut. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att köpa P-filmer (Peru-filmer) eller någonting annat heller i systemet, så jag fick aldrig möjligheten att prova kortläsaren.

DropboxChooserAPI_DSC_0167
Inreseblanketter skulle så klart fyllas i. Den ena var bara på spanska, och jag kan inte ett ord spanska. Men då kommer ett till magnifikt resetips från Kausti himself: Nämligen Google Translates app. ”Vadå, det var väl ingenting speciellt?” tänker du kanske nu, men visste du att appen har möjlighet för direktöversättning via kameran – och att appen kan göra allt detta offline?

DropboxChooserAPI_google-translate-pizza
Man startar appen, väljer att göra en kameraöversättning och sen pekar man mobilen på texten och tittar på mobilskärmen – så översätter appen automatiskt det som står framför dig! Det funkar sanslöst bra och är ett måste för alla språk-inkompetenta resenärer som mig. Funkade även fint på blanketten vi fick ombord på flyget.

Ankomsten till Peru kan enkelt beskrivas i en mening, som endast består av ett ord, nämligen ”Taxi?”. Under fem minuter på väg ut från flygplatsen fick vi den där frågan 8-10 gånger av påstridiga chaufförer. Jag, som inte sovit på hela flyget, var måttligt road och smidde hemliga planer med elaka resultat med dessa herrar i centrum.

Resan in till Miraflores, området i Peru där vi skulle bo, var sen en rätt blandad kompott. Första delen bestod av en trafiksituation som mer påminde om Indien eller dom mest ociviliserade delarna av Afrika och skjul, industriområden och en riktigt dålig första känsla, men när vi närmade oss Miraflores lyste Lima upp och visade sin bättre sida.
DropboxChooserAPI_fotboll-i-instrumentpanelen
Det sjukaste med trafiken idag måste ändå vara taxin vi åkte med som hade en TV, med livefotboll, installerad i instrumentpanelen! Trafiksäkerheten är A och O här, verkligen…

DropboxChooserAPI_P1050313
Lima måste förövrigt ha nåt slags rekord i ”längst kuststräcka för en huvudstad” för hela staden verkar ligga längs kusten ut mot Stilla havet. Ser ni ön/berget rakt fram på bilden? Om du tittar till vänster där så ser ni staden där och den fortsätter sen hela vägen bort till där jag är, och förbi en okänd sträcka till.

dsc_0178
Andra konstigheter från Peru hittills: Red Bull-burkarna var stöldmärkta i matbutiken vi handlade i. Hur knäppt är inte det? En vara för drygt 15 kronor som har larm, lite oklart hur det kunnat bli såpass skevt här.