Close

Category Archives Galapagos 2016

DropboxChooserAPI_DSC_0115
Den sista dagen av kryssningen blev som tidigare nämnt en riktigt kort en. Uppstigning klockan 06:00 för att packa, äta frukost och titta lite på diverse fåglar från båten innan vi sen klev av båten vid 08:15.

Det märks verkligen hur Galapagos är ett ställe som drar turister. Dom som har båtarna, restaurangerna med mera behöver inte kämpa för att få in pengar, det löser naturen och djurlivet åt dom. Inte nog med att kryssningarna på ön går på minst en tusenlapp per person och dag, man skall även dricksa guiden och besättningen efter resan. Lite konstigt kan tyckas, men så är det och man får väl gilla läget.

För er som eventuellt tänker besöka Galapagos och undrar vilken nivå dricksandet ligger på: vi dricksade vår guide Fabian 80 dollar totalt, dvs. 40 dollar per person. 5-8 dollar per person och dag var rekommendationen vi fick ombord men jag antar att det är i överkant mot vad dom förväntar sig. Besättningen fick 140 dollar, där var rekommendationen 8-12 dollar per turist och dag.

DropboxChooserAPI_DSC_0123
Efter det tog TAME oss från Baltras flygplats hela vägen tillbaka till ett regnigt Quito. Men på något vis kändes det rätt skönt att vara tillbaka i Quito igen, kryssningen må ha bjudit på djur och natur i världsklass men man blev rätt less på maten och den trånga hytten i slutet av resan.

DropboxChooserAPI_DSC_0124
Vi räknade även lite på vad Galapagos-delen av resan kostade oss totalt. Då räknar vi med allt som kostade från Quito, under dom 10 dagarna på Galapagos och sen resan tillbaka till Quitos flygplats igen.
Flygbiljetterna kostade 1890 kronor t.o.r. per person, men då fick vi dom riktigt riktigt billigt skall tilläggas. Räkna normalt med drygt 3000 – 4000 kronor för en biljett t.o.r. från Quito.
Sen spenderade vi 3 dagar i Puerto Ayora där vi brände drygt 1500 kronor per person för alla tre dagarna. Kryssningen var den absolut största utgiften, den hamnade på nästan exakt 13 000 kronor per person för 8 dagar. Sen tillkom dricks på drygt 1000 kronor per person för kryssningen också.

Sammanlagt slutade Galapagos på drygt 17 500 kronor per person. Då ingick alltså flyg t.o.r. från Quito till Galapagos, 10 dagar där varav 8 spenderades på en kryssning, dricks, all mat och all dricka. Mycket pengar, men inte så farligt med tanke på vad vi fick uppleva. Om någon därute ställer sig frågan ”Jag är i Sydamerika, ska jag verkligen åka till Galapagos?” så är svaret otvivelaktigt ”JA!” från både mig och Marlene.

Galapagos får totalt imponerande nio av fem dollarsedlar i betyg. Det högsta betyget som någonsin delats ut på bloggen, och hela 80% högre än perfekt. Inte illa pinkat!

DropboxChooserAPI_DSC_0001
Kvällen i Quito spenderades sen med en återhämtning i form av en vinflaska och trerätters middag på den italienska restaurangen, med det något konstiga namnet, Nose. Mycket bra och rekommenderas om ni är i Quito nångång.

Nu har vi lämnat in vår tvätt på tvättning och hoppas kunna ta sikte på Baños imorgon. Vi får se hur det går…
DropboxChooserAPI_P1040981
Sista riktiga dagen på kryssningen, det här med att boka ”åtta” dagars kryssning innebär att man får en halv första dag och en sista dag som slutar 08:15 så idag var då den moralisk korrekta sista dagen. Och ni vet vad en ny dag innebär, en ny ö!

Santiago var namnet på dagens ö och både jag och Marlene har börjat känna att det hade räckt med en femdagarskryssning istället för en åttadagars sådan. På Santiago fick man återigen se sjölejon, vattenleguaner, fåglar och fler fåglar. Vi har sett allt det där redan och det började ärligt talat bli lite tradigt att sova dåligt, äta samma frukost som alltid, besöka en ö med samma djurliv som förut, snorkla med samma djur och så vidare.

DropboxChooserAPI_P1050009
Men om det finns någonting man aldrig någonsin tröttnar på så är det sjölejonungarna. Dom är så galet söta och deras läten är om möjligt ännu sötare än deras stojande och lekande som dom håller på med. Sjölejonungar låter nämligen ungefär som ett hest får när dom ropar på sin mamma och det är så ofantligt gulligt att även världens mest cyniska människa skulle rycka på smilbanden.

DropboxChooserAPI_hök-elegant-som-sören
Vi fick även se den här balla herren, en hök av något Galapagos-slag som mycket propert satt och poserade så att vi alla fick ta en bild från hans bästa sida. Hökarna äter tydligen leguaner, mindre fåglar och kan i flock t.o.m. ge sig på små sälungar! Buu för herr hök, inte mörda dessa små oskyldiga gullungar!

DropboxChooserAPI_skojig-fågelll
Vi fick även se den här färgglada kisen. Tydligen helt ofarlig för människor men färgen på näbben går inte av för hackor.
Skräcködlan som lurar där i bakgrunden är inte på väg att äta upp fågeln, den har bara inte orkat flytta på sig eftersom stenen den ligger på är varm och skön. Vattenleguanerna äter bara alger så djuren kan gott och väl leva i harmoni utan några som helst diplomatiska incidenter.

Efter förmiddagens undersökande drog alla ut och snorklade, men jag och Marlene passade på att sova middag istället eftersom vi sovit ungefär 45 minuter totalt under resan till Rabida. Båtresan dit var ungefär 12 timmar lång och vi åkte mot strömmen hela vägen vilket gjorde att det guppade alldeles för mycket för att vara hälsosamt, och att försöka sova i 1,5-2 meters vågor kan man ju glömma.

DropboxChooserAPI_P1050029
Dagens eftermiddagspromenad gick av stapeln på ön Rabida. Rabida betyder ungefär ”ön med den rostigt röda Baywatch-stranden” och här var det lika snustorrt som på vissa av dom andra öarna vi besökt under vår tid här.

DropboxChooserAPI_P1050039
Promenaden var inte så där superlång dock, men däremot var vattnet på andra sidan udden mot där vi gick iland helt galet vacker. Vattenfärgen var så där löjligt perfekt som färgen annars bara är i turistbroschyrerna och med en dryga 35 grader i skuggan så lockade vattnet ännu mer än ni kan tänka er.

DropboxChooserAPI_P1050048
Utsikten uppe från utsiktspunkten hade ingenting att komma med i jämförelse med utsiktspunkten över juraperioden igår så vi lämnar den, men vägen ner bjöd på vackra kontraster mellan den Volvo-rostfärgade jorden och det azurblå vattnet nere i havet.

Efter promenaden tog vi sikte på snorklingen, och den här gången smög vi i från vattnet vid den röda stranden. Lite längre bort på stranden låg det några sjölejon, och snart hoppade dessa i vattnet för att simma med oss. Jag simmade lugnt och filmade en liten ”fyrkantsfisk” (boxfish på engelska) när plötsligt…

DropboxChooserAPI_sjolejon-på-jakt
… ett av sjölejonen kom från ingenstans och försökte hugga fisken, någon enstaka decimeter framför mig! Jag blev först rädd, sen började jag skratta i snorkeln så jag behövde upp och ta luft. Vände mig om till Marlene för att berätta vad jag precis sett, då kom sjölejonet upp och puttade mig på rumpan. Galapagos mina vänner, där alla lever i harmoni och sjölejonen busar med människorna.

DropboxChooserAPI_ännu-en-rocka
Även idag spra… simmade vi på en rocka. Jag har fortfarande inte lärt mig huruvida det finns några rockor som är direkt livsfarliga eller om alla bara är ofarliga pannkakor som rullar fram längs botten, men jag antar att det borde vara lugnt.

Borde nog kolla upp sånt där innan man åker hit…

DropboxChooserAPI_busiga-sjölejon
Busiga sjölejon, nu på stranden.

DropboxChooserAPI_DSC_0114
Kvällen bjöd på en avskedsdrink och den vanliga, numera lite väl tradiga, middagen. Efter det bestämde vi oss för att krypa till sängs, klockan var ju faktiskt närmare 20:00 vilket är alldeles för sent för dagisbarnen Michael och Marlene.

God natt!
DropboxChooserAPI_P1040880
Nattens båtfärd varade i drygt 11 timmar och för första gången på resan kan jag säga att jag sov bra. Uppstigningen skedde som vanligt vid 06:20 och målet för dagen var ”leguan-ön” Fernandina. Fabian lovade att vi skulle få se hundratals vattenleguaner och diverse fåglar innan vi klev iland…

DropboxChooserAPI_P1040886
Och nog fick vi se vad han lovade. Herre gud vad många vattenleguaner det låg på stenarna där… Det var värre än valfri augusti-dag på Gekås i Ullared och likt det stället bestod vattenleguanerna till stor del av överviktiga och orörliga individer med alldeles för många barn.


DropboxChooserAPI_P1040900
Utsikten som dom här tjockisarna lagt beslag på är dock avsevärt mycket bättre än vad Gekås kan erbjuda. Å andra sidan har Gekås säkert fototapeter man kan köpa så kanske kan vi säga att Gekås och Galapagos-öarna drar jämnt ändå?

Kanske inte…

På tal om någonting helt annat. Ni vet när man var liten och brukade gömma saker som man sen lät kompisar leta reda på? Då brukade man använda sig av ”fågel, fisk eller mittemellan” för att förklara var sakerna låg nånstans. Men har ni någonsin tänkt på vilket djur mittemellan är? Nej, ni har nog aldrig tänkt på det, men som tur är slipper ni grubbla över den här frågan då jag alldeles strax levererar svaret på silverfat åt er.

DropboxChooserAPI_fagel-fisk-eller-mittemellan
Det här är nämligen mittemellan. Det är en fågel som tidigare kunnat flyga, men som nu anpassat sig till Galapagos ekosystem och endast jagar mat under vattnet. Så den är ingen fågel då den inte kan flyga, och den är ingen fisk eftersom den ser ut som en fågel. Därför är det bevisat att den här varelsen är mittemellan.

På bilden står fågeln och torkar sina ”avklippta” vingar då den precis kommit upp ur vattnet. Hur gulligt är inte det?

DropboxChooserAPI_P1040918
Under vårt utforskande av ön sprang vi även på det här gänget med sjölejon, och jag måste säga att sjölejon-ungar gör det sötaste ljudet någonsin när dom tjatar på sin mamma.

DropboxChooserAPI_P1040921
Även den andra sidan av djurlivet, djurdöden, gjorde sig påmind på ön. Den här leguanen dog i alla fall dramatiskt nog för att kunna bli fotograferat av ett antal turister innan föruttnelsen helt gjort sitt. Noterbart är att vattenleguanerna simmar i, och äter mat med, så mycket salt att dom inte luktar när dom ruttnar eftersom förruttnelsen går så långsamt.

DropboxChooserAPI_P1040946
Lavakaktusar var även någonting som vi fann här, vet inte riktigt varför jag tar med det på bild men jag lade in den i inlägget och orkar inte ta bort den. Så… tada! En lavakaktus.

Förmiddagens snorklingspass bestod av jakten på det sista djuret vi ville snorkla med, Gekås-Ulla och dom andra vattenleguanerna som vi tidigare såg på stranden.

DropboxChooserAPI_simma-med-vattenleguan-1
Och nog fick vi göra även detta. Det är som sagt helt knäppt hur avtrubbad man blir av det här stället. ”Simma med ett till asballt exotiskt djur? Jaja, jag måste ändå checka av det på min bucket-list”.

DropboxChooserAPI_djurlivet-snorkling-i-en-bild
Men om man ska förklara snorklingen på Galapagos med en bild så är det kanske den här. Här ser ni en vattenleguan och två vattensköldpaddor i samma bild. Så sjukt mycket liv är det i vattnet här.

DropboxChooserAPI_simma-med-fagel
Vi hade även turen att få simma med mittemellan precis i slutet av snorkelturen. Den där lilla rackaren var dock helt galet snabb och dök såpass långt ner i vattnet att man inte kunde se honom härja runt, men jag fick ändå en några sekunders film med honom.

DropboxChooserAPI_gummibat-floreana
Vi återvände sen kort till Floreana en snabbis för lunch innan vi tog sikte på dagens nästa utflyktsmål.

DropboxChooserAPI_P1040960
Nämligen ön Isabela igen, den här gången den västra kusten av ön. Här visade det sig vara ungefär 45 grader varmt i solen, noll skugga och drygt 45 minuters promenad enkel väg till utsiktspunkten vi skulle besöka. Jag var måttligt nöjd när vi inte fick se någonting alls under dom första 30 minuterna kan jag säga…

DropboxChooserAPI_P1040965
Men sen fick vi i alla fall se lite färg. En saltvattensjö som tydligen hade en abnormt hög salthalt. Vacker var den i alla fall.

DropboxChooserAPI_P1040967
Två färgglada megaturister framför en mycket färgglad sjö.

När vi sen väl kom upp till utsiktspunkten på ön så blev jag helt tagen. Utsikten däruppe var sinnessjuk, men på ett enormt sätt som inte går att fånga på bild. Personligen var det en av höjdpunkterna naturmässigt att få se den där utsikten, men den gör sig absolut inte ens i närheten av acceptabel på bild.

DropboxChooserAPI_P1040973
Så här såg det i alla fall ut, men som sagt gör inte bilden utsikten rättvisa för fem öre. Men det kändes som att stå och titta tillbaka i tiden, tillbaka till juraperioden och jag stod där och väntade att det skulle komma ett gäng dinosaurier gåendes långt bort på vidderna som vi skådade ut över.

För er som undrar: nej, det kom aldrig några dinosaurier.

DropboxChooserAPI_P1040979
Kul sidonotis är annars att en irländare klev på båten igår. Han har varit ute i Sydamerika och rest i två månader och är fortfarande kritvit. Förutom där han bränt sig, där är han illröd. Men noll solbränna på två månaders resande är imponerande må jag säga. Sen spelar han självklart rugby också. Stereotypt värre.

Nu ligger vi på båten, jag och Marlene då, inte jag och irländaren, i väntan på att åka runt ön Isabella och den här nattens båtresa ska tydligen bli den värsta hittills i och med att vi åker mot strömmen. Redan nu, vid 17-tiden, känner jag att det guppar rätt eländigt mycket och vi ska åka i typ 12 timmar framöver så det här kan nog bli en spännande natt…
skoldpadda-vattnet
Morgonstund har guld i mund. Eller ”el hablo uno Messt de carna” som man säger på spanska. Nä, jag har ingen aning om hur man säger det, men jag vet att vi hade en gräsligt tidig tid att hålla imorse. Klockan 06:30 lämnade vi båten för att göra vår första landstigning för dagen. ”Tin toreras islet”, vars betydelse är någonting i stil med ”ännu en ö att skåda magnifika djur på” stod på schemat och vi hälsades välkomna av några vattensköldpaddor på vägen dit.

DropboxChooserAPI_vattenleguaner2
Här lever havsleguanerna i sitt eget lilla paradis, och det fullkomligt kryllade av dom. Tydligen så håller dom sig väldigt nära varandra på nätterna och morgnar eftersom det då är lättare att hålla värmen tillsammans. Det var fortfarande rätt kallt i luften (17-18 grader kanske) när vi klev iland och leguanerna är ju ena riktiga strandraggare som behöver typ 25-30 graders värme för att ens orka käka frukost.

morgonpigg-leguan
Den här liraren var dock en riktigt introvert snubbe som hellre laddade batterierna i ensamhet på ön Mars.

ball-drake-leguan
Dom här djuren ser verkligen ut som drakar när man tittar på dom framifrån, och den här var i samma storlek som en nästan fullvuxen katt ungefär. Leguanerna är dock inte farliga utan helt obrydda om man går fram till dom, och jag fick igår lära mig att anledningen till att dom spottar är för att dom måste göra sig av med allt salt dom får i sig på något vis – inte för att dom är aggressiva.

DropboxChooserAPI_P1040775
Det sista av intresse som vi såg var annars en vik med, nästan helt från havet, avkiljt vatten som tydligen blir varmare än havet blir. Däri samsades inte mindre än 40-50 korallhajar som myste i naturens egen jacuzzi.

DropboxChooserAPI_simma-med-skoldpadda-3
Förmiddags-snorklingen spenderades med att simma med havssköldpaddor igen.

simma-med-skoldpadda-4
Det sjuka är att man knappt blir uppspelt över det här nu för tiden. ”Jaha, en till vattensköldpadda. Ska jag orka simma 5 meter dit för att få simma lite med den? Jaja, okej då, det finns ändå ingen bar eller någonting annat här att roa sig med”.
Men gud vilka eleganta djur Moder Natur har skapat. Sköldpaddorna liksom gliiiider fram i långsamt takt och ser ut att leva världens skönaste liv.

skoldpaddsselfie11
På tal om långsamma varelser i vattnet, här ser ni mig i bild också.

minirocka
Vi hann även med att se en liten mini-rocka simma under oss. Precis när vi skulle upp i båten såg vi även en hel drös på 10-12 rockor som simmade förbi och dom största var säkert 1,5-2 meter breda. Tyvärr var dom en 5-7 meter ner i vattnet vilket i kombination av allt skräp i vattnet gjorde att ljuset var icke-befintligt och jag kunde därför inte ta någon bild. Men minnet av det mötet har jag ändå kvar!

DropboxChooserAPI_P1040781
Väl tillbaka på båten lyckades jag få en gruppbild på alla innan dom som var här för en femdagarstur, pöbeln ni vet, skulle lämna båten. Sju av 16 personer på båten skulle lämna och några nya skulle tillkomma.

DropboxChooserAPI_P1040784
Eftermiddagen fick vi sen spendera i staden Puerto Villamil på ön Isabella. Det var väl mest för att några skulle lämna och några skulle tillkomma på kryssningen, men ärligt talat var det ruskigt skönt att få komma av båten ett tag, gå på en riktig toalett (RIP den toaletten) och äta någonting annat än båtens mat.
Visst är maten på båten stabil och faktiskt helt okej, men man ledsnar på att få ris, ”den där såsen”, plastig ost och tonfisk alldeles för ofta. Sen är toaletterna som sagt rätt bökiga att ha att göra med, och att samtidigt vänja sig vid matkulturen här gör att magen ställer om sig och… producerar saker som inte riktigt luktar som hemma om man uttrycker det snällt.

Vi spenderade 5-6 timmar i stan med att titta lite i matbutiker för att kunna köpa med mer snacks, sen satt vi mest på en restaurang och njöt av att ha WiFi.

På tal om snacks så har jag påbörjat en packlista på bra saker man inte tänker på, men som är väldigt bra att ha med sig ombord på en Galapagos-kryssning när du åker under den ”kalla” tiden på året:

[spoiler title=Packningstips inför en Galapagos-kryssning]
+ Kontanter, massor av kontanter. Amerikanska dollar är den lokala valutan. Det här är superviktigt, vi hade med oss lite drygt 3 000 dollar och tog ut drygt 400 dollar till men kommer ändå ha endast drygt 100 dollar kvar när vi betalat kryssningarna, bott på öarna i några dagar och sen bokat kryssningen. Betala med kort kan ni glömma, som sagt innebär det avgifter på allt från 10% upp till 24% på det du vill köpa. Men det är ytterst få som ens tar kort också.

+ En våtdräkt. Även om resebyrån säger att det finns på båten så se till att du får med dig en från resebyrån, eller hyr en i stan där du bokar kryssningen. Dom som inte har någon fryser hysteriskt mycket i vattnet som är ”18 grader” enligt vår guide, men som känns som 15-16 grader enligt mig.

+ Ett bälte med tyngder för snorkling. Används för att kunna simma ner under vattnet när man har våtdräkt på sig och snorklar. Jag hade önskat att jag hade det med mig då man kan komma djuren mycket mycket närmare än från ytan.

+ Kunskap i att ”snorkeldyka”. Visst kan alla ligga och fis-simma vid ytan, men dom riktigt häftiga bilderna/närkontakterna får man om man kan dyka ner 5-10 meter och hålla sig där i 30 sekunder. Så träna gärna på detta innan du kommer hit, det hade jag velat kunna gör när man simmar runt här.

+ En GoPro, eller annan vattentät kamera. Det är ett måste när man ser alla vattenlevande varelser här.

+ Solkräm. Solen lyser helt sjukt starkt här, och även när det är molnigt så tar solen helt sinnessjukt mycket. Solkrämen är för övrigt typ lika dyr i Ecuador (både på fastlandet och på Galapagos-öarna) som i Sverige, så köp med er det innan ni åker.

+ Kex eller andra snacks. Det är bra att ha om man har ett smärre sockerberoende som jag har. Man får mat mer än tillräckligt ofta ombord, men det är schysst att ha någonting sött att smaska på under kvällarna.

+ Vin, öl eller annan alkohol. Dom säljer öl, vin, drinkar med mera ombord men det underlättar att köpa med sig billigare varianter själv. Ett glas vin ombord kostar 6 dollar, en 33 cl öl kostar 2,5 dollar, en läsk kostar 2 dollar och en drink kostar typ 6-8 dollar.

+ Ett ecuadorianskt SIM-kort för mobilen. Datatrafiken är visserligen acceptabelt prissatt om man köper ett paket med min svenska operatör (199 kr för 100 MB), men surfar man utan paket så kostar varje MB 12 kronor vilket blir enorma pengar i slutändan. Så jag fick tipset, lite för sent dock, av en av fransmännen ombord att man kan köpa ett ecuadorianskt SIM-kort för 5 dollar och där kostar sen 100 MB surf 2 dollar att köpa. Facebook och WhatsApp är även gratis med dessa kort så man kan då backa upp sina bilder till Facebook som en temporär backup när man är ute och reser.[/spoiler]

DropboxChooserAPI_P1040809
Efter att vi hade slappat färdigt på restaurangen mötte vi upp med resten av gruppen och tog sikte på uppfödningscentret för jättesköldpaddor som ligger strax utanför stadens centrum.

DropboxChooserAPI_P1040788
På vägen dit gick vi förbi en sjö, av vad det sen visade sig vara flera sjöar, med flamingos! Intressant att veta om fåglarna här är att dom blir orangea istället för rosa på grund av maten dom äter.

DropboxChooserAPI_bubbel-flamingo
Dom hade även lite skojigheter för sig när dom travade runt i vattnet och letade efter mat. Dom satte näbben/huvudet upp och ner mot ytan och sen blåste dom bubblor. Lite oklart varför, men jag antar att dom lockade fram mat på något vis? Några andra flamingos vi såg trampade även runt på botten i en runt ring, precis som svenska fiskmåsar kan göra, för att trampa upp botten i jakt på mat. Mycket fascinerande.

DropboxChooserAPI_P1040817
Själva sköldpaddscentret var faktiskt rätt intressant, tydligen föder man upp sköldpaddorna i totalt åtta år innan dom släpps ut i naturen. Detta eftersom sköldpaddorna som är mindre än så i stort sett alltid äts upp av antingen vildhundar, råttor eller så äter får/åsnor upp buskarna som sköldpaddorna annars lever av. Alla dom nyligen nämnda djuren har människan släpat till ön för att sen tappa kontrollen över dessa. Illa.

DropboxChooserAPI_P1040825
Ett äkta jättesköldpaddsägg, om än ett ickefungerande sådant.

DropboxChooserAPI_P1040826
Jättesköldpaddsembryon (långt ord!), det första är 2 veckor, det andra 3 veckor och det sista… 4 veckor gammalt.

DropboxChooserAPI_P1040829
Jag hade hoppats på att vi skulle få hålla i en pytteliten sköldpaddsunge själva, men tydligen är det ingenting man får göra. Det är endast dom anställda som får göra detta. Enda sättet att få hålla i sköldpaddorna är att volontärarbeta här, men det har jag och Marlene inte riktigt tid med…

DropboxChooserAPI_P1040834
Ställets logo är… minnesvärd.

DropboxChooserAPI_P1040836
Någonting… eh, spännande, vi fick lära oss var att äggläggningsprocessen (många långa ord nu…) går till som så att honan hittar en strand där temperaturen inte blir för hög eller låg, sen gräver hon ett bo med sina bakben. Drygt 40 cm djupt blir hålet, sen lägger honan äggen i gropen och när hon är klar så kissar och bajsar hon då på äggen… Varför? Därför att äggen ska få en viss fuktighet.

Vi fick även lära oss att när arbetarna på centret gräver upp äggen så märker dom direkt äggen med ett kryss ovanpå, samt honans namn. Krysset behövs eftersom om ägget placerat på något annat sätt än med krysset uppåt så kommer embryot i ägget att dö.

Kommer ni själva över ett jättesköldpaddsägg och vill avla fram egna jättesköldpaddor så är receptet att ägget måste hålla 28,5 grader celsius om ni vill ha en hona och 27,5 grader Celsius om ni vill att det ska bli en hane.

DropboxChooserAPI_P1040867
Landstigningen avslutades på en bar med några öl och sällskapande innan vi klev ombord på Floreana än en gång för dom avslutande dagarna ombord.

DropboxChooserAPI_DSC_0101
Obligatorisk landkrabbe-selfie.

DropboxChooserAPI_P1040872
Solnedgången på väg tillbaka mot Floreana gick inte heller av för hackor… Galapagos är verkligen paradiset på jorden, jag kan inte se någonting slå det här stället.
DropboxChooserAPI_P1040527
Den första utflykten för dagen blev ”unnamed island” som den faktiskt heter. Minns inte riktigt varför ingen namngett den, men antingen så hittade vår guide på en anledning eftersom han glömt namnet på ön eller så är det faktiskt sant.

Det här med att vara guide ute på Galapagos måste annars vara drömmen för en dålig guide. Inte för att Fabian är det, han är jättebra, men man har ju ingen aning om vad han säger stämmer eller ej. Han kan dra vilken vals som helst och alla kommer köpa det han säger rakt av eftersom det inte finns någon som helst mobiltäckning här.

DropboxChooserAPI_P1040552
På vägen dit åkte vi även förbi den här delen av en annan ö där kaktusarna tagit över. Som sagt är Galapagos som att besöka olika planeter varje dag och här hade vi då kaktus-planeten.

DropboxChooserAPI_P1040542
Vattnet är annars sinnessjukt vackert. Det går inte att fånga Galapagos på bild, man måste verkligen besöka stället för att förstå hur magiskt det är.

DropboxChooserAPI_stork
Lite mindre imponerande, men ändå värt att nämnas, är denna stork-liknande fågel. Han traskade runt där på ön och lät sig bli fotograferad utan att tveka en sekund.

DropboxChooserAPI_P1040562
Landstigningen skedde på en strand, och direkt framför oss låg ett mindre sjölejon och solade sig.

Som ni ser, och som jag nämnt förut, så är djuren otroligt oskygga. Det kommer sig av att dom aldrig jagats av människor och därför aldrig lärt sig vara rädda för oss. Vissa djurarter som har jagats uppvisar dock ett flykt-beteende om människor närmar sig.

DropboxChooserAPI_P1040564
Än en gång, njut av det här landskapet. Det är hundra gånger vackrare på plats än vad bilden visar.

DropboxChooserAPI_P1040580
Ett sjölejon med sin junior.

DropboxChooserAPI_sjolejon-tag
Vi fick även se ett sjölejon-tåg. Tuff tuff!

DropboxChooserAPI_P1040604
Efter tåg kommer lek.

DropboxChooserAPI_P1040615
Vi sprang även på ”toppen av matkedjan” på Galapagos. Det är den här örnen som äter allt men som inte är hotad av någonting.

DropboxChooserAPI_eremitkräfta
Vi får se så sjukt mycket att jag bara smattrar iväg bilder, men det är så sjukt att se akvarie- eller zoodjur vart man än vänder sig. Här ser ni herr eremitkräfta. På bilden ser han ut att vara 15 cm stor, i verkligheten var han typ 3 cm.

Marlene mumlar någonting om ”precis som din” nere i sängen nu, men det ignorerar vi.

DropboxChooserAPI_P1040628
Men naturen är verkligen storslagen…

DropboxChooserAPI_vattenleguaner
Nästa stopp på ön var vattenleguanernas paradis. Vi hann se säkert 25-30 leguaner som låg och degade på lavastenarna där. Enligt Fabian måste ödlorna upp i 35 grader celsius innan dom kan hoppa i vattnet och börja äta av algerna på stenarna som dom lever av.

DropboxChooserAPI_färgglad-krabba
Det är ändå lite konstigt hur djuren kan vara så färgglada när det innebär att dom syns så tydligt på klipporna. Man tycker att eventuellt örnarna eller andra djur borde ha hur lätt som helst att hitta krabborna och käka upp dom när dom kutar runt där på klipporna likt en Pridefestivalen-redo Peter Siepen, men uppenbarligen funkar det inte så här.

DropboxChooserAPI_P1040697
Hela gänget redo för att åter bestiga Floreana.

DropboxChooserAPI_haj-vid-baten
Direkt när vi kom tillbaka till båten var det någon som ropade ”there is a shark underneat the boat!” till vilket nyzeeländarna svarade ”let’s get in!”. Så hoppade dom helt enkelt i och simmade med hajarna där, helt utan att fundera över vilken art hajen var av.

Hur dom där grabbarna kunnat leva så här pass länge är för mig högst oklart…

DropboxChooserAPI_fiskstim-fargglatt-1
Snorklingen på förmiddagen bjöd sen som vanligt på fiskar av akvarie-nivå.

DropboxChooserAPI_obrydda-fiskar
Fiskarna bryr sig inte ett dugg om att du är där, vattnet är klarare än valfri simbassäng och som bonus på allt är det helt knäpptyst därnere.

DropboxChooserAPI_revhaj-2
Vi fick även idag simma med en korallhaj som lugnt simmade runt i jakten på någonting att äta.

DropboxChooserAPI_snudd-på-akvarium-bild
Titta liksom på den här bilden! Hajen var seriöst typ en meter framför mig och bara gled förbi innan den smiskade till med stjärten och stack iväg. Men titta även på vattnet, ser ni hur klart det är eller!?

DropboxChooserAPI_rocka-under-sten
Ännu en rocka under en sten hanns med också.

DropboxChooserAPI_simma-med-sjölejon
Dagens höjdpunkt var dock när vi fick möjligheten att simma med ett sjölejon. Makalöst hur dessa djur kan vara så klumpiga, verkligen superklumpiga, på land för att sen kunna simma bättre än valfri sjöjungfru väl nere i vattnet.

DropboxChooserAPI_sjolejon-simma
En bild på hur det kunde se ut när turisterna simmade runt där i vattnet och njöt av livet.

DropboxChooserAPI_två-mkt-nöjda-snorklare
Så här nöjda var vi med dagens snorklingspass.

Andra halvan av dagen bestod av en två timmar lång båtfärd, och efter det en landstigning på Santa Cruzs västra sida. För en gångs skull blev vi inte speciellt imponerade av stoppet men även vår guide sa att ”jag förstår inte varför dom öppnat den här delen av ön för turister, det finns inget att se här”. Vi hann se några små jättesköldpaddor (snudd på en oxymoron?) men utöver det var stället öken-varmt, dött och ingenting intressant alls att se.

Vad morgondagen har att erbjuda lär vi få veta imorgon.
12